Annons:

Skuldärenden slår rekord i Finland

Publicerad juni 25, 2026 – av Markus Andersson

Allt fler finländare får sina skulder indrivna av myndigheten. Utsökningsverket, Finlands motsvarighet till Kronofogden, räknar med att fjolårets rekordnivå kan bli ännu högre i år.

Förra året hade Utsökningsverket för första gången över 600 000 gäldenärer, och enligt häradsfogden Barbara Heinonen vid myndigheten i västra Finland ser siffran ut att fortsätta stiga i år. Hon pekar på att många hushåll pressats efter åren med nollräntor och betalningsfria månader. När räntorna steg och arbetslösheten ökade blev marginalerna mindre.

Den ökande siffran beror nog på att vi en lång tid levde i ett ränteläge med noll procent räntor. Man fick också betalningsfria månader. Men när det upphörde och det ekonomiska läget i samhället med arbetslöshet är som det är så ökar antalet utmätningar, säger Heinonen till Yle.

Enligt Heinonen syns skuldproblemen ofta med fördröjning, eftersom banker och kreditgivare först måste gå via domstol innan skulder kan drivas in. Det vanligaste är löne- eller pensionsutmätning, men förra året såldes även rekordmånga bostäder och fastigheter.

Annons:

Samtidigt finns ljuspunkter i statistiken. Förra året blev 38 procent av gäldenärerna skuldfria, medan medelskulden ligger på omkring 28 000 euro. Heinonen betonar att skulder kan drabba vem som helst efter arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom eller problem i företagsverksamhet.

Man ska inte sticka huvudet i sanden om man får skulder hos oss, så det är heller ingenting att skämmas för eftersom det går att reda upp, säger Heinonen.

Hon varnar särskilt unga för snabblån, eftersom en betalningsanmärkning kan göra det svårare att få studielån, försäkring eller telefonabonnemang.

Läsaromröstning

Vad tror du är den främsta orsaken till att allt fler finländare hamnar hos Utsökningsverket?

Röstning stängd

Ökad arbetslöshet och minskade marginaler 31%
5 röster
Slut på lågränteperiod och betalningsfria månader 19%
3 röster
Ökad användning av snabblån bland unga 13%
2 röster
Försämrad allmän ekonomi efter pandemin 38%
6 röster

16 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dubbelt så många pojkar röker på Island

Publicerad Idag 07:01 – av Markus Andersson
En hand håller en tänd cigarett bredvid ett par jeans.
Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island har fördubblats på ett år.

Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island, alltså 15–16-åringar, har fördubblats på ett år. Bland flickorna i samma årskurs är andelen oförändrad.

Det visar den senaste omgången av den isländska ungdomsstudien. Ragný Þóra Guðjohnsen, som leder studien, säger att aggressiv marknadsföring av nikotinprodukter och experimenterande kan vara en del av förklaringen.

Rökning bland unga sjönk under årtionden när reglerna skärptes och det förebyggande arbetet var starkt. Nu, när e-cigaretter, vejp och nikotinpåsar blivit vanliga, ökar cigarettrökningen igen.

Om vi ser tio till tjugo år tillbaka såg vi den fantastiska utvecklingen att rökningen bland unga gick ned. Det hade nästan kommit dithän att man i presentationerna helt enkelt hoppade över bilden av rökning, säger hon till den isländska public service-kanalen RÚV.

Flickorna har haft högre användning av e-cigaretter. Nikotinpåsar var tidigare betydligt vanligare bland pojkar, men ligger nu på ungefär samma nivå bland pojkar och flickor.

Guðjohnsen pekar också på reklam som riktas mot unga, trots att tobaksreklam är förbjuden, och på att unga verkar få tag på cigaretter utan att bli ombedda att visa legitimation. Hon säger att det förebyggande arbetet kanske har slagit sig till ro efter framgångarna efter år 2000.

RÚV anger inte hur stor andelen rökare är, bara att den fördubblats bland pojkarna mellan 2025 och 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje ung norrman tror på Gud

Publicerad september 21, 2026 – av Markus Andersson
Man sedd bakifrån i en kyrkbänk, till höger en norsk flagga mot blå himmel

Gudstron bland unga norrmän har vänt uppåt efter den långa sekulariseringen. Rörelsen är nu kraftigast i den generation där den länge togs för given.

Bland norrmän under 25 år uppger nu 32 procent att de tror på Gud, mot 22 procent 2024 – den högsta andelen i åldersgruppen sedan 2008. Befolkningen som helhet stannar på 29 procent. Siffrorna kommer från Ipsos Norges Norsk Monitor 2026 och redovisades av NRK under söndagen.

Från 1985 fram till 2022 föll andelen norrmän som uppger gudstro stadigt, från över hälften till omkring en fjärdedel. De senaste fyra åren har nedgången stannat av, och befolkningen totalt visar nu en marginell uppgång.

Projektansvarige Lars Erik Lie säger sig ha blivit överraskad av resultatet och kopplar det till en annan kurva i samma material.

Vi ser det här i samband med att andelen unga som är oroliga för sin egen trygghet och för krig ökar, säger Lie.

I samma mätning är det för första gången de under 25 som oftast går på gudstjänst – oftare än både befolkningen totalt och gruppen över 60.

Roald Zeiffert, forskningsledare och universitetslektor vid Høyskolen for ledelse og teologi, tolkar utvecklingen som en följd av osäkerheten.

Folk söker i mycket högre grad efter något mer evigt, fast och sant som kan ge riktning i livet. I en orolig värld med krig, ekonomisk osäkerhet och flytande normer upplever många att den kristna berättelsen ger mening, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Energikrisen

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Lovisa kärnkraftverks reaktorbyggnader och skorsten vid vattnet.
Google har tecknat ett elköpsavtal som omfattar hälften av Lovisas kapacitet under 2030–2049. Arkivbild från 2020.

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.

Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:

Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge läser som aldrig förr

Publicerad september 18, 2026 – av Jan Sundstedt
Närbild av händer som håller en röd inbunden bok.
En läsare håller en inbunden bok.

I Norge är biblioteken fulla igen. Besöken i storstadsbiblioteken är tillbaka på samma nivå som före coronakrisen, utlåningen stiger – och tusentals norrmän står i kö för att få låna samtida norsk skönlitteratur.

Det mest talande exemplet är Tore Renbergs nya roman Et livsforsøk. På Deichman i Oslo står närmare 1 000 personer i kö, skriver NRK. På Sølvberget i Stavanger och på Bergen offentlige bibliotek har kölistorna passerat 400 namn vardera. Den som ställer sig sist får räkna med att vänta ett par år på en bok som kostar noll kronor att låna.

Renberg är inte ensam. Lars Saabye Christensens Kjøkken har över 1 100 väntande i Oslo. Roy Jacobsens Delirium har tre och ett halvt års väntetid i Stavanger och över 500 i kö i Oslo.

Storbybibliotekundersøkelsen 2025 från OsloMet bekräftar bilden: utlåningen i stadsbiblioteken ökar och besöken är tillbaka på nivån före coronakrisen. På Sølvberget i Stavanger pekar första halvåret mot en uppgång på nio procent jämfört med i fjol – utan att bokanslagen har höjts.

Det visar ett intresse för modern norsk skönlitteratur, som jag är glad för. Vi har många bra författare, säger biblioteks- och kulturhuschefen Anne Torill Stensberg till NRK.

Författaren och litteraturprofessorn Janne Stigen Drangsholt ger biblioteken själva en del av äran: de har år efter år hittat nya sätt att få folk att komma och stanna.

De förvaltar kunskap. De rymmer det kulturella Norge. Och i den dyrtid vi är inne i är det otroligt viktigt att biblioteken är gratis, säger hon.

Att det just nu är norska författare som efterfrågas kallar hon fantastiskt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.