Annons:

Undersökning: En tredjedel av finländarna anser att betalningsblockeringar är en effektiv åtgärd för att begränsa olicensierat spelande

Uppdaterad maj 26, 2026, Publicerad maj 24, 2026 – av Redaktionen
Finlands huvudstad Helsingfors.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK

Enligt en färsk undersökning är finländarna relativt medvetna om den kommande reformen av spellagstiftningen och har tydliga uppfattningar om regleringen av branschen samt finansieringen av idrott. Cirka 80 procent av männen och 54 procent av kvinnorna har hört talas om reformen, som träder i kraft den 1 juli 2027.

Nästan en tredjedel anser att betalningsblockeringar är det mest effektiva sättet att förhindra olicensierat spelande. Ett bättre och mer konkurrenskraftigt licensierat utbud ses som den näst viktigaste åtgärden.

Undersökningen, som omfattar ett urval på 1 000 finländare i åldern 18–65 år, kartlade medborgarnas attityder till reformen av spelsystemet, finansieringen av idrott samt bekämpningen av olicensierat spelande.

Lågt förtroende för svartlistor

Betalningsblockeringar uppfattas som den mest effektiva enskilda åtgärden. Nästan en tredjedel av finländarna (32,4 %) anser att betalningsblockeringar är det bästa sättet att förhindra spel på olicensierade sajter. Kvinnor har i betydligt högre grad förtroende för denna metod (38,2 %) än män (26,7 %).

Annons:

Förtroendet för offentliga svartlistor över olicensierade sajter är lågt. Hela 42,9 procent av de svarande anser att svartlistor inte skulle hindra människor från att använda olicensierade sajter. En betydande andel (40,7 %) anser dessutom att mer attraktiva bonusar eller kampanjer som erbjuds av utländska spelsajter inte är tillräckliga skäl att välja olicensierade aktörer framför licensierade.

Endast en fjärdedel (24,1 %) tror att en offentlig svartlista fungerar och förhindrar spel på olicensierade sajter. Kvinnor (28,0 %) är något mer benägna än män (20,3 %) att ha förtroende för listans effektivitet.

Även förtroendet för IP-blockering är lågt, då endast 10,7 procent av de svarande anser att det är den bästa lösningen för att förhindra olicensierat spelande.

Åsikterna om att förbättra det licensierade utbudet skiljer sig åt mellan könen. Bland män stöder nästan en tredjedel (32,9 %) denna åtgärd, medan motsvarande andel bland kvinnor är 17,9 procent.

Ämnet väcker osäkerhet

Överlag är ämnet relativt obekant för många och väcker osäkerhet. Enligt studien har en betydande andel av finländarna svårt att bedöma de olika metodernas relativa fördelar. Nästan en tredjedel (28,7 %) kan inte ange vilken metod som är bäst för att bekämpa olicensierade sajter, och 33,0 procent är osäkra på svartlistans effektivitet.

Nästan 30 procent har ingen uppfattning om huruvida bonusar från utländska spelsajter får människor att välja bort licensierade aktörer. Detta tyder på att många inte har kännedom om hur den olicensierade marknaden fungerar eller varför vissa väljer att använda den.

Dessutom är ungefär en tredjedel av de svarande (32,8 %) omedvetna om den kommande reformen. Könsskillnaden är betydande: 46 procent av kvinnorna känner inte till förändringarna, jämfört med endast 20 procent av männen.

Undersökningen beställdes av spelbolaget Turtlebet i samarbete med undersökningsföretaget Bilendi i april 2026. Den genomfördes genom intervjuer med 1 000 personer som utgjorde ett nationellt representativt urval av finländare i åldern 18–65 år. Av de svarande var 49,0 procent kvinnor, 50,5 procent män och 0,5 procent icke-binära.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska militären hyrde vanliga bilar – kamerorna sparade övningen

Uppdaterad Idag kl 13:24, Publicerad Idag 09:59 – av Emil Fjellstedt
En uniformerad soldat står bredvid ett militärt fordon framför en upplyst stenbyggnad i kvällsljus under övning Hovedstad.
Nära 5 000 hemvärnssoldater deltog i övning Hovedstad i Oslo och Akershus i september. Bilden är från övningen, men visar inte de aktuella hyrbilarna.

Norska hemvärnet hyrde kamerautrustade bilar till årets största övning och fortsatte att köra dem sedan soldaterna upptäckt att bilarna sparat video av dem och av koderna till militära grindar. Ändå har debatten kommit att handla om misstänkt kinesiskt spionage snarare än om försvarets egna hantering av kamerautrustade hyrbilar.

Övningen Hovedstad pågick 14–18 september med nära 5 000 hemvärnssoldater i Oslo och Akershus, enligt Forsvarets pressmeddelande. Hemvärnet är Norges territorialförsvar och består mest av reservister.

Löjtnant Fredrik Blanck, som deltog, uppgav för den norska affärstidningen Dagens Næringsliv att bilarnas lagrade video visade vem som klev in och ut, vart bilarna körde, vem som hämtades upp och hur länge soldaterna stannade på olika platser. Enligt honom fanns även koderna som soldaterna slog in vid grindar och dörrar med. Två anonyma källor bekräftade uppgifterna.

Bilarna rullade vidare

Kamerorna fångade alltså just det som ska skyddas vid en militär grind: koden in. Förbandet körde ändå vidare med samma bilar resten av övningen, eftersom det fanns få alternativ.

Inspelningarna raderades först efter övningen. Om uppgifterna bara låg kvar i bilarna eller också fördes över någon annanstans är inte klarlagt.

Changans norska instruktionsbok för modellen Deepal S07 anger att kontinuerlig videoinspelning är avstängd vid start och måste slås på manuellt. Vilken modell och programvara Forsvaret använde är inte bekräftat, och därmed inte heller hur inspelningen startade.

Försvarsminister Tore Onshuus Sandvik sade i Stortinget den 28 september att hyresavtalet byggde på en riskbedömning och att ägarstrukturen var känd. Norska säkerhetsmyndigheten NSM hade redan i sin rapport Risk 2025 pekat ut moderna bilars kameror, mikrofoner och nätuppkopplingar som möjliga läckor. Riskerna var med andra ord beskrivna i förväg, och ändå slogs portkoderna in framför bilarnas kameror.

Från säkerhetsmiss till spionmisstanke

Dagens Næringsliv publicerade nyheten under rubriken "Kinesiskägda hyrbilar filmade hemlig övning: Sparade video av soldater och koder", i svensk översättning. Ägandet, inte förbandets rutiner, fick toppen av rubriken.

Bilarna hyrdes från Hertz Norge, vars ägarkedja går via Volvo Cars till kinesiska Geely. Minst två av dem var elbilar av märket Deepal, som tillhör den statskontrollerade kinesiska biltillverkaren Changan, en separat koncern. Geelys ägarkoppling via Hertz säger inget om vilket bilmärke som hyrdes. När nyheten spreds internationellt på X beskrevs bilarna ändå som kinesiskägda Volvobilar.

Inget i det offentliga underlaget visar att filmerna hamnat i Kina. Volvo Cars har till Dagens Næringsliv avvisat att det kinesiska ägandet innebär en säkerhetsrisk och uppgett att data inte kan delas med Geely utan rättslig grund.

Två stortingsledamöter, Himanshu Gulati från Fremskrittspartiet och Mahmoud Farahmand från Høyre, har begärt svar om vilka säkerhetsåtgärder som vidtogs innan bilarna hyrdes. Den 13 oktober hade ännu inga svar publicerats på Stortingets webbplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländsk skola tar hjälp av Youtube för att få elever att läsa

Publicerad Idag 08:06 – av Jan Sundstedt
Genrebild av en pojke i blå skjorta med VR-headset och upplyfta händer i en inomhusmiljö.
I Grankulla används videor i VR-glasögon för att träna ögonens samarbete i stället för traditionella läsövningar. Genrebild, inte från skolförsöket.

I stället för att öva läsning tittar elever i en skola i Finland på videor i VR-glasögon, bland annat från Youtube. Tanken är att träna ögonen så att läsningen ska gå lättare.

Hagelstamska skolan i Grankulla utanför Helsingfors har bytt ut klassiska läsövningar mot glasögonen, rapporterar finska Yle. Under tolv veckor har eleverna tittat på videor femton minuter om dagen via en särskild app i en mobiltelefon som sitter i glasögonen.

Filmerna, bland annat från Youtube och Yles programutbud, dubbleras så att vartdera ögat ser sin egen version. Syftet är att träna samsyn, alltså hur ögonen och hjärnan arbetar tillsammans. Videorna ersätter läsövningen, inte böckerna.

Flera elever säger att de blir mindre trötta när de läser.

Läshastigheten mäts av Imvi, företaget som har utvecklat glasögonen, och försöket saknar jämförelsegrupp. Jeanette Koskinen, universitetslärare i pedagogik vid Helsingfors universitet som följer projektet, skriver i ett mejl till Yle att en del elever läser lika lite och lika ogärna som förut, även om läsningen känns mindre ansträngande för ögonen.

"Vi kan alltså vetenskapligt ännu inte veta om träning med VR-glasögon tränar samsyn i den mån att det påverkar elevers läsning positivt", skriver hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Före detta ordförande för Arbeiderpartiet avvisar trångboddhet som ursäkt för ungdomskriminalitet

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 15:27 – av Jan Sundstedt
Jan Bøhler i svart keps och vitt linne framför en grå husfasad, med suddade sidoytor.
Den tidigare stortingsledamoten Jan Bøhler vänder sig mot att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkter för kriminalitet.

Jan Bøhler, tidigare stortingsledamot och ordförande för Arbeiderpartiet i Oslo, avvisar att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkt när barn blir kriminella. Själv växte han upp som en av tre pojkar i ett rum.

I ett videoklipp som publicerades den 11 oktober vänder sig Bøhler mot tanken att det blir naturligt att barn hamnar i kriminalitet för att familjen bor trångt eller inte hör till dem som tjänar mest.

Han tar i videon upp våld, rån och narkotika, och hans slutsats är glasklar.

— Det finns inga ursäkter för att bli kriminell, markerar Bøhler.

Enligt Bøhler har en pappa med afrikansk bakgrund sagt till honom att sådana budskap är en förolämpning mot de föräldrar som uppfostrar sina barn i området.

— Jag är så innerligt trött på det där pratet, säger Bøhler.

Lyfter fram sin egen uppväxt

Som motbild lyfter han fram sin egen uppväxt i en arbetarfamilj: — Vi var tre pojkar i ett rum.

Hemifrån fick han enligt egen beskrivning med sig värderingar som att hålla ordning på livet och gå med ryggen rak.

Jan Bøhler satt i Stortinget för Oslo i fyra mandatperioder mellan 2005 och 2021, enligt Stortingets biografi.

Han ledde Arbeiderpartiet i Oslo 2004–2016 och var under sin sista period ledamot av justitieutskottet.

Klippet avslutas med en hänvisning till hans bok "Ingen unnskyldninger – Et liv med trening, politikk og motstand". Boken ges ut av förlaget Mosaikk och lanseras den 23 oktober.

Förlaget beskriver den 74-årige Bøhler som starkt knuten till Groruddalen och Oslo öst och engagerad i trygghet, integration, hedersvåld samt gäng- och ungdomskriminalitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad Igår 07:19 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.