Annons:
Annons:

”Naturfobi” vanligast bland stadsbor

Uppdaterad 29 augusti 2024, Publicerad 29 augusti 2024 – av Sofie Persson
Skog i Hikiä, Hausjärvi, Finland.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Avsaknad av kontakt med naturen orsakar oftare en fobi mot denna, enligt finländske forskaren Ricardo Correia. Samtidigt undviker fler finländare naturen på grund av obehagskänslor, visar en undersökning från Yle.

Correia är biträdande professor vid Åbo universitet och forskar kring människors rädslor och fobier inför natur och djur. Biofobi kallas det ofta när man har naturfobi och det är inte bara djur som orsakar rädsla. Enligt Correia kan också exempelvis svampar orsaka ångest hos människor.

I en del av sin forskning har professorn tittat på trender kring biofobi i internetsökningar i olika länder, detta eftersom man ofta söker  information kring saker man upplevt som traumatiska. Där har han noterat en stark trend kring just biofobi bland människor som bott i städer en längre tid, och pekar mot att det inte är stadsmiljön i sig som orsakar obehaget, utan snarare avsaknaden av naturen.

– Vi bor i städer och blir allt mer frånkopplade från naturen. Det här kan leda till att folk allt mer undviker naturen och därmed förlorar kunskap om den. När de då påträffar något i naturen som de upplever som obehagligt eller som orsakar ångest så har de inte kapacitet eller erfarenhet att kontextualisera sådana specifika händelser. Det kan sin tur förstärka känslorna av obehag och i slutändan leda till fullt utvecklad biofobi, säger han till finska stadskanalen Yle.

Annons:

I en undersökning från Yle kan man se att de flesta trivs bra i naturen, men även att många som svarat upplever obehag inför den. Ofta är fästingar och ormar orsak till obehaget, men även vargar och älgar. Vissa beskriver också en rädsla för att gå vilse.

”Livrädd för älgar och ormar. Äcklad av hjortflugor och fästingar”, skriver en som svarat på Yles enkät.

Negativa effekter

Correia beskriver att många länder inte erbjuder bra möjligheter för invånarna att ta del av naturen, men att man i finska städer har väldigt bra naturmöjligheter. Trots det sticker en särskild fobi ut bland finländare, jämfört med andra länder - rädslan för spindlar.

– Det jag kan säga är att finländare sökte mer efter araknofobi än andra länder. Det är intressant eftersom jag talade med kolleger som är araknologer och de sade att de hittat mycket fler människor som är rädda för spindlar i Finland än i andra länder, säger han.

Professorn menar att olika former av biofobi kan ha negativa effekter på hälsan och även på samhället i sig. Det kan exempelvis leda till att man tappar intresset för att skydda naturen. Correia uppmanar de som lider av biofobi, eller obehag inför naturen, att försöka hitta sätt att uppskatta densamma samt att ett undvikande inte är svaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny plan mot barnfattigdom på Island: ”Det krävs åtgärder omedelbart”

Publicerad Idag 06:29 – av Markus Andersson
Montage med ett barn i silhuett vid en glasvägg till vänster och Islands flagga i ett landskap till höger, åtskilda av en vit
Omkring 10 500 barn på Island lever i hushåll under låginkomstgränsen. Bilden är ett montage.

Omkring 10 500 barn på Island lever i hushåll under låginkomstgränsen. Landets fattigdomsnätverk välkomnar den nya handlingsplanen men kräver att åtgärderna sätts in direkt.

Utbildnings- och barnministeriet har presenterat Islands första samlade politik och handlingsplan mot barnfattigdom. Underlaget är delvis en ny rapport, beställd av Islands universitet, som visar att runt 10 500 barn lever i hushåll under låginkomstgränsen.

Barnminister Inga Sæland sa vid ett seminarium förra veckan att en nationell kraftsamling mot barnfattigdom är nödvändig. Till barnbidragssystemet avsätts 21 miljarder isländska kronor 2027.

Hildur Oddsdóttir, viceordförande i fattigdomsnätverket EAPN Ísland, välkomnar mycket i planen. Hon lyfter särskilt fram översynen av barnbidragssystemet, som hon kallar mycket föråldrat, och tycker det är utmärkt att det ska granskas.

Annons:

— Men det jag skulle vilja se är omedelbara åtgärder. Vi måste jämna ut spelplanen för alla barn så att de har lika möjligheter, säger Hildur till RÚV.

Som exempel berättar hon om ett möte i fredags med två anställda på yngsta barnets grundskola.

— Det framkom på mötet att man vill ordna aktiviteter för de här barnen, men inte kan. Om man till exempel ville ordna en pizzakväll för gruppen skulle det inte gå, för kanske bara två av tjugo elever kunde vara med, medan de andra inte kunde... Det märks särskilt i Breiðholt. Men som sagt, det krävs åtgärder omedelbart, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga finlandssvenskar mer kritiska till ökad invandring

Publicerad Igår 07:32 – av Markus Andersson

Allt färre svenskspråkiga unga i Finland vill se fler invandrare i landet. I en ny ungdomsbarometer är motståndarna till ökad invandring nu fler än de som välkomnar den.

Tankesmedjan Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer kartlägger hur svenskspråkiga unga ser på sitt liv, sitt mående, sin framtid och samhällsfrågor. Mätningen görs vartannat år sedan 2018. Årets enkät, som Magma nu har publicerat, besvarades våren 2026 av 1 373 svenskregistrerade unga i åldern 15–19 år.

I år tar 40 procent helt eller delvis avstånd från påståendet "Fler invandrare är välkomna till Finland". Andelen som håller med är 31 procent.

Vid förra mätningen 2024 var förhållandet det omvända. Då välkomnade 40 procent fler invandrare, medan 29 procent var emot.

Annons:

Förändringen syns hos både pojkar och flickor, men nivåerna skiljer sig tydligt åt. Bland pojkarna är 53 procent emot fler invandrare, bland flickorna 29 procent.

Många av de unga förknippar också invandringen med otrygghet. Drygt hälften, 52 procent, anser helt eller delvis att ökad invandring leder till allt svårare konflikter och ökat våld i samhället.

Andelen som anser att rasismen bland svenskspråkiga unga har ökat de senaste åren ligger samtidigt kvar på ungefär samma nivå som 2024, 41 procent mot 39 procent då.

Lia Markelin, samhällsanalytiker vid Magma och en av rapportens författare, kopplar förändringen till samhällsdebatten.

— Jag tolkar det som en direkt spegling av det samhällsklimat vi lever i och det utrymme som frågan får, säger Markelin till Yle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre självmord i Norge – men de ökar bland äldre

Publicerad 3 november 2026 – av Markus Andersson

Färre tog sitt liv i Norge 2025 än året innan. Över en längre period har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år.

Folkhälsoinstitutet FHI uppger att 676 självmord registrerades 2025, 65 färre än 2024. Det motsvarar 12 per 100 000 invånare.

Av dem som tog sitt liv var 76 procent män. Frekvensen var högst bland män i åldern 30–49 år, och flest självmord sker bland personer mellan 30 och 69 år.

Trots nedgången har frekvensen stigit svagt sedan 2012, då den var som lägst med 10,6 per 100 000. Rekordet från 1988 ligger på 17,7.

Annons:

Ökningen de senaste åren har varit störst bland de äldsta.

— De senaste åren har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år, säger Marianne Strøm, överläkare vid FHI.

Självmordsfrekvensen bland personer över 70 är nu ungefär lika hög som bland 30–49-åringar och 50–69-åringar. Bland unga under 30 år är den relativt stabil och betydligt lägre. FHI antar att mörkertalet är störst bland äldre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet i Finland vill ha mer kärnkraft

Finland

Publicerad 2 november 2026 – av Markus Andersson
Olkiluotos reaktorbyggnader 1 och 2 i Euraåminne i Finland, med röda och vita fasader, höga skorstenar och vatten i förgrunde
Olkiluoto 1 och 2 vid kärnkraftverket i Euraåminne på Finlands västkust.

En klar majoritet av finländarna anser fortfarande att utbyggd kärnkraft är den bästa vägen till mer el, även om stödet har krympt sedan energikrisen.

I en undersökning från Näringslivets delegation, som Yle redovisar, svarar 59 procent att en utbyggnad av kärnkraften vore det bästa sättet att öka elproduktionen. 20 procent är av annan åsikt.

Andelen har minskat med fyra procentenheter sedan våren 2024 och med åtta sedan hösten 2022, då energikrisen var som värst och stödet rekordhögt. Attityden är ändå klart positivare än 2019, innan kriget i Ukraina startade.

Kriget drev upp elpriserna i Europa och fick finländarna att både spara el och kräva mer produktion. Nu har de många datacenter som planeras i Finland väckt ny debatt om hur elen ska räcka, eftersom serverhallarna kräver stora mängder el. Google, som planerar datacenterinvesteringar i Finland 2027–2028, har avtalat med Fortum om el som från 2030 motsvarar upp till hälften av kapaciteten i kärnkraftverket i Lovisa, fram till 2049.

Annons:

Åsikterna går isär mellan könen

Hela 77 procent av männen ser mer kärnkraft som bästa vägen till mer el. Bland kvinnorna är andelen 41 procent.

Även bland kvinnorna är de som håller med fler än de som inte gör det. Av kvinnorna håller 29 procent inte med om att utbyggd kärnkraft är det bästa sättet att öka elproduktionen, medan 31 procent inte tar ställning.

En möjlig förklaring är enligt Näringslivets delegation att kvinnor har fler frågor om säkerheten och om det faktiskt behövs mer kärnkraft.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.