Allt fler finländare ser negativt på USA, visar en rundtur bland Helsingforsbor som Svenska Yle gjort. Förtroendet för landet har rasat – och röster höjs för bojkott av amerikanska varor.
USA har länge betraktats som en stormakt att se upp till i västvärlden. Men den bilden har på senare tid förändrats drastiskt. Flera av de intervjuade uppger att deras syn på landet blivit alltmer negativ.
— Kan man lita på USA? Vad finns det ens att lita på när det kommer till USA? De agerar bara enligt sina egna intressen, säger Avi Betz-Heinemann.
Enligt en undersökning som gjordes i våras tror bara var sjätte finländare att USA skulle ställa upp för Finland i en kris. Efter turbulensen kring Grönland kan siffran ha sjunkit ytterligare.
Annons:
Flera av de intervjuade stödjer tanken på att bojkotta amerikanska varor, men medger att det är svårt i praktiken.
— Det är en bra start, men en bojkott måste ske på institutionell nivå för att ge effekt, säger Betz-Heinemann.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Allt fler småpojkar i Finland börjar medicineras mot adhd. Andelen som påbörjar behandling har mer än fördubblats sedan 2017, visar ny statistik från FPA.
Under 2025 började 3,1 procent av alla pojkar i åldern 6–8 år ta adhd-läkemedel, skriver Folkpensionsanstalten FPA. År 2017 var andelen 1,4 procent.
Totalt fick 4 160 pojkar i åldersgruppen läkemedel under året, eller 5,3 procent. Av dem var 2 352 nya patienter.
— Adhd-medicineringen av småpojkar har lagt sig på en ganska hög nivå, även om den kraftigaste ökningen verkar ha avtagit. Det är viktigt att närmare undersöka orsakerna till utvecklingen och hur medicineringen riktas, säger FPA:s forskningschef Miika Vuori i ett pressmeddelande.
Annons:
Skillnaderna inom landet är stora. I Norra Karelen fick 12,9 procent av småpojkarna adhd-läkemedel under 2025, i Helsingfors 2,6 procent. Bland dem som började låg Norra Savolax högst med 5,3 procent, medan Helsingfors och Österbotten hade 1,6 procent.
Finland ligger också före grannländerna. Bland pojkar i åldern 5–9 år medicinerades 5,7 procent i Finland och 2,7 procent i Sverige. FPA påpekar att register och mätmetoder skiljer sig åt, men att riktningen är tydlig.
Bland 6–12-åriga pojkar steg andelen i Norge från 2,6 till 3,8 procent mellan 2017 och 2025. I Finland steg den från 3,9 till 9,8 procent. Landet har tidigare pekats ut som det nordiska land där flest barn medicineras.
FPA:s forskningschef Miika Vuori kallar de regionala skillnaderna “obestridliga” men understryker att de inte förklarar orsakerna. Det kräver enligt honom mer kunskap om vårdkedjor, tillgång till personal och läkemedelsfria stödformer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under en plöjd åker vid Hunnfältet i Østfold i Norge har arkeologer hittat spår av ringar som legat dolda under matjorden. I åtminstone en av dem tycks resta stenar en gång ha stått.
Kulturhistorisk museum undersöker åkern i Borge i Fredrikstad inför dränering. Fyndet gjordes vid Vestfältet, där det finns stora gravhögar men inga synliga stenringar.
Østfold fylke och Norska institutet för kulturminnesforskning hade redan undersökt området med georadar och provschakt. Undersökningarna visade flera strukturer som kan vara gravar och borttagna stensättningar, enligt Riksantikvaren. Institutets karta är från 2025.
När matjorden togs bort framträdde fotdiken, avtryck av ringarnas ytterkant. Några kan ha varit stenringar, andra gravhögar. Närheten till kända gravhögar fick arkeologerna att först tro att alla var högar.
Annons:
— En av cirklarna har spår efter 15 stenar som är borttagna, säger Anne Lene Melheim, arkeolog och professor vid Kulturhistorisk museum, till forskning.no.
Uppgiften kommer från Lasse Biørnstads reportage den 2 oktober, inte en publicerad utgrävningsrapport.
— Här är vi ganska säkra på att det har stått resta stenar, säger utgrävningsledaren Jakob Jan Edvin Kile-Vesik, arkeolog vid samma museum, om en av ringarna.
Ringarna har tidigare tolkats som tingsplatser för domar och beslut, men Melheim ser dem främst som gravminnen. Många ligger på samma plats, och människolämningar har hittats bland vissa kända ringar, men inte alla. De möjliga gravarna i det nya området är ännu inte analyserade.
På Sydfältet finns synliga stenringar med stenar som väger hundratals kilo och oftast står i udda antal. Dateringen till brons- och järnålder, omkring 3500–1000 år sedan, gäller bara de kända monumenten och gravarna där; spåren under åkern är inte daterade.
Undersökningen har fått 6,3 miljoner norska kronor av beräknade 12,7 miljoner, enligt Riksantikvaren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Obehöriga har kommit åt namn, adresser och personnummer för omkring 8,8 miljoner personer i Danmarks centrala personregister CPR. Vägen in gick genom ett privat danskt företags fullt lagliga åtkomst till registret.
Beskedet kom från CPR-administrationen under måndagen. Myndigheten skriver att det rör sig om en "allvarlig säkerhetsincident".
Siffran omfattar levande, utvandrade och avlidna. Registret rymmer totalt omkring 11 miljoner personer, vilket innebär att ungefär fyra av fem registrerade berörs.
De obehöriga missbrukade företagets rätt att söka i CPR, inom ramen för de uppgifter som privata företag får ta del av. Enligt CPR-lagens paragraf 38 får företag med berättigat intresse hämta uppgifter om större, i förväg identifierade grupper av personer. Företagets åtkomst har nu stoppats.
Annons:
Fredag kväll den 2 oktober upptäckte myndigheten att det under september förekommit oregelbunden aktivitet i systemet. Under helgen stod omfattningen klar. Namn och adresser för personer med namn- och adresskydd omfattas enligt genomgången inte.
Digitaliseringsminister Christina Egelund (M) uppgav efter att ha informerat två folketingsutskott att det handlat om ett ovanligt stort antal sökningar från ett litet danskt företag under tio dagar, rapporterar TV2. Hon kunde inte säga om det rör sig om ett internationellt cyberangrepp, och enligt henne är det för tidigt att avgöra om någon behöver nytt personnummer. System som använder MitID, bland annat inom sjukvården, förefaller enligt ministern inte vara komprometterade.
Vem som ligger bakom är okänt och utredningen befinner sig i ett inledande skede. Myndigheten har inte uppgett att uppgifterna sålts eller publicerats. Datatilsynet har underrättats och polisen utreder tillsammans med andra myndigheter.
I ministeriets pressmeddelande kallar Egelund intrånget "en djupt allvarlig händelse" och uppger att hon begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet.
Myndigheten varnar nu för bedragare: lämna aldrig ut lösenord eller andra förtroliga uppgifter vid samtal eller mejl, inte ens om den som hör av sig redan tycks känna till ditt namn, din adress och ditt personnummer. Kartläggningen av hela förloppet pågår.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En far och hans son sköts ihjäl och en tredje man skadades när ett jaktlag fördelade poster på en gårdsplan i Halden under söndagsmorgonen. En man som inte hörde till laget greps på plats.
En man i övre 20-årsåldern misstänks för två mord och mordförsök, och polisens huvudhypotes är en konflikt.
Fadern var i 70-årsåldern och sonen i 40-årsåldern. Den skadade mannen, också han i 40-årsåldern, fördes med ambulanshelikopter till Kalnes sjukhus.
Han sköt med ett jaktgevär, lade själv ner vapnet och hölls under uppsikt tills polisen kom.
Annons:
Han vill inte höras av polisen. I en skriftlig förklaring erkänner han däremot att han avlossade de dödande skotten och skottet som skadade den tredje personen, uppger polisen.
— Han har erkänt att ha vållat skada, inte mordförsök, säger försvararen Ole Richard Holm-Olsen till NTB.
Polisen ser en koppling till jaktlaget men inget familjeband mellan den misstänkte och offren. En preliminär rättspsykiatrisk undersökning är gjord, och utlåtandet väntas de närmaste dagarna.
Mannen har samtyckt till häktning med restriktioner. Häktningsförhandlingen ska hållas som kontorsförhandling på måndagen och var vid halv sju på morgonen ännu inte avgjord.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
