Annons:

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökar i Finland

Publicerad 1 september 2024 – av Sofie Persson
Forskarna menar att "den verkliga kostnaden för förlorade arbetsdagar är förmodligen ännu större än i vår beräkning".
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 81 200,00 SEK 108% Mål: 75 000,00 SEK

Sex miljoner arbetsdagar gick förlorade förra året på grund av psykisk ohälsa, enligt finska Folkpensionsanstalten (FPA). Denna frånvaro kostar samhället över en miljard euro årligen.

Psykisk ohälsa ligger idag bakom mer än var tredje sjukfrånvarodag som Folkpensionsanstalten (FPA) betalar ut ersättning för i Finland. Den årliga kostnaden för förlorade arbetsinsatser överstiger en miljard euro, vilket är en ökning på nära en halv miljard euro jämfört med för tio år sedan.

– Den verkliga kostnaden för förlorade arbetsdagar är förmodligen ännu större än i vår beräkning, säger Mikko Rissanen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, till finska statskanalen Yle.

Under 2023 förlorades nästan sex miljoner arbetsdagar på grund av psykisk ohälsa, vilket motsvarar att 26 000 heltidsanställda skulle vara borta från arbetet under ett helt år. Detta är en ökning med två miljoner arbetsdagar jämfört med för ett decennium sedan.

Annons:

Om man även tar hänsyn till de korta sjukfrånvaroperioderna, som är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning, kan det totala antalet förlorade arbetsdagar överstiga sju miljoner dagar, enligt FPA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danska skattemiljoner till granater hamnade hos mjukvarubolag

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 09:50 – av Redaktionen
Olivgröna artillerigranater med gula märkningar och metallöglor står tätt tillsammans i en industrimiljö.
Artillerigranater från Rheinmetall, som levererar ammunition till Ukraina. Bilden gäller inte den granskade affären med Datasel.

Danska skattemiljoner som skulle bli granater åt Ukraina har hamnat hos ett italienskt mjukvarubolag. Ukraina har inte fått en enda granat för de danska pengarna, uppger Danwatch.

Danmarks försvarsministerium meddelade den 23 april 2025 en donation av artilleriammunition via Estland värd cirka 317 miljoner danska kronor. Av pengarna gick 71 miljoner till Datasel i La Spezia, skriver Danwatch. Bolaget är registrerat som mjukvaruutvecklare och ägs sedan 2024 av indiska Neco Defence. Enligt Danwatch har varken Datasel eller ägaren tillverkat artillerigranater.

De danska pengarna ingår i sammanhanget kring den större estniska upphandlingen, där Estland betalat cirka 70 miljoner euro i förskott. Beloppen är olika mått och ska inte förväxlas. Estland har tagit Datasel-kontrakten till skiljedom i Strasbourg, och försvarsminister Hanno Pevkur avgick den 3 september på grund av upphandlingen.

Estland hade enligt Danwatch redan betalat 187 miljoner danska kronor i förskott till Datasel i augusti och oktober 2024 utan att få några granater. Ändå gick ännu en förskottsbetalning till bolaget, den här gången med danska pengar.

Annons:

Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, bekräftar för Danwatch att 9,5 miljoner euro i förskott under Datasel-kontrakten är knutna till finansiering från donatorländer. Myndigheten arbetar för att få tillbaka pengarna. De indiska ägarna vägrar enligt Danwatch betala tillbaka.

Kontroll och insyn

Danska försvarsministeriet vill inte kommentera den konkreta affären. Det svarar att Danmark 2025 gjorde ett finansiellt bidrag via Estland och att processen "har följt samma modus som för övriga finansiella donationer". Försvarsminister Jeppe Bruus har inte besvarat Danwatchs frågor, och ministeriet vill inte svara på om det kände till att Estland betalade just Datasel.

Varken ministeriet eller RKIK vill upplysa om var de återstående 246 miljoner danska kronorna av Danmarks bidrag tagit vägen. Estland hänvisar till en sekretessöverenskommelse med det danska ministeriet. RKIK uppger att oanvända medel från donatorländerna ligger kvar på dess konton.

Frederik Waage, professor i förvaltningsrätt vid Syddansk Universitet, kräver en redogörelse från både nuvarande och tidigare försvarsminister, Troels Lund Poulsen.

— 71 miljoner kronor är så stort ett belopp att Rigsrevisionen bör ta ställning till det. Man måste undersöka hur stort problemet egentligen är och om det finns fler liknande fall, säger Frederik Waage till Danwatch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Googles datacenterbygge i Finland utreds för miljöförstöring

Publicerad Igår 09:28 – av Emil Fjellstedt
Kalhygge i Hietasyrjänkangas i Laukaa med kvarstående träd, avverkningsrester och skog längs horisonten under blå himmel.
Kalhygge i Laukaa i Finland, fotograferat i april 2025.

Googles planerade datacenter i finländska Muhos har redan väckt kritik för omfattande skogsavverkningar. Nu utreder polisen misstänkt miljöförstöring på byggplatsen, med fokus på dikningen och vattenhanteringen.

Bakom projektet står Tuike Finland, ett dotterbolag till Google. I början av oktober rapporterades att bolaget avverkat skog inför bygget innan miljökonsekvensbedömningen var klar. Tuike kallade då arbetet "helt lagligt och korrekt" och hänvisade till skogslagen.

Förundersökningen inleddes denna vecka på begäran av Tillstånds- och tillsynsverket (LVV), uppger polisen under torsdagen. Fem utredningsbegäranden om projektet hanteras samlat, och polisen pekar på "oklarheter och brister" i dikningen och vattenhanteringen. Förundersökningen väntas pågå till 2027 och ska avgöra om något brott har begåtts.

Tuike anmälde dikningen den 18 september. Då beskrev bolaget omkring nio kilometer nya diken, och merparten var redan grävda. Anmälan skulle ha lämnats minst 60 dygn innan arbetet började, skriver LVV.

Annons:

Marken kan göra vattnet surt

Byggplatsen ligger i ett område med svartskiffer, en bergart som innehåller svavelföreningar. När jorden grävs upp och möter luft kan den bilda syra, och vattnet som rinner ut blir surare och drar med sig metaller. Bolagets egna mätningar visar redan tecken på försurning.

LVV anser att kalkning och kalkfilterdammar inte räcker och att dikena kräver tillstånd enligt vattenlagen. Senast den 5 november ska bolaget lämna en detaljerad plan för vattenhanteringen, annars kan det tvingas till åtgärder vid vite. Arbetena i Muhos är sedan i oktober avbrutna på myndighetens uppmaning.

Tonen från Google har förändrats. Bolagets Finlandschef Antti Järvinen har i en intervju med Yle bett om ursäkt och hänvisat till bolagets tolkning av skogslagen.

— Det ser ut som att vi inte har agerat på ett lagenligt sätt och vi kommer att åtgärda det här, sade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt varningssystem i Finland ska nå fler direkt

Finland

Publicerad 29 oktober 2026 – av Markus Andersson

Finländarna ska inte längre behöva en app för att nås av ett larm. I november tar landet i bruk FI-Alert, som skickar varningen direkt till mobilen.

I maj flög en vilsekommen ukrainsk drönare in i finskt luftrum. Många fick då ingen drönarvarning i mobilen, och landets varningssystem fick kritik.

Nu meddelar Inrikesministeriet att FI-Alert införs i november. Regeringen beviljade pengar till systemet redan i fjol. Tekniken, cell broadcast, sänder varningar via mobilnätet till 4G- och 5G-telefoner inom ett bestämt område. Även utländska besökare i Finland nås.

Myndigheterna kan använda kanalen vid hot mot liv, hälsa eller betydande egendom. Radio, tv, appen 112 Suomi och vissa webbplatser finns kvar som varningskanaler.

Annons:

— Det är mycket viktigt att befolkningen i fortsättningen kan varnas snabbare, mer riktat och mer heltäckande, säger inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sällsynt vikingamynt från Danmark sålt på auktion

Arkeologi och historia

Publicerad 28 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Sprucket mynt med präglat porträtt till höger om en handskriven etikett med namnet Svend Tveskjæg och årtalen 991–1014.
Mynttypen från Sven Tveskäggs tid var den första danska som bar både kungens och landets namn.

Ett över tusen år gammalt mynt med Sven Tveskäggs namn har sålts för 18 300 euro. Det är sannolikt det enda av sin sort i privat ägo.

Myntet slogs omkring år 995 av myntmästaren Godwine, berättar numismatikern Henrik Berndt vid auktionshuset Stack's Bowers. Kungen hade sett moderna mynt i England och beordrade att Danmark skulle göra likadant. På myntet står både kungens och landets namn.

Slutpriset motsvarar över 136 000 danska kronor, uppger danska DR, och slår utropets värdering på 6 000 till 8 000 euro med god marginal. Enligt DR finns bara åtta exemplar av myntet i världen. Auktionshusets direktör Michael Fornitz kallar det troligen det enda i privat ägo.

Myntet väger 1,95 gram och är brutet i flera bitar och reparerat. "Även om man förstås kunde önska sig ett bättre skick är detta mynt ändå att betrakta som kronjuvelen i varje samling av tidiga danska mynt", skriver Stack’s Bowers i auktionsbeskrivningen.

Annons:

Den förste kände ägaren var den dansk-norske samlaren Ole Devegge, född 1772. Myntet har sedan legat i Kongelige Mønt- og Medaillesamling, och från 1922 i smörgrossisten Lars Emil Bruuns samling. Bruun dog året därpå. Köparen är hemlig, och ingen vet var eller när myntet hittades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.