Annons:

”Naturfobi” vanligast bland stadsbor

Uppdaterad augusti 29, 2024, Publicerad augusti 29, 2024 – av Sofie Persson
Skog i Hikiä, Hausjärvi, Finland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Avsaknad av kontakt med naturen orsakar oftare en fobi mot denna, enligt finländske forskaren Ricardo Correia. Samtidigt undviker fler finländare naturen på grund av obehagskänslor, visar en undersökning från Yle.

Correia är biträdande professor vid Åbo universitet och forskar kring människors rädslor och fobier inför natur och djur. Biofobi kallas det ofta när man har naturfobi och det är inte bara djur som orsakar rädsla. Enligt Correia kan också exempelvis svampar orsaka ångest hos människor.

I en del av sin forskning har professorn tittat på trender kring biofobi i internetsökningar i olika länder, detta eftersom man ofta söker  information kring saker man upplevt som traumatiska. Där har han noterat en stark trend kring just biofobi bland människor som bott i städer en längre tid, och pekar mot att det inte är stadsmiljön i sig som orsakar obehaget, utan snarare avsaknaden av naturen.

Vi bor i städer och blir allt mer frånkopplade från naturen. Det här kan leda till att folk allt mer undviker naturen och därmed förlorar kunskap om den. När de då påträffar något i naturen som de upplever som obehagligt eller som orsakar ångest så har de inte kapacitet eller erfarenhet att kontextualisera sådana specifika händelser. Det kan sin tur förstärka känslorna av obehag och i slutändan leda till fullt utvecklad biofobi, säger han till finska stadskanalen Yle.

Annons:

I en undersökning från Yle kan man se att de flesta trivs bra i naturen, men även att många som svarat upplever obehag inför den. Ofta är fästingar och ormar orsak till obehaget, men även vargar och älgar. Vissa beskriver också en rädsla för att gå vilse.

Livrädd för älgar och ormar. Äcklad av hjortflugor och fästingar”, skriver en som svarat på Yles enkät.

Negativa effekter

Correia beskriver att många länder inte erbjuder bra möjligheter för invånarna att ta del av naturen, men att man i finska städer har väldigt bra naturmöjligheter. Trots det sticker en särskild fobi ut bland finländare, jämfört med andra länder - rädslan för spindlar.

Det jag kan säga är att finländare sökte mer efter araknofobi än andra länder. Det är intressant eftersom jag talade med kolleger som är araknologer och de sade att de hittat mycket fler människor som är rädda för spindlar i Finland än i andra länder, säger han.

Professorn menar att olika former av biofobi kan ha negativa effekter på hälsan och även på samhället i sig. Det kan exempelvis leda till att man tappar intresset för att skydda naturen. Correia uppmanar de som lider av biofobi, eller obehag inför naturen, att försöka hitta sätt att uppskatta densamma samt att ett undvikande inte är svaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Oro för barns trygghet på finska daghem

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 09:35 – av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Annons:

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska experter slår larm om bantningsmedicin

Publicerad Igår 10:58 – av Redaktionen

Allt fler använder viktminskningsmediciner för att gå ner i vikt. Nu slår norska experter larm om att preparaten kan utlösa en ny form av ätstörning – en så kallad "bantningsstörning" där patienter fastnar i ett destruktivt beteende.

Användningen av diverse mediciner för viktminskning har ökat i många länder den senaste tiden, exempelvis används allt oftare Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic vid viktminskning. Dessa preparat har fått ett genomslag eftersom de innehåller semaglutid som ökar mättnadskänslan.

Danska experter har tidigare varnat för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa olika typer av ätstörningar, där man sett en större andel patienter som tar medicinen på ett destruktivt vis. Nu går även norska experter inom området in och konstaterar att det finns en helt ny patientgrupp - de som inte kan sluta ta bantningsmediciner.

Vi får ganska många personer som kommer till oss efter att ha tagit bantningsmedicin under en tid och som säger att de inte längre kan kontrollera det själva, men de vågar inte sluta ta bantningsmedicinen eftersom de då kommer att gå upp i vikt, säger psykologen Bente Sommerfeldt till norska statskanalen NRK.

Annons:

"Bantningsstörning"

Sommerfeldt är specialiserad på ätstörningar och menar att allt fler inom området talar om att den växande marknaden för läkemedel mot fetma har utlöst vad som kan komma att bli en ny diagnos.

Vi är på väg att få ännu en ätstörning, som vi kanske kan kalla bantningsstörning.

Även allmänläkare ser att det finns risker med användning av viktminskningsmedicin och menar att det idag inte finns någon bra metod för att faktiskt sluta med den när man väl börjat.

I dagsläget har vi ingen bra metod för att sluta med denna medicinering. Det viktigaste är därför att vi pratar tydligt med patienterna, säger Torgeir Hoff Skavøy, som är ordförande för Norska allmänläkarföreningen.

Cathrine M Lofthu, som är chef för det norska hälsodirektoratet, menar att man tar experternas varningar på stort allvar och att man måste inse att detta är ett socialt problem.

Vi har skapat ett samhälle där det är svårt att göra bra val, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler finländare anmäler polisen

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Allt fler finländare polisanmäler enskilda poliser. Över 1 100 anmälningar har redan gjorts i år – flera hundra fler än under hela förra året.

Siffrorna kommer från tidningsgruppen Uutissuomalainen. Det rör sig om anmälningar riktade mot enskilda poliser för misstänkta tjänstebrott, inte klagomål mot polismyndigheten som organisation.

Markus Laine, polisjurist vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland, förklarar att majoriteten av anmälningarna bottnar i allmänt missnöje med polisens agerande.

Det kan till exempel vara att någon är missnöjd med att en förundersökning aldrig inleddes eller att den lades ner. Det är också vanligt att någon tycker att den har blivit felaktigt omhändertagen på stan, exempelvis när personen varit påverkad, säger Laine till finska statskanalen Yle.

Annons:

Även utdelade böter kan ibland resultera i att den bötfällde polisanmäler polisen.

Trots det höga antalet anmälningar är det endast omkring tio procent som leder vidare till åtalsprövning. Disciplinära åtgärder som avstängning eller uppsägning är ovanliga och handlar om några fall per år.

Enligt den finska Polisbarometern ligger förtroendet för polisen på 92 procent. Men vissa grupper avviker markant från genomsnittet. Offer för sexualbrott eller våld i nära relationer, personer utsatta för människohandel samt sexuella minoriteter uppvisar betydligt lägre förtroendesiffror.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler barn föds i Norge för andra året i rad

Publicerad november 12, 2025 – av Redaktionen

Födelsetalen i Norge stiger för andra året i rad efter att ha nått en historisk lågpunkt 2022, visar ny statistik från Medicinska födelseregistret. Trots uppgången föds fortfarande för få barn.

Förra året föddes 54 472 barn i Norge, vilket innebär en ökning med 3,6 procent jämfört med året innan. Det står i stark kontrast till 2022, då landet hade det lägsta antalet födslar på många decennier.

Om det är en trend är vi osäkra på, men det föds fler barn nu än tidigare år, säger överläkare Liv Cecilie Vestrheim Thomsen vid Folkehälsoinstitutet (FHI) till norska statskanalen NRK.

Större barnkullar når föräldraåldern

Thomsen pekar på en demografisk förklaring. För omkring 40 år sedan var barnkullarna i Norge små, men de som föddes i slutet av 1980-talet och in på 90-talet var betydligt större. Det är denna generation som nu är i den åldern då många väljer att bilda familj.

Annons:

Det kan vara att de nu har bestämt sig för att skaffa barn, säger Thomsen.

Trots uppgången föds endast 1,44 barn per kvinna i Norge. För att befolkningen ska reproducera sig själv krävs cirka 2,1 barn per kvinna. Genomsnittsåldern för förstagångsmödrar är nu nästan 32 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.