Annons:
Annons:

Frederiksen bildar ny regering

Publicerad 2 juni 2026 – av Jan Sundstedt
Arkivbild. Danmarks statsminister Mette Frederiksen använder Sverige som varnande exempel i debatten om utvisningar av krimin

Danmarks statsminister Mette Frederiksen bildar en ny regering efter vårens utdragna regeringsförhandlingar. Beskedet kommer drygt två månader efter det politiskt splittrade valresultatet.

Valet den 24 mars gav inget av de politiska blocken egen majoritet. Socialdemokratiet gjorde ett historiskt svagt val, men efter mer än två månaders förhandlingar kan Frederiksen ändå fortsätta som statsminister.

Enligt public service-bolaget DR består den nya regeringen av Socialdemokratiet, SF, Radikale Venstre och Moderaterne. Frederiksen informerade kung Frederik X om regeringsbildningen på måndagskvällen.

Den nya regeringen får 82 av Folketingets 179 mandat och saknar därmed egen majoritet, rapporterar SVT med hänvisning till Ritzau. Frederiksen måste därför söka stöd från andra partier för att få igenom sin politik.

Annons:

Danska Altinget skriver att regeringsprogrammet presenteras på tisdagen. De nya ministrarna väntas presenteras på onsdagen, då regeringen formellt tillträder.

Läsaromröstning

Vad tror du blir den största utmaningen för Mette Frederiksens nya minoritetsregering i Danmark?

Röstning stängd

Att få stöd från andra partier för sin politik 31%
4 röster
Att hålla ihop den breda koalitionen av fyra partier 23%
3 röster
Att hantera det historiskt svaga valresultatet för Socialdemokratiet 8%
1 röst
Att presentera ett regeringsprogram som tillfredsställer alla 38%
5 röster

13 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Miljonrån mot Pokémonbutik i Danmark

Uppdaterad Idag kl 14:39, Publicerad Idag 09:52 – av Jan Sundstedt
En rödvit pokéboll ligger bland utbredda Pokémonkort. Arkivbild.
Efter rånet i Lyngby har Rogerz tagit bort sina dyraste samlarkortsprodukter från butikerna. Arkivbild.

Maskerade män rånade på söndagen samlarkortsbutiken Rogerz i Lyngby Storcenter och tog Pokémonkort för preliminärt omkring en miljon danska kronor. Nu plockar kedjan bort sina dyraste produkter från samtliga butiker.

Rånet anmäldes klockan 11.15 på söndagen, mitt under köpcentrets öppettid.

Enligt Nordsjællands Politi var de maskerade männen redan inne i centret vid tidpunkten för rånet. Där krossade de en monter med medhavda verktyg och gick målinriktat på ett paket med Pokémonkort.

Personalen hotades med ett pistolliknande föremål, men ingen har enligt rapporterna kommit till skada. Polisen har inte fastställt att det var ett riktigt skjutvapen.

Annons:

Rånet tog omkring en minut. Uppgifterna går isär om rånarna var tre eller fler till antalet.

— Det har varit mycket målinriktat, säger vakthavande befäl Thomas Ratzlaff.

Polisen kallar rånet "allvarligt och omfattande" och pekar på "en viss planering och kapacitet".

Flyktbilen, en röd Mazda, hittades på Hellerupvej, 10–15 minuters körning från centret, och togs om hand för teknisk undersökning.


Kedjan rensar hyllorna

Rogerz, som även har butiker i Rødovre Centrum och Field's, meddelade på Facebook att alla så kallade high-end-produkter tas bort.

Produktinlägg har också försvunnit från kedjans sociala medier, "enbart av hänsyn till våra medarbetares säkerhet", skriver butiken.

"Det ska alltid vara en trygg plats att vistas på för både kunder och medarbetare", skriver Rogerz.

Pokémonkort är lätta att frakta och sälja vidare, förklarar spelexperten Thomas Bense.

— Det är ett samlarobjekt, men det är också ett investeringsobjekt.

Priserna har skjutit i höjden även i Sverige. I september betalade en samlare en miljon kronor för ett enda kort, vilket han själv kallar ett rekord.

Enligt söndagens rapportering i danska medier har ingen misstänkt ännu gripits. Thomas Ratzlaff sa på eftermiddagen att polisen lägger betydande resurser på utredningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finska forskare vill göra fiskfiléer av rester med 3D-skrivare

Publicerad Idag 07:05 – av Markus Andersson
Montage med fiskformade massabitar på en ljus yta till vänster och en närbild av en 3D-skrivare som skriver ut gul mangomassa
Vid Yles besök testades 3D-skrivaren med mangomassa. Målet är att kunna forma fiskrester till nya livsmedel.

Forskare vid Åbo yrkeshögskola vill skriva ut fiskfiléer av rester som ofta blir foder eller energi. Vid Yles besök körde teamet sin 3D-skrivare med mangomassa, men har också testat med fisk.

När fisk filéas blir det kvar rester som är både näringsrika och fullt ätbara. Partierna är ofta små, ojämna och geografiskt spridda, och därför går de ofta till foder eller energi. Små företag saknar dessutom teknik och försöksmiljö för att göra dem till mat.

I projektet Ahti-Sampo vill forskarna göra om resterna, liksom fiskarter som sällan tas till vara, till produkter som ser ut och smakar som fisk. Målet är fiskfilén, en produkt som alla känner igen och gärna äter.

Metoden kallas kallextrudering. En pastaliknande fiskmassa pressas lager för lager i en förutbestämd form vid låg temperatur, enligt högskolans projektpresentation.

Annons:

Mangomassa i skrivaren

Projektledaren Marta Stachnik berättar för Yle att teamet testar regnbågsforell, lax och strömming. Fetthalten påverkar hur massan flyter och hur den går att skriva ut.

När Yle Åboland följde en testkörning visade det sig att forskarna ännu inte lyckats skriva ut en fiskfilé. Tekniken testades med mangomassa.

— Fiskrester beter sig inte alltid så logiskt och det krävs mer forskning för att vi ska nå vårt mål att skriva ut fiskfiléer på löpande band, säger Stachnik.

Skrivaren som används är liten och byggd för labbtester. Enligt Stachnik går det tekniskt att skala upp till industriell nivå, men först måste fiskresterna fungera problemfritt i liten skala.

Tre modellprodukter till 2028

Projektet ska ta fram minst tre modellprodukter med recept och användningsområden. Åbo universitet bidrar med en mer avancerad printer.

Om två år hoppas Stachnik kunna visa en utskriven filé av underutnyttjade arter som braxen, id eller mört.

Hon pekar på österrikiska Revo Foods, som redan skriver ut vegansk fisk i stor skala med fermenterad svamp som huvudingrediens.

Resultaten ska samlas i en öppen rapport, en vetenskaplig artikel och workshoppar för fiskförädlare, fiskhandlare, storkök och andra livsmedelsföretag. De ska kunna bedöma tekniken utan att börja om med den grundläggande forskningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska elever har svårt att läsa och räkna – regeringen vill byta prov

Publicerad 13 november 2026 – av Jan Sundstedt
Høyres Mathilde Tybring-Gjedde varnar för att ett provbyte kan göra det svårare att följa skolans utveckling. Arkivbild från ZERO-konferensen 2024.

Norska elever ligger fortfarande under 2022 års nivå i läsning och räkning. Samtidigt vill regeringen ersätta de nationella proven, vilket Høyre varnar för kan göra det svårare att följa skolans utveckling.

I årskurs åtta syns små tecken på förbättring i årets prov, men resultaten är svagare än 2022. I årskurs fem är läget ungefär detsamma som i fjol, rapporterar NRK.

Andelen åttondeklassare på de två lägsta nivåerna i läsning har sjunkit med nästan två procentenheter sedan i fjol. Andelen på de två högsta nivåerna är ändå fem procentenheter lägre än 2022, vilket motsvarar omkring 3 000 färre elever. I engelska är utvecklingen stabilare, och åttondeklassarna klarar det till och med bättre än tidigare.

Som bakgrund: 2025 låg omkring 29 procent av femteklassarna på den lägsta nivån i läsning, sex procentenheter fler än 2022. I åttan låg 35 procent på de två lägsta nivåerna, fem procentenheter mer.

Annons:

Regeringen vill byta prov

Kunskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) vill ersätta dagens nationella prov med nya, som ska hjälpa lärarna att följa upp eleverna. Hennes motiv är att dagens prov inte fungerar i klassrummet.

— De ger inte den information de behöver om vad eleverna kämpar med och vad de behöver för att följa upp det, säger Nordtun.

Høyre oroas av förslaget. Partiet fruktar att det blir svårare att följa utvecklingen i norsk skola.

— Det är lite som att kasta termometern för att den visar att man har feber, svarade Høyres Mathilde Tybring-Gjedde i NRK:s Politisk kvarter.

Hon anser att det är avgörande att skolornas resultat fortsatt är offentliga. Nordtun säger att de nya proven i första hand ska ge lärarna bättre underlag. Hur mycket som ska bli offentligt är fortfarande under utredning.

Satsningar och kritik

Regeringen har startat ett nationellt "läslyft" med en planerad miljard kronor extra över fyra år och tillsatt en läskommission. Matematikens läroplan ändrades med tydligare fokus på grundläggande räkneförmåga. I budgetförslaget ingår dessutom omkring 465 miljoner kronor för undervisning i mindre grupper.

Riksrevisjonen kallade i juni det kritikvärt att skolan inte lyckats ge fler elever goda grundläggande färdigheter trots långvarig satsning. Enligt Riksrevisjonen saknar Kunskapsdepartementet dessutom tillräcklig kunskap om effekten av flera av åtgärderna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland vill ha högre skatt – Sverige försvarar nikotinpåsarna

Publicerad 11 november 2026 – av Jan Sundstedt
Riikka Purra i grå kavaj framför mikrofoner mot en blå bakgrund vid budgetförhandlingarna den 19 september 2023.
Finlands finansminister Riikka Purra vill se en högre minimiskatt på nikotinpåsar än den nivå Sverige förespråkar. Arkivbild från 2023.

Finland går i taket mot Sveriges linje för EU:s minimiskatt på nikotinpåsar. Finansminister Riikka Purra (Sannfinländarna) kallar nivån alldeles för låg och varnar för billig gränshandel.

EU-kommissionen föreslog i fjol en miniminivå som motsvarade cirka 140 euro per kilo. Sverige sa nej och krävde strax under 20 euro per kilo, vilket är landets nuvarande nivå. Det svenska kravet har blivit ett kompromissförslag som merparten av medlemsländerna går med på.

När EU-ländernas finansministrar diskuterade frågan i Bryssel på måndagen avvisade Purra kompromissen. Hon säger att nikotinpåsar som köpts billigt i grannlandet i allt större utsträckning hittat vägen till olagliga distributionskanaler som riktar sig särskilt till unga.

— Tyvärr har vår oro i den här frågan inte beaktats alls under förhandlingarna, sa Purra på mötet, enligt Yle.

Annons:

Finland, Estland och Malta motsätter sig kompromissen. Eftersom det gäller en skattefråga krävs att alla medlemsländer är eniga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.