Annons:

Climeworks gröna miljardsatsning på Island döms ut som bluffprojekt

Klimatöverdrifterna

Publicerad maj 27, 2025 – av Redaktionen
Climeworks verksamhet beskrivs som i bästa fall meningslös - i sämsta i fall direkt skadlig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Trots löften om banbrytande klimatlösningar har schweiziska koldioxidjätten Climeworks anläggning på Island inte bara fångat in långt mindre än utlovat – den har dessutom släppt ut mer koldioxid än den tagit upp.

Kritiker menar att hela verksamheten är djupt bedräglig och ett av många exempel på bluffprojekt som skapas i syfte att profitera på den påstådda klimatkrisen.

Climeworks, ett schweiziskt företag som marknadsför sig självt som pionjär inom direktupptag av koldioxid (DAC), har misslyckats med att uppnå sina mål på Island trots stora investeringar och medial uppmärksamhet.

Enligt data från verifieringsbolaget Puro.Earth och företagets egna årsredovisningar har Climeworks sedan 2021 endast fångat cirka 2 400 ton CO₂ på Island – långt under det utlovade kapacitetstaket på 12 000 ton. Dessutom har företagets egna utsläpp från verksamheten överträffat infångningen: Bara under 2023 släppte Climeworks ut 1 700 ton CO₂, alltså betydligt mer än det samlade upptaget.

Annons:

Climeworks första anläggning, Orca, presenterades 2021 med en kapacitet på 4 000 ton CO₂ per år. I verkligheten har den aldrig nått ens hälften av det målet. Den större anläggningen Mammoth, som skulle kunna fånga 36 000 ton årligen, har efter tio månaders drift endast lyckats samla in 105 ton.

Enligt vd:n, Jan Wurzbacher, kräver Mammoth 5 000–6 000 kWh per infångad ton CO₂ – en process som beskrivs som extremt ineffektiv. För att kompensera Islands totala utsläpp (12,4 miljoner ton 2024) skulle 72 terawattimmar energi behövas – fyra gånger landets årliga elproduktion.

Professor: "En bluff"

Climeworks isländska dotterbolag har ett negativt eget kapital på 3,6 miljarder isländska kronor (30 miljoner dollar) och är helt beroende av finansiering från moderbolaget. Värdet på Orca-maskinen har dessutom skrivits ned med 1,4 miljoner dollar på grund av underprestation.

Oaktat detta har företaget sålt framtida koldioxidkrediter motsvarande en tredjedel av Mammoths planerade kapacitet de kommande 25 åren – trots att över 21 000 privatabonnenter, som betalat i förskott, riskerar att få vänta i decennier på sina certifikat.

Mark Z. Jacobson, miljöprofessor vid Stanford University, kallar hela DAC-industrin för en stor bluff- och bedrägeriverksamhet.

– Direktinfångning är en bluff, koldioxidinfångning är en bluff, blå vätgas är en bluff och elektrobränslen är en bluff. Det här är alla blufftekniker som inte gör något för vare sig klimatet eller luftföroreningarna.

"Halvmagisk teknik"

Michael de Podesta, en brittisk pensionär som betalat 135 000 isländska kronor för 2,2 ton CO₂-infångning, uttrycker liknande farhågor i sin blogg och efter att ha kollat upp företaget mer noggrant bedömer han att han sannolikt blivit lurad.

Det här har alla kännetecken på en bluff. Det råder ingen tvekan om att många högt betalda personer reser världen runt för att sälja sina tjänster till storföretag – med löften om att ta bort koldioxidkrediter i framtiden. De använder en halvmagisk teknik som inte fungerar så bra som utlovat (bättre känd som Orca), men som sägs fungera perfekt i en större version (Mammoth)”.

Jag uppmanas att övertyga mina vänner att gå med i projektet. Svaren är få och fyllda av PR-snack. Climeworks verksamhet ser ut som en bluff och låter som en. Men är det en bluff? Jag vet inte. Jag tror att det skulle kunna fungera, men företagets svar är så ogenomskinliga att det är svårt att säga”, fortsätter han.

Först 2027 vet han säkert om Climeworks faktiskt fångat in de 2,2 ton koldioxid som han betalat för.

Mångmiljonbelopp från USA

Noterbart är också att bolaget har fått eller blivit lovade omkring 800 miljoner dollar i offentliga bidrag, inklusive 625 miljoner dollar från USA:s energidepartement och 5 miljoner dollar från Schweiz. Trots detta ligger kostnaden per infångad ton CO₂ kvar på 1 000 dollar – tio gånger högre än det ursprungliga målet.

På grund av misslyckandena med DAC har Climeworks nu istället börjat satsa på "förstärkt vittring", en mycket kontroversiell metod där krossad sten binds med CO₂. Forskare anser dock att detta är ett tecken på desperation för att uppfylla redan sålda krediter.

Sammanfattningsvis pekar kritiker på att Climeworks verksamhet sedan starten varit präglad av överdrivna löften, tekniska brister och ekonomisk oansvarighet. Trots att företaget rankats som ett av världens främsta gröna tech-bolag av Time Magazine, beskrivs dess bidrag till klimatarbetet som marginellt i bästa fall – och i sämsta fall som direkt kontraproduktivt och skadligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Turkiska arbetare planerar hungerstrejk – samtidigt får Stegra statligt miljardstöd

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad november 5, 2025, Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Fyrtio turkiska gästarbetare som arbetade på Stegras "gröna" stålverksbygge i Boden har väntat i uppemot nio månader på sin lön. Nu planerar omkring 20 av dem att återvända till Norrbotten för att hungerstrejka.

Arbetarna var anställda av det turkiska företaget Ankitech, som anlitades av företaget Gemkom som i sin tur har avtal med Stegra. De kom till Boden för att arbeta genom det Stegra beskrev som "grön industriell revolution", men snart började problem uppdagas.

Först sänktes den utlovade timlönen från 13 till 9 dollar. Sedan slutade lönen att komma helt.

Några kollegor blev tvungna att stjäla mat för att ha något att äta över huvudtaget, säger arbetaren Ali Çur till Schibstedstidningen Aftonbladet.

Annons:

När problemen uppmärksammades, avslutade Ankitech sitt uppdrag i Boden och har inte längre någon verksamhet i Sverige.

Så fort vi fick signaler om att något inte stämde så gjorde vi en fördjupad granskning av lönerna och arbetsvillkoren. Då fick företaget kalla fötter och lämnade Sverige, säger Joakim Lindholm, regionordförande för fackförbundet Byggnads.

Mål att reducera koldioxid

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade den nu kraschade batterifabriken Northvolt. Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden var att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Fått statligt miljardstöd

Stegra har fått en betydande del med statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder, varav 840 miljoner som redan är utbetalt. Medan 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november. Vidare har de också fått 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond, enligt Industrinyheter.se.

Företagets ekonomi kommer dock att granskas inför nästa beslut kring statligt stöd, men de redan beslutade pengarna kommer att betalas ut.

Det är det som gäller tills något annat är beslutat, säger Klara Helstad på Energimyndigheten till Dagens Industri.

Stegras presschef Karin Hallstan uppger i ett mejl att bolaget inte kommenterar enskilda underleverantörer, men att de generellt ställer krav på "svenska kollektivavtal" ska följas. Gemkom har lovat att arbetarna ska få sina pengar, men än har ingenting hänt. Nu planerar cirka 20 av dem att resa tillbaka till Boden för att genomföra en hungerstrejk i centrum. Exakt när demonstrationen ska inledas är ännu inte bestämt.

Vi vill inte ställa till problem för någon. Vi vill bara ha rättvisa, säger Ali Çur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Miljösmart” kofoder kan ge negativ klimateffekt

Klimatöverdrifterna

Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
Alger har presenterats som "lösningen" på metanutsläpp från kor, men hela produktionskedjan ger en helt annan bild.

Alger i kofoder har presenterats som ett genombrott i kampen mot metanutsläpp från nötkreatur. Men ny svensk forskning visar att den verkliga klimatvinsten kan vara minimal – eller till och med negativ. Energikrävande produktion och långa transporter riskerar att äta upp eventuella miljövinster som uppnås i ladugården.

I takt med klimatalarmismens uppgång har kor alltmer anklagats för att vara riktiga klimatbovar på grund av det metanutsläpp som sker när de rapar och fiser – därför har också diverse påhitt uppdagats för att lösa detta så kallade problem. Under 2022 hyllade exempelvis prins Charles det brittiska startupföretaget Zelp för att ha uppfunnit en mask för kor att bära, som ska omvandla metangas till vattenånga. Komasken är fortfarande under utveckling, men kan sannolikt komma att bli en del av brittiska kors vardag.

Det mest omtalade har dock varit de metanreducerande tillskott man implementerat i kornas foder. Det mest kända är bovaer, som främst Arla fått kritik för att använda, där både danskar och svenskar uppmanade till bojkott av företaget. På grund av den starka kritiken planerar man ytterligare studier för att se hur det påverkar kors hälsa, men även köttet och mjölken.

Alger har beskrivits som klimatsmart

Ett annat tillskott man prövar till kor är alger, som enligt vissa studier ska ha visat sig reducera metanutsläpp med mellan 30 och 90 procent. Nu har dock forskning från Kungliga tekniska högskolan (KTH) visat att dessa siffror kan vara starkt missvisande.

Annons:

Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH, i ett pressmeddelande.

För att mäta klimatpåverkan krävs nämligen att man tar hänsyn till hur dessa alger produceras, bearbetas samt även hur långt den transporteras. Algerna torkas eller raffineras ofta, vilket innebär energikrävande metoder som exempelvis frystorkning. Vidare blir det förstås en miljöpåverkan när fossila bränslen används, menar Thomas.

Ibland finns ingen klimatvinst alls

Den vanligaste algen som används är Asparagopsis, vilket har den största effekten på metanutsläpp, men det är en tropisk art. Det innebär långa transporter hela vägen till Sverige. Att odla på plats i Sverige är heller inget bra alternativ, då det skulle kräva konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land eftersom arten är invasiv.

Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre, säger Thomas.

Thomas tror ändå att alger kan vara till någon form av nytta som tillskott i kors foder, så länge miljöpåverkan är låg. Exempelvis skulle det kunna vara intressant att använda restprodukter istället, men han betonar dock att alger ensamt inte kan "förändra klimatavtrycket från boskap". Denna studie är den första som tittar på hela kedjan för algfoder, något som förvånar forskarna.

Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen, säger Thomas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klimatalarmisten Al Gore tar över krisande Stegra

Klimatöverdrifterna

Publicerad oktober 23, 2025 – av Jan Sundstedt
Stegras fabrik utanför Boden är kraftigt försenad och under akut finansiell kris.

Krisen djupnar för svensk­baserade stålbolaget Stegra när finansmannen Harald Mix lämnar styrelseordförandeposten och hans investment­bolag Vargas Holding drar sig ur.  Ny största ägare blir istället Just Climate, dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Detta trots att bolaget ännu inte har kommit i produktion och kassan riskerar att ta slut inom några månader

Stegras största ägare Vargas Holding lämnar nu "klimatsmart stål"-projektet till följd av att Harald Mix kliver av som styrelse­ordförande. Istället träder Just Climate in som ny huvud­ägare, enligt uppgifter till Schibstedägda Svenska Dagbladet.

Just Climate är ett investerings­bolag grundat av ökände aktivisten Al Gore, och hör till förvaltnings­bolaget Generation Investment Management. Bolaget har sedan starten 2021 attraherat drygt 14 miljarder kronor från investerare för klimat­projekt, och Stegra är ett av dem.

Annons:

Harald Mix ersätts av Shaun Kingsbury, som enligt uppgifter blir ny styrelseordförande för Stegra. Mix kommer dock även fortsättningsvis att jobba med och verka för projektet.

— Mitt förtroende för företaget är orubbat och jag kommer fortsätta stötta bolaget finansiellt som investerare och i mitt arbete som aktiv styrelseledamot, uppger Harald Mix för Dagens Industri.

Al Gore i samband med ett möte med World Economic Forum, år 2020. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

Stora pensions­medel bakom fonden

Bland investerarna i Just Climate finns två svenska stats­ägda AP­-fonder, Andra AP‑fonden och Fjärde AP‑fonden, som tillsammans förvaltar hundratals miljarder kronor.

Fondernas investering i Just Climate uppskattas för närvarande till drygt 600 miljoner kronor – ett relativt blygsamt belopp sett till total­kapitalet, men ändå en källa till oro då projektet befinner sig i djup kris.

Att svenska pensions­pengar återigen satts in i ett högrisk­projekt har väckt reaktioner. Inte minst efter fiaskot med Northvolt - en företagskollaps som kostat svenska skattebetalare miljarder.

Ekonomisk kris och jämförelsen med Northvolt

Stegra har ännu inte påbörjat produktion av fossilfritt stål vid fabriken som ska byggas i Boden. Produktions­starten är för närvarande uppskjuten till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder skjutit i höjden.

Enligt uppgifter från Financial Times bränner Stegra ungefär tre miljarder kronor i månaden och riskerar att stå utan pengar inom två månader om kredit­ramar inte beviljas. Storbanken Citigroup sägs dessutom ha dragit sig ur finansieringen.

Krisen för Stegra har jämförts med konkursen hos batteritillverk­aren Northvolt tidigare i år, och en källa med insyn menar: — Det här börjar likna Northvolt mer och mer. Det är svårt att se något annat än att investeringar kommer att raderas ut.

Om projektet kollapsar riskerar svenska pensions­sparare återigen stora förluster. Bland annat har AMF Pension investerat 1,8 miljarder kronor i bolaget och Tredje AP‑fonden finns med som investerare via risk­kapital­bolaget Altor – grundat av Mix och Stegras näst största ägare.

Al Gore – politiker, aktivist och affärsman

Al Gore, född 31 mars 1948 i Washington D.C., var USA:s vicepresident under Bill Clinton 1993–2001. Efter det kontroversiella presidentvalet 2000 ägnade han sig helt åt klimatfrågan. Dokumentären An Inconvenient Truth (2006) gjorde honom till en global klimatalarmistisk profil, och 2007 delade han Nobels fredspris med FN:s klimatpanel, IPCC.

Parallellt med sin aktivism har Gore byggt upp betydande ekonomiska intressen. Han är medgrundare av Generation Investment Management, ett Londonbaserat investeringsbolag med fokus på "hållbarhet" och dotterbolaget Just Climate, nu största ägare i Stegra, har samlat in miljarder dollar från institutionella investerare, däribland svenska pensionsfonder.

Kritiker ifrågasätter om Gores ekonomiska engagemang undergräver trovärdigheten i hans aktivism, medan anhängare hävdar att investeringar i hållbara bolag är nödvändiga för den så kallade gröna omställningen.

Gore är också grundare av The Climate Reality Project, som arbetar med opinionsbildning och utbildning kring miljö- och klimatfrågor globalt. Samtidigt har han etablerat nära kopplingar till internationella maktnätverk, bland annat World Economic Forum och andra inflytelserika globala ekonomiska och politiska plattformar. Detta förstärker hans inflytande, men har också väckt frågetecken om hur nära samverkan med stora ekonomiska och politiska intressen egentligen påverkar hans roll som aktivist och opinionsbildare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Klimatkatastrof i datormodeller”

Klimatöverdrifterna

Datormodeller som varnar för Golfströmmens kollaps bygger på felaktiga antaganden om Grönlandsisens smältning. Media förvärrar situationen genom att felaktigt kalla datorsimulationer för "studier", skriver Tege Tornvall.

Uppdaterad september 29, 2025, Publicerad september 17, 2025 – av Tege Tornvall
Foto: iStock/gorodenkoff
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Mycket av världens klimatforskning görs i datorer. Där körs olika tänkta scenarier (händelseförlopp) med olika antaganden om påverkande faktorer. Beroende på valda antaganden ger de förstås olika resultat.

Media kallar felaktigt sådana datorkörningar för ”studier”. Det ger intryck att de skulle hända i verkligheten. Men det gör de inte. De är just bara antaganden. Datorer räknar på vad man matar dem med.

Ett aktuellt exempel gäller Atlantens stora havsström Amoc. I den ingår Golfströmmen, som ju ger västra Europa ett mildare klimat än vi annars skulle ha. Tyske professorn Stefan Rahmstorf med flera har räknat på dess möjliga utveckling.

Antagandet är att mer koldioxid i atmosfären skulle få Grönlands stora landis att smälta. Utifrån detta räknar datormodeller på möjlig risk att Golfströmmen skulle försvagas eller rentav kollapsa. Det skulle troligen ge oss kallare klimat.

Annons:

Datorerna tycks ha gått varma. Med fortsatt ökande CO2-halt visar 70 procent av modellkörningarna att Golfströmmen skulle kollapsa före år 2100. Även med mindre CO2-tillförsel räknar de med 25 procent risk för kollaps.

Men själva antagandet är felaktigt. Dels har högre CO2-halt marginell och logaritmiskt avtagande värmande verkan i atmosfären. Dels har Grönlands stora isvidder har 20-30 minusgraders årsmedeltemperatur.

Återvändande forskare finner sina läger täckta med snö och is. USA:s gamla militärbas Camp Century på nordvästra Grönland har täckts med 30 meter is sedan den stängdes för över 50 år sedan.

Att omgivande havsis minskar på sommaren och växer på vintern påverkar inte havsnivån och knappast heller strömmar.

Även om vissa forskare varnar för svagare Golfström, gör andra det inte. Enligt havsforskaren Léon Chafik vid Stockholms universitet bör vi inte låta oss skrämmas av spekulationer om att Golfströmmen snart kommer att kollapsa. Hans kollega Frederik Schenk manar oss att sluta larma om Golfströmmen.

 

Tege Tornvall

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.