Annons:

Finland går före Sverige med hårdare spellag efter kritik från Riksrevisionen

Uppdaterad maj 4, 2026, Publicerad april 29, 2026 – av Emil Fjellstedt

Samtidigt som Riksrevisionen kritiserar Sveriges arbete mot spelproblem inför Finland ett nytt licenssystem med skärpta regler för kredit, bonusar och spelreklam.

I februari riktade Riksrevisionen hård kritik mot den svenska spelpolitiken. I rapporten Statens arbete mot problem med spel om pengar slår myndigheten fast att statens arbete inte är effektivt och att insatserna inte är tillräckligt anpassade efter faktiska behov, särskilt när det gäller barn och unga.

Rapporten pekar på omfattande samhällskostnader. Enligt Riksrevisionen uppgår kostnaderna kopplade till spelproblem till omkring 11,5 miljarder kronor per år, samtidigt som cirka 350 000 personer i Sverige bedöms ha spelproblem.

Medan Sverige får kritik för bristande styrning går Finland nu i motsatt riktning. Landet har beslutat om en ny spellag som innebär att det tidigare statliga spelmonopolet ersätts av ett licenssystem, men med betydligt hårdare regler än i Sverige.

Annons:

Finland inför striktare regler

Den finska riksdagen röstade i december 2025 igenom den nya spellagen med bred majoritet. Lagen träder i kraft den 1 juli 2027 och innebär att privata spelbolag kan ansöka om licens, samtidigt som flera delar av regelverket skärps kraftigt.

Bland annat inför Finland totalförbud mot spel på kredit, förbud mot influencer- och affiliatemarknadsföring samt totalförbud mot välkomstbonusar. Dessutom kommer vinster från olicensierade spelbolag att beskattas som inkomst.

Finland inför även krav på B2B-licens för mjukvaruleverantörer från 2028, något som saknar motsvarighet i Sverige.

En genomgång från Bonusetu.media beskriver reformen som EU:s strängaste spelmarknad och lyfter fram flera områden där Finland går längre än det svenska regelverket.

— För första gången på ett decennium är Finland den nordiska föregångaren i spelreglering. På de punkter Riksrevisionen pekar ut som Sveriges svagaste – kredit, reklam, bonusar, skydd av unga – har Finland redan lagstiftat. Och den politiska enigheten i Finland med 158 röster mot 9, saknar helt motsvarighet i Sverige, säger Tommi Korhonen, marknadsanalytiker på Bonusetu.media.

Ny hälsoregel för spelande

Redan dagen före Riksrevisionens rapport lanserade den finska hälsomyndigheten THL den så kallade 2-4-2-regeln. Regeln är tänkt som en konkret riktlinje för ansvarsfullt spelande: högst två procent av nettoinkomsten, högst fyra speldagar per månad och högst två speltyper.

Finland har också beslutat att spelproblem ska ingå i grundskolans undervisning om beroende. Det är ett område där Riksrevisionen särskilt pekat på brister i Sverige.

Sverige under press

Riksrevisionens kritik kommer i ett läge där den svenska spelmarknaden redan varit föremål för återkommande politisk debatt. Den svenska omregleringen 2019 öppnade marknaden för licensierade privata aktörer, men har samtidigt följts av kritik mot aggressiv marknadsföring, bristande konsumentskydd och fortsatt spelande hos olicensierade aktörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår

Publicerad Idag 07:37 – av Markus Andersson
En elev med ryggsäck på väg till skolan, bredvid en isländsk flagga.
Genrebild av undervisning i ett klassrum. Den isländska grundskolan saknar enligt lärarförbundet omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver; bilden föreställer inte isländsk skola.

Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen.

PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är uppmätta för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD.

Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar.

Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt, säger Inga Sæland.

Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp.

Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver, säger Magnús Þór Jónsson.

Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter Pisa-raset: ministern kallar till ”Danmarks största föräldramöte”

Danmark

Publicerad september 9, 2026 – av Jan Sundstedt
Magnus Heunicke i kostym och röd slips intervjuas utanför Christiansborg.
Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke.

Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke kallar alla föräldrar till skolbarn till vad han själv döpt till "Danmarks största föräldramöte". Mötet hålls två dagar efter att danska 15-åringar noterat sitt sämsta Pisaresultat sedan mätningarna inleddes år 2000.

Inbjudan gick ut redan på tisdagen, samma dag som den nya Pisaundersökningen offentliggjordes och visade att danska elevers resultat i läsning, matematik och naturvetenskap fallit markant. Nedgången omfattar alla nivåer; även de starkaste eleverna tappar.

Undervisningsministeriet skriver i ett pressmeddelande att mötet hålls torsdagen den 10 september klockan 19.30–20.45 på Engskolen i Herlevs kommun.

De nya Pisaresultaten ska vi ta på största allvar. Därför bjuder jag in alla föräldrar till skolbarn till föräldramötet, säger Heunicke i pressmeddelandet.

Han fortsätter:

Det är viktigt att vi får diskutera utmaningen, och jag hoppas att många föräldrar vill delta och dela sina tankar och perspektiv. Grundskolan är vår gemensamma skola. Och vi ska lyfta den tillsammans.

Även i Sverige är resultaten de lägsta som uppmätts: 34 procent av 15-åringarna i den svenska grundskolan når inte grundläggande nivå i matematik och 31 procent missar den i läsförståelse.

Föräldramötet är inte regeringens enda utspel den här veckan. Samma torsdag håller regeringstoppen med statsminister Mette Frederiksen (S) i spetsen ett eget pressmöte om Pisaresultaten.

De nya Pisaresultaten är djupt oroande, sade Frederiksen i kallelsen och pekade på behovet av att stärka skolan, lärarens auktoritet och lugnet i klassrummet.

Redan på tisdagseftermiddagen samlade Heunicke skolans aktörer till krismöte i Undervisningsministeriet. Ministern uppger att han vill lyssna på föräldrarnas perspektiv på möjliga lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Digitaliseringen

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Danmark går vidare med en 15-årsgräns för sociala medier och slopar möjligheten till föräldradispens.

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde.

Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder.

På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken.

Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen.

En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken.

Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.