Annons:

Norska public service blöder – 90 tjänster försvinner

Uppdaterad december 2, 2024, Publicerad december 2, 2024 – av Redaktionen
En av NRK:s huvudbyggnader

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det norska public service-bolaget NRK tvingas minska kostnaderna med 200 miljoner kronor nästa år – vilket bland annat innebär att 70 till 90 heltidstjänster försvinner.

– Det innebär att vi kommer att införa anställningsstopp, avstå från att ersätta medarbetare som slutar eller går i pension och ge våra medarbetare möjlighet att ansöka om avgångsvederlag, förklarar tv-chefen Vibeke Fürst Haugen.

Enligt Fürst Haugen finns det flera skäl till att ekonomin är så usel och att kostnaderna är alldeles för höga i förhållande till bolagets intäkter.

– Det beror bland annat på den dyra period som vi och många andra organisationer befinner oss i och att NRK inte har fått full kompensation för löne- och prisökningar de senaste åren. Samtidigt står vi inför en teknisk transformation där vi ska byta ut hela vår kärnteknologi. Det är en stor och långsiktig investering som vi behöver göra nu för att säkra den framtida verksamheten.

Vidare kommer det skattefinansierade tv- och radiobolaget också att skära ner på resor, konsulttjänster, digitala tjänster, övertid och administrativa kostnader – men trots de besparingarna behöver närmare 100 anställda lämna.

"Vända på alla stenar"

– Vi ska minska med 70-90 heltidstjänster fram till 2025, och det vill vi få till på frivillig väg, fortsätter Fürst Haugen.

Hon hävdar dock att man av hänsyn till tittare och lyssnare inte vill skära ner på kanalernas innehåll och programutbud, och att man därför är mycket angelägna om att genomföra besparingarna på andra sätt – om möjligt.

– Vi kommer därför att vända på alla stenar för att hitta andra sätt att göra besparingar. Vi har goda erfarenheter från de kostnadsbesparingar vi gjorde 2023, och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas. Men jag kan inte utesluta att besparingarna också kommer att få konsekvenser för det publika utbudet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

I dag ser Utsjoki solen för sista gången på två månader

Publicerad Igår 11:17 – av Redaktionen

I dag går solen upp för sista gången på länge i Finlands nordligaste kommun. Därefter väntar en polarnatt som sträcker sig fram till mitten av januari.

Klockan 11.35 på tisdagen stiger solen över horisonten i Utsjoki för sista gången i år. Bara 46 minuter senare, klockan 12.21, går den ned igen – och stannar borta i 52 dygn.

Då börjar polarnatten, den period då jordens lutning gör att solen inte når upp över horisonten. Fenomenet inträffar i de nordligaste delarna av jorden och varar olika länge beroende på hur nära Nordpolen man befinner sig.

I Utsjoki, som ligger längst norrut i Finland, blir det helt mörkt fram till den 16 januari. Först då stiger solen åter över horisonten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Kortare polarnatt längre söderut

Längre söderut i Lappland, närmare polcirkeln, är polarnatten betydligt kortare. I Sodankylä börjar den ett par dagar före jul och pågår endast i fyra dygn.

Söder om Lappland inträffar ingen polarnatt överhuvudtaget, men även där märks jordens lutning tydligt. Dagsljuset fortsätter att minska fram till den 21 december, då vintermörkret är som djupast. Därefter börjar dagarna sakta bli längre igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny sjöväg mellan Sverige och Finland kan bli möjlig

Publicerad november 24, 2025 – av Redaktionen

En ny sjörutt kan bli möjlig mellan Sverige och Finland. Passagerarfärjan skulle i så fall gå mellan Gävle och Raumo.

I nuläget planerar man att förlänga Europaväg 16, eller E16, som idag sträcker sig från Nordirland, via Skottland och Norge, och slutar i Gävle. Planen är att den ska gå hela vägen till Kotka i Finland, något som finska presidenten Alexander Stubb godkände i oktober. För att dessa planer ska gå i lås kommer FN:s generalsekreterare António Guterres att informera alla länderna som omfattas av avtalet om ändringarna.

Planerna för E16 har dock skapat diskussioner kring huruvida man skulle kunna skapa en ny rutt för passagerarfärjor mellan den svenska staden Gävle och finska Raumo.

Det här är ett framtidsprojekt. Man måste blicka fram över fem år, säger Raumos stadsdirektör, Esko Poikela till finska statskanalen Yle.

I Gävle bor cirka 70 000 personer och i Raumo 39 000. I nuläget har det inte förts några förhandlingar kring en sådan rutt. Om den skulle bli av skulle det också handla mycket om ekonomiska aspekter, exempelvis om exporten skulle vara lönsam eller inte.

Hur samarbetet med Sverige fungerar och på vilket sätt rutter vidare från Sverige kan säkras avgör saken, säger Poikela.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk borgmästare slår larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oro för barns trygghet på finska daghem

Välfärdskollapsen

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.