Annons:
Annons:

Frederiksen bildar ny regering

Publicerad 2 juni 2026 – av Jan Sundstedt
Arkivbild. Danmarks statsminister Mette Frederiksen använder Sverige som varnande exempel i debatten om utvisningar av krimin

Danmarks statsminister Mette Frederiksen bildar en ny regering efter vårens utdragna regeringsförhandlingar. Beskedet kommer drygt två månader efter det politiskt splittrade valresultatet.

Valet den 24 mars gav inget av de politiska blocken egen majoritet. Socialdemokratiet gjorde ett historiskt svagt val, men efter mer än två månaders förhandlingar kan Frederiksen ändå fortsätta som statsminister.

Enligt public service-bolaget DR består den nya regeringen av Socialdemokratiet, SF, Radikale Venstre och Moderaterne. Frederiksen informerade kung Frederik X om regeringsbildningen på måndagskvällen.

Den nya regeringen får 82 av Folketingets 179 mandat och saknar därmed egen majoritet, rapporterar SVT med hänvisning till Ritzau. Frederiksen måste därför söka stöd från andra partier för att få igenom sin politik.

Annons:

Danska Altinget skriver att regeringsprogrammet presenteras på tisdagen. De nya ministrarna väntas presenteras på onsdagen, då regeringen formellt tillträder.

Läsaromröstning

Vad tror du blir den största utmaningen för Mette Frederiksens nya minoritetsregering i Danmark?

Röstning stängd

Att få stöd från andra partier för sin politik 31%
4 röster
Att hålla ihop den breda koalitionen av fyra partier 23%
3 röster
Att hantera det historiskt svaga valresultatet för Socialdemokratiet 8%
1 röst
Att presentera ett regeringsprogram som tillfredsställer alla 38%
5 röster

13 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

PST: Terrorförsök i Norge är sannolika

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 06:55 – av Markus Andersson
En norsk flagga mot en blå himmel.
PST:s tidigare huvudkontor i Oslo på en arkivbild från 2006. Den norska säkerhetspolisen bedömer nu terrorförsök som sannolika utan att höja hotnivån.

Norska säkerhetspolisen PST bedömer nu att terrorförsök i Norge är sannolika under det kommande året. Den samlade hotnivån ligger ändå kvar på tre av fem.

Myndigheten pekar ut extrema islamister och högerextremister som den största terrorrisken i och mot Norge.

— Det finns goda skäl att vänta sig försök till terrorhandlingar från de här miljöerna i Norge under det kommande året, säger PST:s kontraterrorchef Ane Mannsåker Roald till NRK.

Extrema islamister i Norge bildar i högre grad grupper och nätverk, både fysiskt och digitalt. Utvecklingen i extremt våldsamma nätsamfund väcker också oro.

Annons:

Säkerhetspolisen ser dessutom ett växande inslag av element från starkt våldsförhärligande nätverk inom nihilistisk extremism, en mindre och avgränsad del av de extremt våldsamma nätmiljöerna. Att nihilistiska extremister försöker sig på terrorangrepp i Norge det kommande året bedöms som möjligt.

Redan i augusti såg PST tätare kontakter mellan extrema islamister och varnade för att minderåriga kan radikaliseras snabbare än tidigare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oenighet om ryskt Nato-krav på Finland

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 15:46 – av Jan Sundstedt
Finlands blåvita flagga och blå Natoflaggor vajar mot en klarblå himmel.
Finlands och Natos flaggor utanför Finlands utrikesministerium den 4 april 2023, dagen då landet blev medlem i alliansen. Arkivbild.

Tyska Bild uppger att ryska samtalskretsar vill se Finland lämna Nato i förhandlingarna om Ukraina. Kremls talesman Dmitrij Peskov förnekar att något sådant krav har ställts.

Bild skriver att förslaget lades fram för europeiska företrädare under samtalen i Abu Dhabi. Förslaget ska enligt uppgifterna även innebära att Nato inte får ha baser i de baltiska staterna.

Tidningen betonar att det gäller ett inofficiellt förslag från ryska samtalskretsar, inte Kremls officiella fredsplan.

Dmitrij Peskov avvisade på fredagen Bilds uppgifter inför journalister, uppger Interfax.

Annons:

— Jag känner inte till något sådant. Nej, det har inte framförts. Det har naturligtvis inte varit tal om något sådant, sade han.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade enligt Yle att sådana krav inte är en förhandlingsfråga och att Ryssland vet det. Utrikesminister Elina Valtonen sade att Natomedlemskap avgörs av Finland och alliansen.

Ryske presidenten Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov bekräftade på torsdagen att Moskva vill ha Natos militära närvaro tillbaka på 1997 års nivå.

Förändrad militär närvaro är dock inte i sig ett krav på utträde.

Ett land kan ha färre utländska soldater och baser och ändå vara medlem i Nato. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige i mars 2024.

Uppgiften om ett finländskt utträde kommer från Bild, ett påstående som Kreml alltså dementerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Miljonrån mot Pokémonbutik i Danmark

Uppdaterad 16 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
En rödvit pokéboll ligger bland utbredda Pokémonkort. Arkivbild.
Efter rånet i Lyngby har Rogerz tagit bort sina dyraste samlarkortsprodukter från butikerna. Arkivbild.

Maskerade män rånade på söndagen samlarkortsbutiken Rogerz i Lyngby Storcenter och tog Pokémonkort för preliminärt omkring en miljon danska kronor. Nu plockar kedjan bort sina dyraste produkter från samtliga butiker.

Rånet anmäldes klockan 11.15 på söndagen, mitt under köpcentrets öppettid.

Enligt Nordsjællands Politi var de maskerade männen redan inne i centret vid tidpunkten för rånet. Där krossade de en monter med medhavda verktyg och gick målinriktat på ett paket med Pokémonkort.

Personalen hotades med ett pistolliknande föremål, men ingen har enligt rapporterna kommit till skada. Polisen har inte fastställt att det var ett riktigt skjutvapen.

Annons:

Rånet tog omkring en minut. Uppgifterna går isär om rånarna var tre eller fler till antalet.

— Det har varit mycket målinriktat, säger vakthavande befäl Thomas Ratzlaff.

Polisen kallar rånet "allvarligt och omfattande" och pekar på "en viss planering och kapacitet".

Flyktbilen, en röd Mazda, hittades på Hellerupvej, 10–15 minuters körning från centret, och togs om hand för teknisk undersökning.


Kedjan rensar hyllorna

Rogerz, som även har butiker i Rødovre Centrum och Field's, meddelade på Facebook att alla så kallade high-end-produkter tas bort.

Produktinlägg har också försvunnit från kedjans sociala medier, "enbart av hänsyn till våra medarbetares säkerhet", skriver butiken.

"Det ska alltid vara en trygg plats att vistas på för både kunder och medarbetare", skriver Rogerz.

Pokémonkort är lätta att frakta och sälja vidare, förklarar spelexperten Thomas Bense.

— Det är ett samlarobjekt, men det är också ett investeringsobjekt.

Priserna har skjutit i höjden även i Sverige. I september betalade en samlare en miljon kronor för ett enda kort, vilket han själv kallar ett rekord.

Enligt söndagens rapportering i danska medier har ingen misstänkt ännu gripits. Thomas Ratzlaff sa på eftermiddagen att polisen lägger betydande resurser på utredningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finska forskare vill göra fiskfiléer av rester med 3D-skrivare

Publicerad 16 november 2026 – av Markus Andersson
Montage med fiskformade massabitar på en ljus yta till vänster och en närbild av en 3D-skrivare som skriver ut gul mangomassa
Vid Yles besök testades 3D-skrivaren med mangomassa. Målet är att kunna forma fiskrester till nya livsmedel.

Forskare vid Åbo yrkeshögskola vill skriva ut fiskfiléer av rester som ofta blir foder eller energi. Vid Yles besök körde teamet sin 3D-skrivare med mangomassa, men har också testat med fisk.

När fisk filéas blir det kvar rester som är både näringsrika och fullt ätbara. Partierna är ofta små, ojämna och geografiskt spridda, och därför går de ofta till foder eller energi. Små företag saknar dessutom teknik och försöksmiljö för att göra dem till mat.

I projektet Ahti-Sampo vill forskarna göra om resterna, liksom fiskarter som sällan tas till vara, till produkter som ser ut och smakar som fisk. Målet är fiskfilén, en produkt som alla känner igen och gärna äter.

Metoden kallas kallextrudering. En pastaliknande fiskmassa pressas lager för lager i en förutbestämd form vid låg temperatur, enligt högskolans projektpresentation.

Annons:

Mangomassa i skrivaren

Projektledaren Marta Stachnik berättar för Yle att teamet testar regnbågsforell, lax och strömming. Fetthalten påverkar hur massan flyter och hur den går att skriva ut.

När Yle Åboland följde en testkörning visade det sig att forskarna ännu inte lyckats skriva ut en fiskfilé. Tekniken testades med mangomassa.

— Fiskrester beter sig inte alltid så logiskt och det krävs mer forskning för att vi ska nå vårt mål att skriva ut fiskfiléer på löpande band, säger Stachnik.

Skrivaren som används är liten och byggd för labbtester. Enligt Stachnik går det tekniskt att skala upp till industriell nivå, men först måste fiskresterna fungera problemfritt i liten skala.

Tre modellprodukter till 2028

Projektet ska ta fram minst tre modellprodukter med recept och användningsområden. Åbo universitet bidrar med en mer avancerad printer.

Om två år hoppas Stachnik kunna visa en utskriven filé av underutnyttjade arter som braxen, id eller mört.

Hon pekar på österrikiska Revo Foods, som redan skriver ut vegansk fisk i stor skala med fermenterad svamp som huvudingrediens.

Resultaten ska samlas i en öppen rapport, en vetenskaplig artikel och workshoppar för fiskförädlare, fiskhandlare, storkök och andra livsmedelsföretag. De ska kunna bedöma tekniken utan att börja om med den grundläggande forskningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.