Annons:

Climeworks gröna miljardsatsning på Island döms ut som bluffprojekt

Klimatöverdrifterna

Publicerad maj 27, 2025 – av Redaktionen
Climeworks verksamhet beskrivs som i bästa fall meningslös - i sämsta i fall direkt skadlig.

Trots löften om banbrytande klimatlösningar har schweiziska koldioxidjätten Climeworks anläggning på Island inte bara fångat in långt mindre än utlovat – den har dessutom släppt ut mer koldioxid än den tagit upp.

Kritiker menar att hela verksamheten är djupt bedräglig och ett av många exempel på bluffprojekt som skapas i syfte att profitera på den påstådda klimatkrisen.

Climeworks, ett schweiziskt företag som marknadsför sig självt som pionjär inom direktupptag av koldioxid (DAC), har misslyckats med att uppnå sina mål på Island trots stora investeringar och medial uppmärksamhet.

Enligt data från verifieringsbolaget Puro.Earth och företagets egna årsredovisningar har Climeworks sedan 2021 endast fångat cirka 2 400 ton CO₂ på Island – långt under det utlovade kapacitetstaket på 12 000 ton. Dessutom har företagets egna utsläpp från verksamheten överträffat infångningen: Bara under 2023 släppte Climeworks ut 1 700 ton CO₂, alltså betydligt mer än det samlade upptaget.

Annons:

Climeworks första anläggning, Orca, presenterades 2021 med en kapacitet på 4 000 ton CO₂ per år. I verkligheten har den aldrig nått ens hälften av det målet. Den större anläggningen Mammoth, som skulle kunna fånga 36 000 ton årligen, har efter tio månaders drift endast lyckats samla in 105 ton.

Enligt vd:n, Jan Wurzbacher, kräver Mammoth 5 000–6 000 kWh per infångad ton CO₂ – en process som beskrivs som extremt ineffektiv. För att kompensera Islands totala utsläpp (12,4 miljoner ton 2024) skulle 72 terawattimmar energi behövas – fyra gånger landets årliga elproduktion.

Professor: "En bluff"

Climeworks isländska dotterbolag har ett negativt eget kapital på 3,6 miljarder isländska kronor (30 miljoner dollar) och är helt beroende av finansiering från moderbolaget. Värdet på Orca-maskinen har dessutom skrivits ned med 1,4 miljoner dollar på grund av underprestation.

Oaktat detta har företaget sålt framtida koldioxidkrediter motsvarande en tredjedel av Mammoths planerade kapacitet de kommande 25 åren – trots att över 21 000 privatabonnenter, som betalat i förskott, riskerar att få vänta i decennier på sina certifikat.

Mark Z. Jacobson, miljöprofessor vid Stanford University, kallar hela DAC-industrin för en stor bluff- och bedrägeriverksamhet.

– Direktinfångning är en bluff, koldioxidinfångning är en bluff, blå vätgas är en bluff och elektrobränslen är en bluff. Det här är alla blufftekniker som inte gör något för vare sig klimatet eller luftföroreningarna.

"Halvmagisk teknik"

Michael de Podesta, en brittisk pensionär som betalat 135 000 isländska kronor för 2,2 ton CO₂-infångning, uttrycker liknande farhågor i sin blogg och efter att ha kollat upp företaget mer noggrant bedömer han att han sannolikt blivit lurad.

Det här har alla kännetecken på en bluff. Det råder ingen tvekan om att många högt betalda personer reser världen runt för att sälja sina tjänster till storföretag – med löften om att ta bort koldioxidkrediter i framtiden. De använder en halvmagisk teknik som inte fungerar så bra som utlovat (bättre känd som Orca), men som sägs fungera perfekt i en större version (Mammoth)”.

Jag uppmanas att övertyga mina vänner att gå med i projektet. Svaren är få och fyllda av PR-snack. Climeworks verksamhet ser ut som en bluff och låter som en. Men är det en bluff? Jag vet inte. Jag tror att det skulle kunna fungera, men företagets svar är så ogenomskinliga att det är svårt att säga”, fortsätter han.

Först 2027 vet han säkert om Climeworks faktiskt fångat in de 2,2 ton koldioxid som han betalat för.

Mångmiljonbelopp från USA

Noterbart är också att bolaget har fått eller blivit lovade omkring 800 miljoner dollar i offentliga bidrag, inklusive 625 miljoner dollar från USA:s energidepartement och 5 miljoner dollar från Schweiz. Trots detta ligger kostnaden per infångad ton CO₂ kvar på 1 000 dollar – tio gånger högre än det ursprungliga målet.

På grund av misslyckandena med DAC har Climeworks nu istället börjat satsa på "förstärkt vittring", en mycket kontroversiell metod där krossad sten binds med CO₂. Forskare anser dock att detta är ett tecken på desperation för att uppfylla redan sålda krediter.

Sammanfattningsvis pekar kritiker på att Climeworks verksamhet sedan starten varit präglad av överdrivna löften, tekniska brister och ekonomisk oansvarighet. Trots att företaget rankats som ett av världens främsta gröna tech-bolag av Time Magazine, beskrivs dess bidrag till klimatarbetet som marginellt i bästa fall – och i sämsta fall som direkt kontraproduktivt och skadligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Global brandyta minskar kraftigt – 2026 mot rekordlåg nivå

Klimatöverdrifterna

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
En skogsbrand sprider sig genom barrskog i mörker.
Den globala brandytan har minskat främst genom färre savann- och gräsbränder, medan extrema skogsbränder samtidigt ökar i flera regioner.

Trots sommarens dramatiska rubriker brinner en betydligt mindre del av jordens landyta än tidigare. Satellitdata pekar mot att 2026 kan få den lägsta globala brandytan sedan mätningarna inleddes 2001, och möjligen den lägsta sedan 1900.

Den danske klimatdebattören Bjørn Lomborg har sammanställt uppgifter från EU:s globala brandövervakning. Fram till den 19 augusti låg den sammanlagda brandytan 41 procent under genomsnittet för åren 2012–2025. Samtliga kontinenter låg under sina respektive genomsnitt, medan Afrika, Nordamerika och Sydamerika noterade rekordlåga nivåer.

Att peka på förödande bränder i en del av en kontinent och samtidigt bortse från en planet som brinner betydligt mindre är inget annat än selektivt urval, säger Lomborg enligt Bild.

Copernicus bekräftar den bredare nedgången. Under årets första sex månader låg de globala utsläppen från biomassabränder strax under 400 miljoner ton kol, den lägsta nivån i den 24-åriga mätserien.

Den globala nedgången är väl belagd

Utvecklingen är inte begränsad till ett enskilt år. En omfattande satellitstudie publicerad i Science fann att den globala brandytan minskade med 24,3 procent mellan 1998 och 2015. Minskningen var störst i savanner och drevs framför allt av jordbrukets expansion och intensifiering.

Our World in Data visar samma långsiktiga trend sedan början av 2000-talet. Den största nedgången finns i buskmarker, gräsmarker och jordbruksmark. Stora ytor som tidigare brändes återkommande används i dag för odling, bebyggelse eller annan markanvändning som begränsar eldens spridning.

Afrika och Asien står normalt för mer än tre fjärdedelar av världens utsläpp från bränd växtlighet. När savann- och jordbruksbränderna minskar där får det därför ett betydligt större genomslag på den globala totalsiffran än uppmärksammade skogsbränder i Europa eller Nordamerika.

Mediebilden styrs av regionala katastrofer

Bränderna i Frankrike, Spanien, Kanada och USA har orsakat svåra skador och stora evakueringar. De utgör däremot inte bevis för att världen som helhet brinner mer. Även AP konstaterar att rekordlåga globala siffror och regionalt extremare skogsbränder kan förekomma samtidigt.

Skillnaden blir tydlig när man skiljer mellan all branddrabbad mark och skogsbränder. Savann- och gräsbränder omfattar mycket större arealer globalt. Skogsbränder kan samtidigt bli intensivare, mer kostsamma och farligare i tätbefolkade områden utan att vända den globala nedgången.

Även tidsperiod och geografisk avgränsning påverkar jämförelsen. EU:s globala system GWIS räknar exempelvis in hela Ryssland i Europa och inkluderar avsiktliga jordbruksbränder. Den snävare EU-statistiken över skogsbränder visade därför höga nivåer i Västeuropa 2026 trots att den bredare kontinentala totalsiffran var låg.

Lomborg vill prioritera direkt brandskydd

Lomborg förnekar inte att högre temperaturer och torka kan skapa gynnsammare förhållanden för svåra skogsbränder. Han vänder sig däremot mot att enskilda katastrofer används som belägg för att all brandaktivitet ökar globalt.

Hans slutsats är att människor skyddas bättre genom skogsskötsel, kontrollerade bränningar, brandgator, snabbare släckningsinsatser och andra direkta förebyggande åtgärder än genom dyr klimatpolitik med långsamma och osäkra effekter på lokala bränder.

Den senaste forskningen stödjer bilden av en tydlig global nedgång med regionala undantag. Ett vetenskapligt förhandsmanus om brandsäsongen 2025–2026 uppskattar att den globala brandytan låg 18 procent under genomsnittet. Samma år drabbades ändå Kanada och flera europeiska länder av extrema brandförlopp. Den globala trenden står alltså fast, även när enskilda regioner går i motsatt riktning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Professor: Havsvind kan kräva 63 miljarder i årligt stöd

Energikrisen

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Havsbaserade vindkraftverk till havs under molnig himmel.

Sex svenska havsvindsprojekt kan enligt en ny beräkning behöva statligt stöd på omkring 63 miljarder kronor om året. Bedömningen kommer från NTNU-professorn Jonas Kristiansen Nøland, som pekar på stora kostnadsskillnader mellan teknikens produktionskostnad och dagens elpriser.

I en krönika i Affärsvärlden skriver Nøland att de sex havsbaserade vindkraftsanläggningar som hittills fått klartecken i Sverige kan kräva återkommande subventioner om de byggs ut med de kostnads- och elprisnivåer han räknar med.

Enligt hans beräkning motsvarar 63 miljarder kronor per år cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll, om stödet skulle finansieras över statsbudgeten.

Nøland uppskattar samtidigt de samlade investeringarna i projekten till uppemot 1 000 miljarder kronor.

Flytande fundament driver kostnader

Två av Vattenfalls planerade projekt, Vidar och Poseidon, är helt eller delvis tänkta att använda flytande fundament. Nøland beskriver detta som den dyraste formen av havsbaserad vindkraft.

Han hänvisar till Storbritanniens senaste auktionsomgång, där flytande havsvind enligt honom fick kontraktspriser på över tre kronor per kilowattimme i 2026 års penningvärde.

DNV har enligt Nøland kommit fram till en liknande kostnadsnivå i Norge.

Detta ska, enligt professorn, ligga långt över de priser som vindkraft får på elmarknaden.

Vattenfalls vd Anna Borg har också tidigare sagt att havsbaserad vindkraft för närvarande inte är lönsam på marknadsmässiga villkor.

Jämför med Storbritannien

Nøland framhåller att Sverige har begränsad erfarenhet av havsbaserad vindkraft jämfört med Storbritannien.

Vid utgången av 2025 hade Sverige 0,2 gigawatt installerad havsvind, medan Storbritannien hade 17 gigawatt, enligt uppgifter han redovisar.

Storbritanniens större marknad har enligt Nøland inte automatiskt lett till lägre kostnader.

Han skriver att även stora brittiska projekt har fått ekonomiska problem och drar slutsatsen att staten bör vara försiktig med långsiktiga stödåtaganden.

Han menar att debatten om havsvind ofta har kretsat kring konflikter med försvaret och fisket, medan den centrala frågan i stället är projektens samhällsekonomiska lönsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lecornu: Nio av tio bränder har mänskligt ursprung

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Sébastien Lecornu till vänster och en illustrativ skogsbrand i barrskog till höger.

Nio av tio franska skogsbränder har mänskligt ursprung. Det är premiärminister Sébastien Lecornus besked mitt under landets brandsäsong – samtidigt som 162 personer har gripits sedan den 6 juli för misstänkta avsiktliga anläggningar.

Lecornu drar därmed en tydlig gräns mellan berättelsen om bränder som ett rent väderfenomen och frågan om vad som faktiskt får elden att börja.

Enligt Omni har fler än 13 500 bränder registrerats sedan brandsäsongen inleddes.

Enligt Lecornu har nio av tio bränder mänskligt ursprung.

Merparten handlar enligt premiärministern om vårdslöshet – exempelvis cigarettfimpar, grillning och arbeten utan tillräckliga försiktighetsåtgärder – men en del av fallen är, enligt honom, rena brott.

162 gripna för misstänkta avsiktliga anläggningar

De 162 gripandena gäller personer som misstänks ha tänt skogsbränder avsiktligt.

Lecornu framhöll enligt den franska tv-kanalen BFMTV att avsiktlig anläggning av skogsbrand kan straffas med upp till 15 års fängelse.

Påståendet om människans centrala roll i brandorsakerna är särskilt betydelsefullt i en debatt där omfattande bränder ofta kopplas direkt till klimatförändringar.

Lecornus siffror säger inte att väder, torka eller vind saknar betydelse för hur en redan påbörjad brand utvecklas.

Däremot pekar de på att antändningen i de flesta fall enligt regeringen har en mer konkret förklaring: oaktsamhet eller ett medvetet handlande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vattenfall: Ny havsbaserad vindkraft är inte lönsam

Energikrisen

Publicerad juli 19, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Vattenfalls vd Anna Borg och ett havsbaserat vindkraftverk.
Vattenfalls vd Anna Borg och ett havsbaserat vindkraftverk.

Vattenfalls vd Anna Borg bedömer att havsbaserad vindkraft inte är lönsam i Sverige med dagens förutsättningar. Beskedet kommer efter att regeringen gett klartecken till två nya vindkraftsparker till havs.

De godkända havsprojekten är Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i norra Skagerrak. Regeringen har också godkänt ett landbaserat projekt.

Vattenfall planerar energiparken Vidar tillsammans med det nordiska bolaget Zephyr. Dagens elpriser och nätförutsättningar räcker dock inte för att göra investeringen lönsam, enligt Anna Borg.

De två huvudsakliga skälen är att det inte finns ett stamnät till havs och att priserna i dagsläget inte är tillräckligt höga för att kunna motivera de investeringarna. Det beror i sin tur på att efterfrågan på el ännu inte ökar i så stor utsträckning. I Sverige har vi gott om el, så det finns inte ett underskott på el som behöver byggas bort i närtid. Det är skälet till att investeringarna inte blir lönsamma, säger hon till Ekot.

För att projektet ska kunna bli verklighet krävs enligt Vattenfalls vd både en större nordisk efterfrågan på ny fossilfri el och ett stamnät till havs.

Då skulle vi behöva se en ökad efterfrågan i Norden, som också innebär att det finns en större efterfrågan på ny fossilfri el. Det skulle också behövas ett stamnät till havs, säger Borg.

Lägre resultat under andra kvartalet

Vattenfall presenterade samtidigt sin delårsrapport för årets andra kvartal. Omsättningen minskade med över nio miljarder kronor jämfört med samma period förra året, medan rörelseresultatet föll med omkring 20 procent.

Anna Borg pekar främst på lägre kärnkraftsproduktion. Planerat underhåll i Forsmark 2, ett förlängt driftstopp i Ringhals 3 och att Ringhals 4 gått på halv kapacitet sedan maj tyngde produktionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.