Annons:

Norska public service blöder – 90 tjänster försvinner

Uppdaterad december 2, 2024, Publicerad december 2, 2024
– av Redaktionen
En av NRK:s huvudbyggnader

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det norska public service-bolaget NRK tvingas minska kostnaderna med 200 miljoner kronor nästa år – vilket bland annat innebär att 70 till 90 heltidstjänster försvinner.

– Det innebär att vi kommer att införa anställningsstopp, avstå från att ersätta medarbetare som slutar eller går i pension och ge våra medarbetare möjlighet att ansöka om avgångsvederlag, förklarar tv-chefen Vibeke Fürst Haugen.

Enligt Fürst Haugen finns det flera skäl till att ekonomin är så usel och att kostnaderna är alldeles för höga i förhållande till bolagets intäkter.

– Det beror bland annat på den dyra period som vi och många andra organisationer befinner oss i och att NRK inte har fått full kompensation för löne- och prisökningar de senaste åren. Samtidigt står vi inför en teknisk transformation där vi ska byta ut hela vår kärnteknologi. Det är en stor och långsiktig investering som vi behöver göra nu för att säkra den framtida verksamheten.

Annons:

Vidare kommer det skattefinansierade tv- och radiobolaget också att skära ner på resor, konsulttjänster, digitala tjänster, övertid och administrativa kostnader – men trots de besparingarna behöver närmare 100 anställda lämna.

"Vända på alla stenar"

– Vi ska minska med 70-90 heltidstjänster fram till 2025, och det vill vi få till på frivillig väg, fortsätter Fürst Haugen.

Hon hävdar dock att man av hänsyn till tittare och lyssnare inte vill skära ner på kanalernas innehåll och programutbud, och att man därför är mycket angelägna om att genomföra besparingarna på andra sätt – om möjligt.

– Vi kommer därför att vända på alla stenar för att hitta andra sätt att göra besparingar. Vi har goda erfarenheter från de kostnadsbesparingar vi gjorde 2023, och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas. Men jag kan inte utesluta att besparingarna också kommer att få konsekvenser för det publika utbudet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dansk Folkeparti kräver massutvisningar: ”Vi måste få tillbaka Danmark”

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 13:35
– av Jan Sundstedt
Morten Messerschmidt vill se ett Danmark "där danskarna åter är herrar i eget hus".

Med förslag om massutvisningar, omprövning av medborgarskap och omfattande förbud mot islamiska uttryck går Dansk Folkeparti till val på en med nordiska mått mycket radikal invandringspolitik.

— Vi måste få tillbaka Danmark. Ett Danmark där det inte finns slöjor i skolor. Där danska talas på äldreboenden. Där danskarna åter är herrar i eget hus, argumenterar partiledaren Morten Messerschmidt.

DF konstaterar att den demografiska sammansättningen i landet har förändrats drastiskt sedan 1980-talet, då andelen invånare med icke-västerländsk bakgrund var 1 procent. I dag har 10,1 procent av befolkningen, motsvarande över 500 000 människor, icke-västerländskt ursprung.

Man pekar särskilt på invandring från Mellanöstern och Nordafrika – bland annat från Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia – som orsak till landets omfattande samhällsproblem.

Annons:

I manifestet listas en rad negativa konsekvenser: gettobildning, etniska konflikter, radikalisering, klankulturer, hedersvåld, social kontroll, förföljelse av judar och sexuella minoriteter, infiltration av offentliga myndigheter, islamisk censur och könssegregering. DF hävdar att detta utgör "den största demografiska förändringen i dansk historia".

”Invandring från Mellanöstern och Nordafrika i synnerhet medför mycket brottslighet och förändrar vårt land i grunden. Om du inte vill anamma dansk kultur och danska värderingar kommer Dansk Folkeparti att arbeta för att du stannar någon annanstans”, heter det.

Omprövning av medborgarskap

Programmet innehåller förslag som går betydligt längre än nuvarande dansk lagstiftning. DF vill granska alla medborgarskap som beviljats under de senaste två decennierna. För de som fått medborgarskap under de senaste åtta åren ska nya språk- och medborgarskapsprov införas. Den som inte klarar proven ska förlora sitt danska medborgarskap.

Även brottslingar ska förlora sitt medborgarskap, och partiet vill att Danmark ska försöka lämna eller omförhandla internationella avtal som begränsar möjligheten att göra människor statslösa.

För att genomdriva utvisningar vill DF använda ekonomiska påtryckning mot länder som motsätter sig att ta emot sina medborgare. Bistånd ska dras in och ekonomiska sanktioner införas. Partiet föreslår att ett särskilt ministerium för återvändande ska inrättas.

De som accepterar ekonomiskt stöd för att lämna Danmark ska förbjudas att någonsin återvända. Gränskontroller ska permanentas och förstärkas.

Restriktioner mot islam

DF:s program innehåller även en rad åtgärder riktade specifikt mot islam och muslimer. Partiet vill förbjuda eller beskatta halalvaror hårt, stoppa utländsk finansiering av moskéer och dra in det statliga erkännandet av islamiska religiösa samfund.

Inrikespolitiskt vill partiet förbjuda böneutrop, förbjuda slöja i offentliga byggnader och stänga ner muslimska fristående skolor. Permanenta uppehållstillstånd ska bara beviljas personer av danskt ursprung. Utländska medborgare som polisen listar som gängmedlemmar ska utvisas.

”Återvandring nu”

Messerschmidt har under de senaste veckorna intensifierat sin kritik mot statsminister Mette Frederiksens invandringspolitik, som han kallar "det stora invandringsfiaskot".

”Vi måste få tillbaka Danmark. Ett Danmark där det inte finns slöjor i skolor. Där danska talas på äldreboenden. Där danskarna åter är herrar i eget hus. Den viktigaste frågan av alla är frågan om utvisningar. Det är därför vi behöver en återvandringspolitik”, skrev Messerschmidt på sociala medier förra veckan.

I ett annat inlägg hävdade han att invandringen ökat kraftigt under Frederiksens tid som statsminister:

”ÅTERVANDRING OCH HEMSKICKNINGAR NU! Sedan Mette Frederiksen blev statsminister har islamisk massinvandring ökat med hela 124 procent. I själva verket har hon tillåtit så många som 40 000 islamska utlänningar att komma in i vårt land sedan hon kom till makten 2019”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islands premiärminister: ”Ingen egen armé under min livstid”

Publicerad Idag 09:37
– av Redaktionen
Kristrún Frostadóttir och Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Islands premiärminister Kristrún Frostadóttir avvisar tanken på en isländsk försvarsmakt och vill istället att landet ska fortsätta förlita sig på den USA-ledda militärpakten Nato genom ökad ekonomisk finansiering och infrastrukturstöd.

Vid den elfte upplagan av Arctic Circle Assembly i Reykjavík ställdes premiärminister Kristrún Frostadóttir inför frågan om Island överväger att bygga upp en egen militär styrka. Hennes svar var tydligt: Nej.

— Ärligt talat, och jag kan inte tala för hela det isländska folket, men jag tror att alla är nöjda med det nuvarande läget vad gäller vår närvaro och säkerhet. Och det är även regeringen, svarade hon.

Frostadóttir betonade att Island kan spela en mer betydelsefull roll genom att öka det ekonomiska stödet till Nato, investera i infrastruktur och fortsätta fungera som värdnation för allierade styrkor från främst USA.

Annons:

— Personligen tror jag att vi kan göra mer med finansiering, oavsett om det är Nato-finansiering, annan infrastruktur eller vad som helst, och genom att stärka vår position som en strategiskt viktig plats och som värdnation, sa hon.

Även om diskussioner om en isländsk armé förekommer, ligger sådana planer inte i regeringens agenda. Premiärministern var tydlig med sin bedömning av framtiden.

— Men jag tror inte att vi kommer att se en isländsk armé under min livstid, avslutade Frostadóttir.

Amerikansk militär närvaro sedan andra världskriget

Islands militära beroende av utländska styrkor har djupa historiska rötter. Den amerikanska flottan och flygvapnets bas vid Keflavík, Naval Air Station Keflavík (NASKEF), byggdes under andra världskriget och var i drift fram till september 2006.

Sedan stängningen av NASKEF har Keflavíks flygplats fortsatt att fungera som en transitplats och bas för Nato, om än med nedskurna faciliteter. De militära zonerna vid flygplatsen förblir operativa och förvaltas av den isländska kustbevakningen på uppdrag av den USA-ledda militärpakten.

Islands fortsatta avsaknad av egen försvarsmakt innebär att landet förblir helt beroende av Nato och främst amerikanska styrkor för sitt militära skydd, en situation som premiärministern tydligt signalerar ska bestå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska unga kvinnor och män på politisk kollisionskurs

Publicerad Igår 10:06
– av Isac Boman
Norge är inte unikt. I flera europeiska länder har män och kvinnor "glidit isär" politiskt.

Medan högervågen bland unga män uppmärksammats brett har en annan politisk förändring pågått mer obemärkt: Norska kvinnor under 30 röstar allt oftare på vänsterpartier.

För 22-åriga Hedda Andrine Skår Indrebø kändes valet naturligt. När hon som 17-åring började intressera sig för politik landade hon långt från sina morföräldrars partier – det norska högerpartiet Høyre och socialdemokratiska Arbeiderpartiet. Istället gick hon med i Rødt, ett socialistiskt parti på yttersta vänsterkanten.

— Det var helt naturligt att det blev Rødt, säger sjuksköterskestudenten till skattefinansierade NRK.

Hon representerar en större trend. Valforskare beskriver utvecklingen som en "tyst revolution" där norska kvinnor mellan 18 och 29 år successivt blivit mer vänsterorienterade. I en augustimätning från norska public service-kanalen NRK uppgav 18 procent av kvinnorna att de skulle rösta på Sosialistisk Venstreparti (SV) – jämfört med bara 4 procent av männen.

Annons:

"Gemenskapstänket lockar många"

Stine Hesstvedt, forskare vid det norska Institutt for samfunnsforskning i Oslo, konstaterar att kön återigen blivit en central skiljelinje i norsk politik. I en analys visar hon att unga kvinnor har mer radikala åsikter i jämställdhetsfrågor och internationell solidaritet än tidigare generationer.

— Om trenden håller i sig bevittnar vi ett skärpt könsgap i norsk politik, säger hon.

Indrebø tror att kontakten med välfärdsstaten spelar roll. Trots att Norge är ett jämställt land är det oftast mödrar som sköter kontakterna med förskola, skola och vård.

— Gemenskapstänket lockar många kvinnor åt vänster. Det kan också vara en reaktion mot högervågen, spekulerar hon.

En central fråga är om förändringen är bestående eller tillfällig. Hesstvedt menar att könsgapet kan öka framöver om generation Z fortsätter att vara polariserad, men att det också är möjligt att högervågen hos unga män är en övergående trend.

"Olika politiska verkligheter"

Fenomenet är heller inte begränsat till Norge. Brittiska tidskriften The Economist kartlade förra året utvecklingen i Europa, USA och Sydkorea. Resultatet visar att det för 20 år sedan knappt fanns mycket stora politiska skillnader mellan unga kvinnor och män. Idag har de "glidit isär" och kvinnor har blivit märkbart mer vänsterorienterade.

I Polen illustrerades klyftan tydligt 2023 när nästan hälften av unga män röstade på det högerradikala Konføderasjonspartiet – mot 16 procent av kvinnorna.

Thea Joramo Lysne på den norska tankesmedjan Agenda varnar för konsekvenserna av ett växande könsgap.

— Det kan i värsta fall bli ett demokratiskt problem om män och kvinnor i ökande grad lever i olika politiska verkligheter, säger hon.

Hon menar att olika medievanor förstärker polariseringen och bedömer att ”skillnaden i politiska preferenser mellan könen är en djupgående tendens som bara kommer att fortsätta öka”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland var europeiskt föredöme – nu ökar hemlösheten igen

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 17, 2025
– av Isac Boman
Att komma bort från gatan är extremt svårt när man väl hamnat där.

Finland har länge varit ett föredöme i kampen mot hemlöshet, men nu vänder trenden.

För första gången sedan 2012 ökar antalet personer utan bostad – och särskilt gatuhemlösheten bland unga stiger kraftigt.

Julius Virtavuori har levt utan fast bostad i över två decennier. När Yle träffar honom på stödboendet Tupa i Helsingfors reflekterar han över sin situation.

— Det är ganska lång tid. Jag tänker att det här nog är de sista åren jag är i den här situationen. Det finns ju lägenheter i Finland.

Annons:

Det tyngsta är känslan av att sakna mål, berättar han.

— Man tar en dag i taget. Det finns inget att bygga sitt liv på långsiktigt. Och de bieffekter som hemlösheten för med sig – en viss användning av rusmedel. Den boomen är förbi för länge sedan för min del, nu tar man det bara lugnt.

Framgångsrik modell under press

Julius situation är inte unik, men Finland har under många år arbetat systematiskt med att minska hemlösheten. Landet har varit ett föregångsland i Europa, främst genom den så kallade "bostad först-principen".

Modellen innebär att hemlösa personer först får en egen bostad med hyreskontrakt, och därefter stödinsatser anpassade efter individuella behov. Istället för att kräva att människor först löser sina sociala eller hälsomässiga problem för att kvalificera sig för bostad, vänds ordningen – bostaden kommer först. Upplägget har uppmärksammats brett internationellt och visat goda resultat.

Men enligt en färsk rapport från Statens centrum för stödbyggt bostadsbyggande (tidigare ARA) har trenden brutits. För första gången sedan 2012 ökar hemlösheten igen.

I slutet av 2024 registrerades 3 806 hemlösa personer i Finland. Särskilt alarmerande är ökningen av gatuhemlöshet – personer som sover utomhus, i trappuppgångar eller på tillfälliga härbärgen. Totalt 649 personer levde under dessa förhållanden, vilket är 230 fler än året innan.

Siffrorna är dock endast riktgivande, eftersom hemlöshet är svårt att mäta exakt. En person som en natt sover hos bekanta kan nästa natt tvingas sova på gatan eller i en trappuppgång.

"Väldigt oroväckande"

På nödboendeenheterna rapporteras om en kraftig ökning av unga personer som hamnar utanför samhällets stödåtgärder och tvingas sova på gatan.

Jussi Lehtonen, servicechef vid organisationen Vailla vakinaista asuntoa (Utan permanent bostad), har arbetat med hemlöshetsfrågor i över 30 år. Han ser den ökande ungdomshemlösheten som särskilt oroande.

— Det är väldigt oroväckande, för unga människor har hela livet framför sig. Det syns i åratal efteråt om de hamnar i den situationen. Och det skulle vara väldigt viktigt att få dem snabbt bort från den situationen, säger Lehtonen.

Han menar att hemlösheten ofta är en konsekvens av att det finns för få billiga bostäder kombinerat med nedskärningar i bidragssystem, vilket gjort det svårare för människor med små inkomster att klara sig ekonomiskt.

— Att hamna på gatan är skadligt på många olika sätt. För en del blir hemlösheten kronisk. Det sociala nätverket formas på nytt, och man har ganska mycket att göra med folk som är på gatan. Vem som helst förstår att det inte är bra, konstaterar Lehtonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.