Annons:

”Naturfobi” vanligast bland stadsbor

Uppdaterad 29 augusti 2024, Publicerad 29 augusti 2024 – av Sofie Persson
Skog i Hikiä, Hausjärvi, Finland.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

Avsaknad av kontakt med naturen orsakar oftare en fobi mot denna, enligt finländske forskaren Ricardo Correia. Samtidigt undviker fler finländare naturen på grund av obehagskänslor, visar en undersökning från Yle.

Correia är biträdande professor vid Åbo universitet och forskar kring människors rädslor och fobier inför natur och djur. Biofobi kallas det ofta när man har naturfobi och det är inte bara djur som orsakar rädsla. Enligt Correia kan också exempelvis svampar orsaka ångest hos människor.

I en del av sin forskning har professorn tittat på trender kring biofobi i internetsökningar i olika länder, detta eftersom man ofta söker  information kring saker man upplevt som traumatiska. Där har han noterat en stark trend kring just biofobi bland människor som bott i städer en längre tid, och pekar mot att det inte är stadsmiljön i sig som orsakar obehaget, utan snarare avsaknaden av naturen.

– Vi bor i städer och blir allt mer frånkopplade från naturen. Det här kan leda till att folk allt mer undviker naturen och därmed förlorar kunskap om den. När de då påträffar något i naturen som de upplever som obehagligt eller som orsakar ångest så har de inte kapacitet eller erfarenhet att kontextualisera sådana specifika händelser. Det kan sin tur förstärka känslorna av obehag och i slutändan leda till fullt utvecklad biofobi, säger han till finska stadskanalen Yle.

Annons:

I en undersökning från Yle kan man se att de flesta trivs bra i naturen, men även att många som svarat upplever obehag inför den. Ofta är fästingar och ormar orsak till obehaget, men även vargar och älgar. Vissa beskriver också en rädsla för att gå vilse.

”Livrädd för älgar och ormar. Äcklad av hjortflugor och fästingar”, skriver en som svarat på Yles enkät.

Negativa effekter

Correia beskriver att många länder inte erbjuder bra möjligheter för invånarna att ta del av naturen, men att man i finska städer har väldigt bra naturmöjligheter. Trots det sticker en särskild fobi ut bland finländare, jämfört med andra länder - rädslan för spindlar.

– Det jag kan säga är att finländare sökte mer efter araknofobi än andra länder. Det är intressant eftersom jag talade med kolleger som är araknologer och de sade att de hittat mycket fler människor som är rädda för spindlar i Finland än i andra länder, säger han.

Professorn menar att olika former av biofobi kan ha negativa effekter på hälsan och även på samhället i sig. Det kan exempelvis leda till att man tappar intresset för att skydda naturen. Correia uppmanar de som lider av biofobi, eller obehag inför naturen, att försöka hitta sätt att uppskatta densamma samt att ett undvikande inte är svaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norge vill införa 16-årsgräns för Roblox

Publicerad Igår 06:43 – av Jan Sundstedt
Ett barn ligger i en soffa och håller en svart surfplatta framför sig.
Norge vill att även spel och meddelandetjänster som bedöms skadliga för barn ska omfattas av åldersgränsen. Genrebild.

Norska regeringen vill utvidga sitt ännu inte antagna lagförslag om åldersgräns för sociala medier så att även dataspel och meddelandetjänster som bedöms skadliga för barn kan omfattas. Bland annat skulle spelplattformen Roblox omfattas, enligt regeringens bedömning.

Den norska regeringen har sedan tidigare velat införa en åldersgräns för sociala medier som TikTok, Instagram och Snapchat. Arbetet inleddes våren 2024 och har lett fram till planer på ett konkret lagförslag.

Nu meddelar regeringen att även dataspel och meddelandetjänster ska kunna omfattas. De generella undantagen för dem stryks, och i stället får lagen ett villkor om skaderisk. Avgörande blir om en plattform riskerar att skada barn.

Som exempel på sådana risker nämner regeringen skadligt innehåll, beroendeframkallande funktioner och oönskad kontakt från främlingar.

Undantagen behövdes tidigare för att skolappar och ofarliga spel inte skulle träffas. Barn- och familjeminister Lene Vågslid (Ap) betonar att lagen inte blir snävare utan kan träffa fler skadliga plattformar.

— Det kan bland annat gälla dataspel som kan räknas som sociala medier och som har skadliga funktioner, säger hon.

Åldersgränsen gäller fram till 1 januari det år man fyller 16, inte till själva födelsedagen. Alla födda samma år får alltså tillgång samtidigt.

Företagen ska själva ordna fungerande åldersverifiering som följer GDPR. Någon särskild teknik pekas inte ut.

Regeringen siktar på att lägga fram lagförslaget för Stortinget före årets slut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norges natur försvinner bit för bit

Publicerad 19 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Norsk fjord mellan branta, dimhöljda berg med grön skog i förgrunden.
Skydd av livsmiljöer är en del av naturavtalet som Norge har åtagit sig att genomföra. Genrebild från Norge.

Naturen i Norge fortsätter att exploateras trots löften om att skydda den. Nio organisationer bedömer att landet bara är på väg mot 3 av naturavtalets 23 mål till 2030.

FN:s globala naturavtal antogs vid naturtoppmötet i Montreal 2022 och innehåller 23 mål till 2030. Målen ska skydda biologisk mångfald, bevara naturområden och återställa skadade ekosystem.

I rapporten "Naturavtalen i praksis" har nio miljöorganisationer granskat om Norges insatser räcker för att nå målen till 2030.

Organisationerna bedömer att Norge är på rätt väg att nå tre av målen. För tretton mål finns vissa framsteg, men arbetet går för långsamt. För sju mål ser organisationerna inga framsteg alls.

De tre mål där Norge enligt rapporten är på rätt väg gäller biosäkerhet, alltså risker från bioteknik, internationellt samarbete om forskning och kapacitet, det vill säga kunskap och förmåga att genomföra naturarbetet, samt jämställdhet. Där har Norge kommit längst, enligt organisationerna.

Bland de sju mål där organisationerna inte ser några framsteg finns markförvaltningen, återställning av skadad natur, skydd av hotade arter och åtgärder mot främmande arter. Där finns också naturhänsyn i jordbruk, skogsbruk och fiske, hänsyn till naturen i olika samhällssektorer och ekonomiska styrmedel som bidrar till naturförlust.

Arvssilver som går förlorat

Biologiprofessorn Dag O. Hessen varnar för föreställningen att Norge har mer än nog med natur att ta av. När naturen försvinner går rekreationsmöjligheter och livskvalitet förlorade, inte minst för dem som kommer efter oss, säger han.

— Vi förlorar en del av arvssilvret som naturen utgör. Och det är klart, ingen är emot natur, men man ser inte konsekvenserna av detta på lång sikt, säger Hessen till NRK.

Regeringens egen naturmelding beskriver samma mekanism. Där står att varje enskild aktörs bidrag till miljöförsämringen kan vara litet, medan konsekvenserna sammantaget blir stora.

Svaga mål och dröjande restaurering

Enligt rapporten ligger en del av problemet i målen själva. Norska mål är ofta svagare än avtalets, och flera är formulerade som att Norge ska "arbeta för", "stärka" eller "föra vidare" insatser, utan mätbara och tidsatta krav. Rapporten menar också att Norge redovisar mer om planer och processer än om resultat för naturen.

WWF, en av organisationerna bakom rapporten, pekar särskilt ut arbetet med att återställa skadad natur. Avtalet kräver att minst 30 procent av skadad natur ska vara under återställning 2030, och WWF:s Sverre Lundemo anser att Norges mål är för svagt. Lundemo säger att naturen går förlorad bit för bit varje dag och att det blir dyrare ju längre åtgärderna dröjer.

Kritiken bemöts av klimat- och miljöminister Sigrun Aasland (Ap). Hon säger att regeringen inte är i mål, men att den tror att Norge kommer i mål 2030. Hon medger samtidigt att exploateringen sammantaget blivit för stor.

— Det är ju inte så att någon har bestämt sig för att exploatera massor av natur, men sammantaget har det blivit för mycket och det tar vi tag i nu, säger Aasland.

Regeringen redovisar nästa gång till Stortinget 2027. Organisationerna vill att den genomgången används för att skärpa målen och göra dem mätbara.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländsk riksdagsgrupp vill ha asylförläggningar utanför EU: ”Asylrätten har missbrukats”

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Två personer i samtal vid ett bord under Samlingspartiets riksdagsgrupps möte, med andra deltagare i bakgrunden.
Samlingspartiets riksdagsgrupp vill knyta invandrares arbetslöshetsersättning till arbete i Finland. Arkivbild från gruppens möte den 3 februari 2026.

Samlingspartiets riksdagsgrupp vill att asylsökande ska vänta på besked i förläggningar utanför EU, och att invandrares arbetslöshetsersättning knyts till arbete utfört i Finland.

Riktlinjerna, som Yle rapporterar om, har tagits fram under riksdagsledamot Atte Kalevas ledning sedan januari 2026. Gruppen vill att Finland går över till valbar migration och alltid självständigt avgör vem som får komma och på vilka villkor man får stanna.

— Vi vill ha människor till Finland som arbetar, driver företag och bygger sin framtid här, säger Kaleva.

Asylsökande ska enligt förslaget flyttas till flyktingförläggningar i länder utanför EU. Beslutsprocessen ska ändå skötas av europeiska myndigheter, och enligt Kaleva möjliggörs upplägget av EU:s migrationspakt.

— Asylrätten har missbrukats. Det var aldrig tänkt att den skulle möjliggöra massmigration, säger Kaleva.

Enligt gruppen ryms samtliga förslag inom grundlagen och internationell rätt och kan därför genomföras omgående.

Förmåner följer arbetet

Rätten till arbetslöshetsunderstöd ska enligt riktlinjerna bygga på arbete som utförts i Finland, och ersättningen ska bero på hur länge personen har arbetat i landet. Kraven för garantipension och folkpension ska också skärpas.

Vid familjeåterförening ska den som kallar anhöriga kunna försörja familjen med eget arbete eller företagande. Permanent uppehållstillstånd och medborgarskap ska kräva att personen kan visa att hen integrerats, bland annat genom kunskaper i de inhemska språken och egen försörjning.

Samtidigt vill gruppen snabba på tillståndsprocesserna för arbetskraftsinvandring. Kvotflyktingar ska väljas med större hänsyn till förutsättningarna att anpassa sig till det finländska samhället.

Jukka Kopra, gruppens ordförande, fick frågan om alla ledamöter står bakom riktlinjerna.

— Det behövdes ingen omröstning, svarar Kopra.

Att riksdagsgruppen har nya riktlinjer innebär ändå inte automatiskt att Samlingspartiet som parti anammar dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska statsministern: Sverige har ”delvis förstörts”

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Arkivbild. Danmarks statsminister Mette Frederiksen använder Sverige som varnande exempel i debatten om utvisningar av krimin
Arkivbild. Danmarks statsminister Mette Frederiksen använder Sverige som varnande exempel i debatten om utvisningar av kriminella utlänningar.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen pekar ut Sverige som varnande exempel i striden om att utvisa kriminella utlänningar. Sverige är enligt henne ett land som "delvis har förstörts".

Uttalandet kommer från en intervju med den danska tidningen Berlingske, som Fria Tider återger. Frederiksen, som leder en socialdemokratisk regering, talade om invandringens konsekvenser.

— Försök bara att titta på ett land som Sverige. Det är ett land som delvis har förstörts, säger Mette Frederiksen till Berlingske, enligt Fria Tiders återgivning.

Bakgrunden är den danska striden om möjligheterna att utvisa kriminella invandrare. Frederiksen anser att både Danmark och Europa har tagit emot för många.

— För många människor har kommit till Danmark. För många människor har kommit till Europa som inte kan uppföra sig och som begår brott, säger hon.

Sådana personer ska inte få stanna, enligt statsministern. Det är i det sammanhanget hon hänvisar till Sverige.

Frederiksen driver tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni på för att Europakonventionen ska tolkas annorlunda. Den danska linjen är att konventionens skydd inte ska hindra länder från att utvisa utländska brottslingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.