Annons:

”Naturfobi” vanligast bland stadsbor

Uppdaterad augusti 29, 2024, Publicerad augusti 29, 2024 – av Sofie Persson
Skog i Hikiä, Hausjärvi, Finland.

Avsaknad av kontakt med naturen orsakar oftare en fobi mot denna, enligt finländske forskaren Ricardo Correia. Samtidigt undviker fler finländare naturen på grund av obehagskänslor, visar en undersökning från Yle.

Correia är biträdande professor vid Åbo universitet och forskar kring människors rädslor och fobier inför natur och djur. Biofobi kallas det ofta när man har naturfobi och det är inte bara djur som orsakar rädsla. Enligt Correia kan också exempelvis svampar orsaka ångest hos människor.

I en del av sin forskning har professorn tittat på trender kring biofobi i internetsökningar i olika länder, detta eftersom man ofta söker  information kring saker man upplevt som traumatiska. Där har han noterat en stark trend kring just biofobi bland människor som bott i städer en längre tid, och pekar mot att det inte är stadsmiljön i sig som orsakar obehaget, utan snarare avsaknaden av naturen.

Vi bor i städer och blir allt mer frånkopplade från naturen. Det här kan leda till att folk allt mer undviker naturen och därmed förlorar kunskap om den. När de då påträffar något i naturen som de upplever som obehagligt eller som orsakar ångest så har de inte kapacitet eller erfarenhet att kontextualisera sådana specifika händelser. Det kan sin tur förstärka känslorna av obehag och i slutändan leda till fullt utvecklad biofobi, säger han till finska stadskanalen Yle.

Annons:

I en undersökning från Yle kan man se att de flesta trivs bra i naturen, men även att många som svarat upplever obehag inför den. Ofta är fästingar och ormar orsak till obehaget, men även vargar och älgar. Vissa beskriver också en rädsla för att gå vilse.

Livrädd för älgar och ormar. Äcklad av hjortflugor och fästingar”, skriver en som svarat på Yles enkät.

Negativa effekter

Correia beskriver att många länder inte erbjuder bra möjligheter för invånarna att ta del av naturen, men att man i finska städer har väldigt bra naturmöjligheter. Trots det sticker en särskild fobi ut bland finländare, jämfört med andra länder - rädslan för spindlar.

Det jag kan säga är att finländare sökte mer efter araknofobi än andra länder. Det är intressant eftersom jag talade med kolleger som är araknologer och de sade att de hittat mycket fler människor som är rädda för spindlar i Finland än i andra länder, säger han.

Professorn menar att olika former av biofobi kan ha negativa effekter på hälsan och även på samhället i sig. Det kan exempelvis leda till att man tappar intresset för att skydda naturen. Correia uppmanar de som lider av biofobi, eller obehag inför naturen, att försöka hitta sätt att uppskatta densamma samt att ett undvikande inte är svaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Stor bondeprotest väntas i Danmark – ministern står fast

Publicerad Idag 06:33 – av Markus Andersson

Omkring 3 000 danska bönder och företrädare för livsmedelsföretag väntas samlas till ett stort protestmöte i Odense på måndagen. Missnöjet riktas mot regeringens nya kväveregler – men ansvarig minister står fast vid att utsläppen ska minska.

Protestmötet arrangeras av branschorganisationen Landbrug & Fødevarer och hålls på Odense Congress Center. Bakgrunden är en ny lag som skärper gränserna för hur mycket kväve jordbruket får släppa ut, skriver Berlingske.

Lagen väntas antas i september, medan de slutliga utsläppsgränserna blir färdiga först senare under hösten. Bönderna måste därför så nästa års grödor utan att känna till de fullständiga villkoren.

Varnar för dyrare matproduktion

Frukt- och grönsaksodlare befarar att de drabbas särskilt hårt. De kan tvingas köpa mer mark för att uppfylla kraven på hur stora arealer som ska läggas i träda.

Regeringen är på väg att göra det dyrare och besvärligare att producera livsmedel i Danmark. Det kommer att skada både jordbruket, landsbygden och Danmark som livsmedelsland, säger Landbrug & Fødevarers ordförande Søren Søndergaard.

Konflikten har också fått flera jordbruksrepresentanter att pausa arbetet i de lokala gröna treparterna, där markägare och myndigheter ska komma överens om lokala miljöåtgärder.

Ministern står fast

Christian Rabjerg Madsen, minister för djur och djurskydd, säger att han förstår böndernas frustration och tänker lyssna på deras invändningar. Samtidigt håller han fast vid den överenskomna minskningen av kväveutsläppen.

Jag vill lyssna på jordbruket, föra en dialog och hitta lösningar. Men det blir lösningar inom ramen för att vi ska genomföra den minskning av jordbrukets kväveutsläpp som vi har avtalat både politiskt och med jordbruket självt, säger han.

Ministern hoppas att arbetet i de lokala treparterna kan återupptas när de slutliga utsläppsgränserna och ersättningarna är klara i slutet av september eller början av oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island säger nej till nya EU-samtal

Publicerad Igår 10:02 – av Emil Fjellstedt
Islands parlamentsbyggnad Alltinget i Reykjavik.
Islands parlament Alltinget i Reykjavik. I den rådgivande folkomröstningen sade en majoritet nej till att återuppta samtal om EU-medlemskap.

Isländarna har röstat nej till att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Nej-sidan fick 52,5 procent av de giltiga rösterna, mot 47,5 procent för ja-sidan.

Enligt den isländska public service-kanalen RÚV röstade 99 037 personer nej och 89 459 ja. Därtill registrerades 1 200 blanka eller ogiltiga röster.

Omröstningen var rådgivande och gällde inte ett omedelbart inträde i unionen, utan om de anslutningssamtal som lades på is för drygt ett decennium sedan skulle återupptas. Enligt Omni växlade ledningen under rösträkningen innan nej-sidan drog ifrån.

Island deltar redan i EES och Schengensamarbetet, men ett fullt medlemskap i EU har länge varit omstritt. Frågan har bland annat handlat om nationellt självbestämmande och kontrollen över landets fiskevatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark ersätter grönländska kvinnor efter spiralövergrepp

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med grönländsk bebyggelse till vänster och en kopparspiral till höger.
Tusentals grönländska flickor och kvinnor fick spiral eller andra preventivmedel utan vetskap eller samtycke under den period då Danmark ansvarade för sjukvården.

Danmarks parlament har beslutat att ge ekonomisk ersättning till grönländska kvinnor som fick preventivmedel utan vetskap eller samtycke. Upp till 4 500 kvinnor kan omfattas av den så kallade spiralskandalen.

Varje godkänd sökande får 300 000 danska kronor skattefritt. Ersättningen är lika stor oavsett vilken preventivmetod som användes eller om kvinnan utsattes vid flera tillfällen.

Ordningen gäller kvinnor som bodde på Grönland eller gick på internatskola i Danmark under perioden 1960–1991, då Danmark ansvarade för det grönländska sjukvårdssystemet. Ansökningar har kunnat lämnas in sedan den 1 juli, men beslut kan fattas först när lagen träder i kraft den 1 september.

Den sökande ska lämna en försäkran om att ingreppet skedde utan hennes vetskap eller samtycke och göra händelsen sannolik genom en trovärdig berättelse eller annat relevant underlag. Journalhandlingar är inte ett krav, eftersom många fall ligger flera årtionden tillbaka och dokumentation kan saknas.

Tusentals fick spiral på några år

En oberoende dansk-grönländsk utredning visar att minst 4 070 kvinnor och flickor hade fått spiral insatt vid utgången av 1970. Det motsvarade omkring hälften av de grönlandsfödda kvinnorna i fertil ålder.

Utredningen bygger bland annat på berättelser från 354 kvinnor om 488 händelser. Av 410 fall som gällde spiralinsättning saknades samtycke eller tydligt samtycke i 300 fall. I ytterligare 63 fall var uppgifterna otillräckliga, medan samtycke hade lämnats i 47 fall.

Totalt 185 av flickorna var under 18 år när ingreppen genomfördes. De yngsta var tolv år. Flera berättade att de skickades till läkare från skolor, elevhem eller internat utan att själva ha valt eller ens förstått varför de skulle få en spiral.

Danska myndigheter drev under 1960- och 1970-talen en omfattande familjeplanering på Grönland. Bakom politiken låg oro över den snabba befolkningstillväxten och kostnaderna för bostäder, skolor och annan offentlig service. Utredningen beskriver även hur danska ideal om små kärnfamiljer fördes över på ett grönländskt samhälle där större släktnätverk hade en central roll.

”Kvinnorna har väntat länge nog”

Lagen röstades igenom med bred majoritet i Folketinget. Flera av kvinnorna följde omröstningen på plats och mötte beslutet med tårar och lättnad, rapporterar grönländska KNR.

Danmarks hälsominister Ida Auken sade efter omröstningen att kvinnorna hade väntat länge nog och att tidsplanen måste hållas. Ersättningen är enligt henne ett erkännande av den orätt som begicks.

Statsminister Mette Frederiksen bad 2025 om ursäkt på Danmarks vägnar och beskrev behandlingen av kvinnorna som systematisk diskriminering. Grönlands dåvarande regeringschef Múte B. Egede har gått längre och betecknat ingreppen som folkmord, en beskrivning som den danska regeringen inte har ställt sig bakom.

För kvinnorna är beslutet ingen slutpunkt. Sofie Chemnitz, som själv utsattes, beskrev ersättningen som ett plåster på såret och sade att det de gått igenom alltid kommer att finnas kvar i deras kroppar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Digitaliseringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Markus Andersson
Två tecknade virtuella husdjur och ett av dem på en mobilskärm

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.

I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.

En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.

Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.

Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.

Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.

En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.

Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

FAKTA: Tamagotchi

Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.

Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.