Annons:

Finlands utrikesminister: ”Väst är trötta på kriget i Ukraina”

Uppdaterad oktober 16, 2024, Publicerad oktober 16, 2024
– av Isac Boman
Elina Valtonen uppmanar trots missnöjet sina allierade att fortsätta finansiera kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Finlands utrikesminister, Elina Valtonen, varnar för att Västvärldens ledare börjar tröttna alltmer på att leverera vapen och pengar till Ukraina.

Utspelet kommer kort efter att Finlands förre president deklarerat att Västs stöd till Kiev inte ”kommer att vara för evigt”.

– Det är på riktigt och det blir alltmer på det här sättet, kommenterade Valtonen den västerländska krigströttheten tidigare i veckan och sa att vissa Västländer nu vill se en snabb lösning.

Tidigare har även den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump sagt att han vill ”få ut USA ur kriget” – något som tolkats som att Washington kan komma att minska eller dra tillbaka sitt stöd om han blir president.

Annons:

Valtonen konstaterar vidare att Israels pågående krig i Gaza och Libanon också har lett till minskat intresse för Ukrainakriget och att stora resurser istället har avletts till Mellanöstern.

– De här två konflikterna är naturligtvis nära sammankopplade, men för oss européer är det viktigt att inse att om vi låter Ryssland vinna i Ukraina så upphör trovärdigheten i vår avskräckning, fortsatte Valtonen och vädjade till sina allierade att trots allt fortsätta finansiera kriget.

Ukraina kan "delas upp"

Nyligen konstaterade också Finlands tidigare president Sauli Niinistö att det finns ett slut på Västvärldens stöd till Zelenskyj – och att det kan komma mycket snart.

– Västvärldens stöd till Ukraina har varit massivt. Men just nu ser det inte ut som att det kommer att vara för evigt. Resurserna blir allt tunnare, förklarade han i en nationell tv-sändning.

Han pekade på att Ryssland fortsätter att tillverka stora mängder vapen och flyttar fram sina positioner, samtidigt som Ukraina inte har gjort de framsteg deras allierade hoppats på – något som gör att utsikterna för en militär lösning ser dystra ut.

Det har spekulerats i att Ukraina kan komma att ”delas upp” på liknande sätt som Tyskland efter andra världskriget, där Ryssland får behålla de delar de ockuperat, samtidigt som övriga områden, som Ukraina kontrollerar, beviljas medlemskap i Nato. Niinistö ställer sig dock tveksam till huruvida Ukraina eller Ryssland skulle vara villiga att acceptera en sådan lösning.

En annan lösning som debatterats är att ”frysa” kriget med ett långvarigt vapenstillestånd, liknande det i Korea. Den förre presidenten menar dock att en sådan lösning tenderar att bli mycket långvarig, och ofördelaktig för Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska unga kvinnor och män på politisk kollisionskurs

Publicerad Idag 10:06
– av Isac Boman
Norge är inte unikt. I flera europeiska länder har män och kvinnor "glidit isär" politiskt.

Medan högervågen bland unga män uppmärksammats brett har en annan politisk förändring pågått mer obemärkt: Norska kvinnor under 30 röstar allt oftare på vänsterpartier.

För 22-åriga Hedda Andrine Skår Indrebø kändes valet naturligt. När hon som 17-åring började intressera sig för politik landade hon långt från sina morföräldrars partier – det norska högerpartiet Høyre och socialdemokratiska Arbeiderpartiet. Istället gick hon med i Rødt, ett socialistiskt parti på yttersta vänsterkanten.

— Det var helt naturligt att det blev Rødt, säger sjuksköterskestudenten till skattefinansierade NRK.

Hon representerar en större trend. Valforskare beskriver utvecklingen som en "tyst revolution" där norska kvinnor mellan 18 och 29 år successivt blivit mer vänsterorienterade. I en augustimätning från norska public service-kanalen NRK uppgav 18 procent av kvinnorna att de skulle rösta på Sosialistisk Venstreparti (SV) – jämfört med bara 4 procent av männen.

Annons:

"Gemenskapstänket lockar många"

Stine Hesstvedt, forskare vid det norska Institutt for samfunnsforskning i Oslo, konstaterar att kön återigen blivit en central skiljelinje i norsk politik. I en analys visar hon att unga kvinnor har mer radikala åsikter i jämställdhetsfrågor och internationell solidaritet än tidigare generationer.

— Om trenden håller i sig bevittnar vi ett skärpt könsgap i norsk politik, säger hon.

Indrebø tror att kontakten med välfärdsstaten spelar roll. Trots att Norge är ett jämställt land är det oftast mödrar som sköter kontakterna med förskola, skola och vård.

— Gemenskapstänket lockar många kvinnor åt vänster. Det kan också vara en reaktion mot högervågen, spekulerar hon.

En central fråga är om förändringen är bestående eller tillfällig. Hesstvedt menar att könsgapet kan öka framöver om generation Z fortsätter att vara polariserad, men att det också är möjligt att högervågen hos unga män är en övergående trend.

"Olika politiska verkligheter"

Fenomenet är heller inte begränsat till Norge. Brittiska tidskriften The Economist kartlade förra året utvecklingen i Europa, USA och Sydkorea. Resultatet visar att det för 20 år sedan knappt fanns mycket stora politiska skillnader mellan unga kvinnor och män. Idag har de "glidit isär" och kvinnor har blivit märkbart mer vänsterorienterade.

I Polen illustrerades klyftan tydligt 2023 när nästan hälften av unga män röstade på det högerradikala Konføderasjonspartiet – mot 16 procent av kvinnorna.

Thea Joramo Lysne på den norska tankesmedjan Agenda varnar för konsekvenserna av ett växande könsgap.

— Det kan i värsta fall bli ett demokratiskt problem om män och kvinnor i ökande grad lever i olika politiska verkligheter, säger hon.

Hon menar att olika medievanor förstärker polariseringen och bedömer att ”skillnaden i politiska preferenser mellan könen är en djupgående tendens som bara kommer att fortsätta öka”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland var europeiskt föredöme – nu ökar hemlösheten igen

Välfärdskollapsen

Publicerad Igår 19:22
– av Isac Boman
Att komma bort från gatan är extremt svårt när man väl hamnat där.

Finland har länge varit ett föredöme i kampen mot hemlöshet, men nu vänder trenden.

För första gången sedan 2012 ökar antalet personer utan bostad – och särskilt gatuhemlösheten bland unga stiger kraftigt.

Julius Virtavuori har levt utan fast bostad i över två decennier. När Yle träffar honom på stödboendet Tupa i Helsingfors reflekterar han över sin situation.

— Det är ganska lång tid. Jag tänker att det här nog är de sista åren jag är i den här situationen. Det finns ju lägenheter i Finland.

Annons:

Det tyngsta är känslan av att sakna mål, berättar han.

— Man tar en dag i taget. Det finns inget att bygga sitt liv på långsiktigt. Och de bieffekter som hemlösheten för med sig – en viss användning av rusmedel. Den boomen är förbi för länge sedan för min del, nu tar man det bara lugnt.

Framgångsrik modell under press

Julius situation är inte unik, men Finland har under många år arbetat systematiskt med att minska hemlösheten. Landet har varit ett föregångsland i Europa, främst genom den så kallade "bostad först-principen".

Modellen innebär att hemlösa personer först får en egen bostad med hyreskontrakt, och därefter stödinsatser anpassade efter individuella behov. Istället för att kräva att människor först löser sina sociala eller hälsomässiga problem för att kvalificera sig för bostad, vänds ordningen – bostaden kommer först. Upplägget har uppmärksammats brett internationellt och visat goda resultat.

Men enligt en färsk rapport från Statens centrum för stödbyggt bostadsbyggande (tidigare ARA) har trenden brutits. För första gången sedan 2012 ökar hemlösheten igen.

I slutet av 2024 registrerades 3 806 hemlösa personer i Finland. Särskilt alarmerande är ökningen av gatuhemlöshet – personer som sover utomhus, i trappuppgångar eller på tillfälliga härbärgen. Totalt 649 personer levde under dessa förhållanden, vilket är 230 fler än året innan.

Siffrorna är dock endast riktgivande, eftersom hemlöshet är svårt att mäta exakt. En person som en natt sover hos bekanta kan nästa natt tvingas sova på gatan eller i en trappuppgång.

"Väldigt oroväckande"

På nödboendeenheterna rapporteras om en kraftig ökning av unga personer som hamnar utanför samhällets stödåtgärder och tvingas sova på gatan.

Jussi Lehtonen, servicechef vid organisationen Vailla vakinaista asuntoa (Utan permanent bostad), har arbetat med hemlöshetsfrågor i över 30 år. Han ser den ökande ungdomshemlösheten som särskilt oroande.

— Det är väldigt oroväckande, för unga människor har hela livet framför sig. Det syns i åratal efteråt om de hamnar i den situationen. Och det skulle vara väldigt viktigt att få dem snabbt bort från den situationen, säger Lehtonen.

Han menar att hemlösheten ofta är en konsekvens av att det finns för få billiga bostäder kombinerat med nedskärningar i bidragssystem, vilket gjort det svårare för människor med små inkomster att klara sig ekonomiskt.

— Att hamna på gatan är skadligt på många olika sätt. För en del blir hemlösheten kronisk. Det sociala nätverket formas på nytt, och man har ganska mycket att göra med folk som är på gatan. Vem som helst förstår att det inte är bra, konstaterar Lehtonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet på Island vill skilja kyrka och stat

Publicerad Igår 14:10
– av Redaktionen
Kyrka i Hof på Island.

Drygt hälften av islänningarna stödjer en separation av kyrka och stat, visar en ny undersökning från opinionsinstitutet Prósent. Stödet är starkast i huvudstadsområdet och bland unga väljare.

På Island är den evangelisk-lutherska Isländska kyrkan (Þjóðkirkjan) en statskyrka och har en särställning enligt landets grundlag. Cirka 58,6 procent av islänningarna tillhör denna kyrka.

I undersökningen, där 2000 islänningar deltagit, uppger 52 procent att man är för en separation mellan kyrka och stat samtidigt som 21 procent motsätter sig detta. Ytterligare 27 procent anger att de varken är för eller emot, rapporterar isländska statskanalen RUV.

I huvudstadsområdet Reykjavik stödjer 58 procent en separation, jämfört med 39 procent på landsbygden. Bland de yngsta respondenterna är stödet 71 procent, medan åsikterna i den äldsta åldersgruppen är jämnt fördelade.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Identiska ortnamn skapar förvirring i Svenskfinland

Publicerad Igår 09:02
– av Redaktionen
17 platser kallas för Brändö i Svenskfinland.

I Svenskfinland kan ortnamnen lätt skapa förvirring och missförstånd. Det är nämligen så att väldigt många platser har samma, eller snarlika namn.

Tittar man närmare på namn på områden via finska Lantmäteriverkets kartplats, kan man se att det finns en hel del gemensamma nämnare. Exempelvis finns det 36 olika platser som heter Böle och 17 ställen som heter Brändö i Svenskfinland.

För att göra namnen lite mer unika har man dock ibland lagt till ändelsen "-en" i slutet. Det finns exempelvis 126 platser som antingen heter Storäng eller Storängen. Ett annat exempel är Långholm och Långholmen, som 105 platser kallas för. Detta är ett återkommande fenomen som kan ses på ett stort antal orter orter.

Förr var våra samhällen betydligt mindre och man behövde oftast bara orientera sig inom det egna närområdet. Då var det helt naturligt att det kunde finnas exempelvis ett Böle i varje by, säger Maria Vidberg, namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken, till finska statskanalen Yle.

Annons:

"Hör till vårt kulturarv"

Vidare berättar Vidberg att ortnamnen delas upp i två kategorier – de hävdvunna ortnamnen samt de offentliga ortnamnen som kommunen fattar beslut om, exempelvis namn på nya stadsdelar eller gator.

De hävdvunna ortnamnen hör till vårt kulturarv och har uppstått spontant i språkbruket.

Med andra ord har de vanligaste ortnamnen uppstått när man förr namngav platser i närområdet utifrån naturen. Exempelvis om man haft kalvar på en holme kunde den få namnet Kalvholmen. Brändö indikerar att man bränt något eller att platsen utnyttjats för svedjebruk.

Förr reste man inte särskilt långt från hemmet, men idag kan dessa liknande ortnamn skapa förvirring hos medborgarna.

"Till och med jag som är ålänning har blandat ihop Brändö med själva Brändö skärgård och Brändö i Jomala på fasta Åland”, skriver Anna-Maria.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.