Annons:

Danska experter varnar: Bantningsmediciner kan utlösa ätstörningar

Uppdaterad november 13, 2025, Publicerad april 26, 2024 – av Redaktionen
Läkemedlet Wegovy, som används mot fetma och injiceras vid användning, har blivit utbrett i både Sverige och Danmark.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Alltfler patienter med ätstörningar rapporterar att de tagit, eller fortfarande tar, diverse bantningsmediciner och preparat. Experter varnar nu för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa ätstörningar.

Olika mediciner för att gå ner i vikt, som exempelvis Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic, har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden och blivit en alltmer populär metod för viktminskning. Båda medicinerna innehåller Semaglutid som ökar mättnadskänslan. På den särskilda öppenvårdsmottagningen för ätstörningar, Psykiatrisk Center i Ballerup i Danmark, har man fått in ett ökat antal patienter som remitterats för att de äter eller har ätit olika typer av bantningsmedel.

Det handlar inte bara om patienter med stora kroppar, utan också om normalviktiga eller lätt underviktiga patienter som antingen har fått det av sin egen läkare eller som har fått det på annat sätt, till exempel genom bekanta, säger överläkaren Else Marie Olsen till statskanalen DR.

Läkemedlet Wegovy tillverkas av det danska läkemedelsbolaget Novo Nordic och godkändes 2021 i USA, och inom EU 2022, för behandling av övervikt och fetma med typ 2-diabetes. Obesitasläkemedlet, som injiceras, godkändes förra året även till barn och unga över tolv år som inte lider av diabetes, enligt Läkartidningen.

Bolagets värde beräknades vara större än Danmarks BNP, med ett marknadsvärde på 423 miljarder dollar i augusti föra året, enligt Schibstedtidningen SvD.

Illegal handel skapar oro

Danska läkare har även tidigare lagt fram kritik mot läkemedlet Wegovy eftersom man menar att riktlinjerna är för frikostiga, samt att man inte bör uppmuntra till det "ensidiga smala skönhetsidealet".

Jag är särskild bekymrad för de unga eftersom medicinen är godkänd till barn över tolv år, sade Maria Krüger, läkare och medicinsk ordförande för danska föreningen för allmänmedicin, till TV4 i januari i år.

Efterfrågan på denna typ av medicin har varit så stor att den illegala handeln ökat markant särskilt för Wegovy, vilket danska myndigheter, däribland läkemedelsverket, flaggat för. De menar att utvecklingen är oroande och pekar mot att den som köper medicinen illegalt inte får en medicinsk bedömning om den är säker att använda.

Olsen menar att dessa typer av viktminskningsprodukter kan vara farliga för vissa typer av människor.

Vi vet att om man har de här tankarna om att man vill gå ner i vikt och lever en restriktiv livsstil, så finns det de som inte kan sluta, och det utlöser en ätstörning, säger hon och fortsätter:

Jag tvivlar inte alls på att dessa viktminskningsprodukter därför kan leda till att vissa människor utvecklar ätstörningar.

Även Laila Walther, direktör för den danska föreningen för ätstörningar och självskadebeteende, ser en ökad missnöjdhet bland människor och att detta delvis kan bero på viktminskningsprodukter. Hon pekar mot att bantningspreparat blir ett enkelt medel för att snabbt kunna gå ner i vikt för personer som har ätstörningar.

Det skulle inte förvåna mig om personer med ätstörningar skulle lockas av bantningspreparat eftersom de redan använder alla möjliga kompensatoriska medel, som laxermedel, Nupo-pulver och kräkningar, som alla är strategier för att gå ner i vikt, säger hon.

Sociala medier påverkar

Vidare ser Olsen och Walther ett återkommande fokus på den smala kroppen i sociala medier, media och även i samhället, vilket oroar dem båda i relation till just ätstörningar.

Det som oroar mig med de här bantningsprodukterna är att vi har fokuserat på idén om att allt i stort sett blir bra så länge kroppen blir mindre, säger Olsen.

Danska Novo Nordic har nekat att ställa upp på en intervju med DR, men svarar i ett mejl att patientsäkerheten är ”av största vikt” och att Wegovy och övriga läkemedel endast ska tas i samråd med läkare eller annan sjukvårdspersonal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danmark tar klivet ut i rymden – ska kartlägga månen

Publicerad Igår 09:32 – av Redaktionen

Den danska regeringen har avsatt 125–130 miljoner danska kronor (cirka 180–185 miljoner svenska kronor) till rymdmissionen Máni – en satellit som ska kartlägga månytan för att identifiera säkra landningsplatser för framtida astronauter. Uppskjutningen planeras till 2029.

Missionen leds av forskare vid Köpenhamns universitet i samarbete med flera danska lärosäten, satellittillverkaren Space Inventor samt internationella partners från bland annat Polen, Slovenien och Nederländerna. Den totala budgeten uppgår till cirka 50 miljoner euro.

Det är en dröm som går i uppfyllelse. Att vi nu kommer ända fram till startlinjen, där vi ska börja bygga och utveckla missionen, är en fantastisk känsla, säger Jens Frydenvang, lektor vid Köpenhamns universitet och ledare för projektet, till danska statskanalen DR.

Máni valdes i våras ut av Europeiska rymdorganisationen ESA för att gå vidare tillsammans med nio andra europeiska projekt. I mitten av december väntas ESA fatta det slutgiltiga beslutet om vilka missioner som prioriteras.

Satelliten ska utrustas med ett specialbyggt teleskop för att fotografera månens sydpol med hög detaljgrad. Området är särskilt intressant eftersom forskare tror att det finns stora mängder vatten där, vilket kan användas både som dricksvatten och för att producera raketbränsle.

Utbildnings- och forskningsminister Christina Egelund menar att satsningen markerar Danmark som en rymdnation och stärker landets oberoende gentemot stora kommersiella aktörer som SpaceX.

Att vi i Danmark och Europa gör oss starkare på området är mycket viktigt för vårt oberoende, för vår säkerhet och för vår konkurrenskraft, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk mejerijätte pausar Bovaer efter larm om sjuka kor

Publicerad november 26, 2025 – av Redaktionen

Den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare har tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen Bovaer. Beslutet kommer bland annat efter rapporter från Danmark om kor som blivit sjuka efter att ha fått tillsatsen, men även norska incidenter har rapporterats.

Arlas metanreducerande fodertillskott började introduceras förra året och idag har man testat det i bland annat Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige. Däremot har konsumenter protesterat högt mot Bovaer, eftersom man helt enkelt inte vet hur det påverkar djuren eller slutprodukten – åtskilliga har därför bojkottat Arla eller produkter från kor som fått Bovaer.

Den senaste tiden har även ett antal mjölkbönder i Danmark slagit larm om att deras kor blivit sjuka efter att man börjat med bovaer, bland annat berättade nyligen lantbrukaren Huibert van Dorp att hans kor blivit akut sjuka, varav en avled hastigt. Han menar att tillskottet bryter mot djurskyddslagen eftersom det orsakar lidande för djuren.

"Mer kunskap"

Nu har den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen. Detta beror dels på de danska lantbrukarnas larm, men det har även framkommit att norska mjölkproducenter rapporterat om incidenter.

"Vi har beslutat att pausa tills vi har mer kunskap", skriver Norsk Melkeråvare enligt All About Feed, som betonar att beslutet grundar sig i försiktighetsprincipen.

I november avslutades en större brittisk studie där Arla testat tillskottet på 30 mjölkproduktioner, men resultaten har inte utvärderats ännu.

Ett nytt möte gällande saken kommer att hållas i januari mellan mjölkproducenten och avtalsparterna, enligt norska regeringen.

I Sverige används bovaer av ett antal gårdar, men många har valt att avstå tillskottet. På Mejerikollen kan man få en guide över vilka företag som använder sig av det så kallade klimatsmarta tillskottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handläggare hotas – nu kan finska myndighetsbeslut bli anonyma

Publicerad november 26, 2025 – av Redaktionen

Finlands folkpensionsanstalt kräver att handläggares namn ska kunna utelämnas från beslut. Bakgrunden är allvarliga hot mot de anställda – inklusive bombhot och hot mot deras familjer.

Folkpensionsanstalten (FPA) har vänt sig till Social- och hälsovårdsministeriet med en begäran om ändrade regler. Myndigheten vill att det ska bli möjligt att fatta beslut utan att handläggarens namn framgår, något som i dag inte är tillåtet.

Säkerhetsdirektör Sami Niinikorpi beskriver en alarmerande situation där anställda utsätts för det värsta tänkbara.

Det handlar om det allvarligaste möjliga hot som en människa kan ge en annan, säger han till finska statskanalen Yle.

Problemen har vuxit sedan FPA 2017 fick ansvar för beslut om social grundtrygghet. Myndigheten skickade ut omkring 14 miljoner beslut och brev under 2024, varav 1,6 miljoner rörde just grundtryggheten. Varje år inkommer omkring 200 anmälningar om hot och trakasserier från personalen.

Jussi Syrjänen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, bekräftar att ministeriet nu utreder två möjliga lösningar: antingen tas namnen bort helt från besluten, eller så införs ett system med identifikationsnummer liknande det polisen använder.

Han menar att fallet handlar om en avvägning mellan två grundläggande principer: öppenhet i myndighetsutövning och de anställdas rätt till personlig säkerhet.

Ställen där de anställda upplever hot och farliga situationer kan mycket väl också ha intresse för liknande åtgärder som FPA nu eftersträvar, säger Syrjänen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

I dag ser Utsjoki solen för sista gången på två månader

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen

I dag går solen upp för sista gången på länge i Finlands nordligaste kommun. Därefter väntar en polarnatt som sträcker sig fram till mitten av januari.

Klockan 11.35 på tisdagen stiger solen över horisonten i Utsjoki för sista gången i år. Bara 46 minuter senare, klockan 12.21, går den ned igen – och stannar borta i 52 dygn.

Då börjar polarnatten, den period då jordens lutning gör att solen inte når upp över horisonten. Fenomenet inträffar i de nordligaste delarna av jorden och varar olika länge beroende på hur nära Nordpolen man befinner sig.

I Utsjoki, som ligger längst norrut i Finland, blir det helt mörkt fram till den 16 januari. Först då stiger solen åter över horisonten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Kortare polarnatt längre söderut

Längre söderut i Lappland, närmare polcirkeln, är polarnatten betydligt kortare. I Sodankylä börjar den ett par dagar före jul och pågår endast i fyra dygn.

Söder om Lappland inträffar ingen polarnatt överhuvudtaget, men även där märks jordens lutning tydligt. Dagsljuset fortsätter att minska fram till den 21 december, då vintermörkret är som djupast. Därefter börjar dagarna sakta bli längre igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.