Annons:
Annons:

Børsen brinner fortfarande

Uppdaterad 17 april 2024, Publicerad 17 april 2024 – av Sofie Persson
Till hösten skulle Børsen fylla 400 år, och ett stort firande planerades.

Köpenhamns börshus brinner fortfarande, trots ett intensivt släckningsarbete under natten. Halva byggnaden uppges ha förstörts och arbetet med att släcka branden kommer att pågå minst ett dygn till.

Det finns redan nu planer på att återuppbygga Børsen igen - ett arbete som kan komma att kosta flera miljarder danska kronor.

Igår larmades det under morgonen att Köpenhamns kulturarv, Børsen, stod i lågor. Medborgare fick bevittna hur lågorna slukade byggnadens kända spira, “Dragespiret”, som raserade under tisdagsmorgonen. Förhoppningen var att släckningsarbetet skulle vara avslutat senast under onsdagsmorgonen, men än står halva byggnaden i lågor.

Åtminstone halva byggnaden uppges vara brandskadad, där endast ytterväggarna står kvar i de delar som brunnit. Resten har kollapsat i branden och byggnaden "brinner i begränsad omfattning" i nuläget.

Annons:

– Det är svårt för oss att ta oss fram och arbetet har inte gått så snabbt under natten som vi hade hoppats, säger Frank Trier Mikkelsen, presstalesman på Hovedstadens Beredskab till danska statskanalen DR under onsdagsmorgonen.

Ska återuppbyggas

Tillsammans med släckningsarbetet pågår också insatser för att försöka rädda fasaden så att den inte kollapsar ut över gatorna omkring. Släckningsarbetet beräknas pågå ytterligare ett dygn.

– Det är en långsam process som kommer att ta oss de närmaste 24 timmarna. Det brinner i de delar av byggnaden som har fallit ner, säger han.

Brian Mikkelsen, vd på Dansk Erhverv som äger byggnaden, menar att byggnaden kommer att återuppbyggas oavsett vad.

– Vi har beslutat oss för att, no matter what, så kommer vi att återuppbygga Børsen, säger han under en presskonferens.

Kan kosta miljarder

Kirsten Nielsen, ordförande i danska byggnadsingenjörsföreningen, är övertygad om att det är möjligt att återuppbygga byggnaden i samma stil.

– Man kan bygga upp Børsen igen, men man ställs inför andra utmaningar eftersom det har brunnit ner och det finns andra regler för byggande idag än för 400 år sedan, exempelvis regler för brandsäkerhet, säger hon till DR.

Jørgen Overby, som är restaureringsarkitekt och vice ordförande i föreningen Historiske Huse, tror dock att renoveringen och uppbyggnaden kommer att bli dyr.

– En försiktig gissning är 500 miljoner kronor och upp till en miljard. Det måste nästan vara i miljarder. Men det är också mycket vi ännu inte vet, säger Overby till danska tidningen Berlingske.

"Tårar i ögonen"

Det är fortfarande oklart vad som orsakat branden, men det kan ha skett i samband med ett renoveringsarbete som pågick i delar av byggnaden. Børsen skulle fylla 400 år och man planerade ett stort firande till hösten. En del konst som fanns i byggnaden räddades under tisdagen, men mycket tros vara förlorat. Bland annat hade byggnaden ett stort bibliotek med äldre böcker.

Danskarna är märkbart påverkade av branden där exempelvis danska tidningen B.T rapporterar att medborgare stannar till under morgonen och bevittnar byggnadens förstörelse med tårar i ögonen.

– Folk är väldigt påverkade. Många ställer sig upp på väg till jobbet med tårar i ögonen och tittar upp mot den tomma himlen och den utbrända byggnaden, säger reportern Silla Bakalus.

Inga människor uppges ha kommit till skada under branden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Miljonrån mot Pokémonbutik i Danmark

Uppdaterad Idag kl 14:39, Publicerad Idag 09:52 – av Jan Sundstedt
En rödvit pokéboll ligger bland utbredda Pokémonkort. Arkivbild.
Efter rånet i Lyngby har Rogerz tagit bort sina dyraste samlarkortsprodukter från butikerna. Arkivbild.

Maskerade män rånade på söndagen samlarkortsbutiken Rogerz i Lyngby Storcenter och tog Pokémonkort för preliminärt omkring en miljon danska kronor. Nu plockar kedjan bort sina dyraste produkter från samtliga butiker.

Rånet anmäldes klockan 11.15 på söndagen, mitt under köpcentrets öppettid.

Enligt Nordsjællands Politi var de maskerade männen redan inne i centret vid tidpunkten för rånet. Där krossade de en monter med medhavda verktyg och gick målinriktat på ett paket med Pokémonkort.

Personalen hotades med ett pistolliknande föremål, men ingen har enligt rapporterna kommit till skada. Polisen har inte fastställt att det var ett riktigt skjutvapen.

Annons:

Rånet tog omkring en minut. Uppgifterna går isär om rånarna var tre eller fler till antalet.

— Det har varit mycket målinriktat, säger vakthavande befäl Thomas Ratzlaff.

Polisen kallar rånet "allvarligt och omfattande" och pekar på "en viss planering och kapacitet".

Flyktbilen, en röd Mazda, hittades på Hellerupvej, 10–15 minuters körning från centret, och togs om hand för teknisk undersökning.


Kedjan rensar hyllorna

Rogerz, som även har butiker i Rødovre Centrum och Field's, meddelade på Facebook att alla så kallade high-end-produkter tas bort.

Produktinlägg har också försvunnit från kedjans sociala medier, "enbart av hänsyn till våra medarbetares säkerhet", skriver butiken.

"Det ska alltid vara en trygg plats att vistas på för både kunder och medarbetare", skriver Rogerz.

Pokémonkort är lätta att frakta och sälja vidare, förklarar spelexperten Thomas Bense.

— Det är ett samlarobjekt, men det är också ett investeringsobjekt.

Priserna har skjutit i höjden även i Sverige. I september betalade en samlare en miljon kronor för ett enda kort, vilket han själv kallar ett rekord.

Enligt söndagens rapportering i danska medier har ingen misstänkt ännu gripits. Thomas Ratzlaff sa på eftermiddagen att polisen lägger betydande resurser på utredningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finska forskare vill göra fiskfiléer av rester med 3D-skrivare

Publicerad Idag 07:05 – av Markus Andersson
Montage med fiskformade massabitar på en ljus yta till vänster och en närbild av en 3D-skrivare som skriver ut gul mangomassa
Vid Yles besök testades 3D-skrivaren med mangomassa. Målet är att kunna forma fiskrester till nya livsmedel.

Forskare vid Åbo yrkeshögskola vill skriva ut fiskfiléer av rester som ofta blir foder eller energi. Vid Yles besök körde teamet sin 3D-skrivare med mangomassa, men har också testat med fisk.

När fisk filéas blir det kvar rester som är både näringsrika och fullt ätbara. Partierna är ofta små, ojämna och geografiskt spridda, och därför går de ofta till foder eller energi. Små företag saknar dessutom teknik och försöksmiljö för att göra dem till mat.

I projektet Ahti-Sampo vill forskarna göra om resterna, liksom fiskarter som sällan tas till vara, till produkter som ser ut och smakar som fisk. Målet är fiskfilén, en produkt som alla känner igen och gärna äter.

Metoden kallas kallextrudering. En pastaliknande fiskmassa pressas lager för lager i en förutbestämd form vid låg temperatur, enligt högskolans projektpresentation.

Annons:

Mangomassa i skrivaren

Projektledaren Marta Stachnik berättar för Yle att teamet testar regnbågsforell, lax och strömming. Fetthalten påverkar hur massan flyter och hur den går att skriva ut.

När Yle Åboland följde en testkörning visade det sig att forskarna ännu inte lyckats skriva ut en fiskfilé. Tekniken testades med mangomassa.

— Fiskrester beter sig inte alltid så logiskt och det krävs mer forskning för att vi ska nå vårt mål att skriva ut fiskfiléer på löpande band, säger Stachnik.

Skrivaren som används är liten och byggd för labbtester. Enligt Stachnik går det tekniskt att skala upp till industriell nivå, men först måste fiskresterna fungera problemfritt i liten skala.

Tre modellprodukter till 2028

Projektet ska ta fram minst tre modellprodukter med recept och användningsområden. Åbo universitet bidrar med en mer avancerad printer.

Om två år hoppas Stachnik kunna visa en utskriven filé av underutnyttjade arter som braxen, id eller mört.

Hon pekar på österrikiska Revo Foods, som redan skriver ut vegansk fisk i stor skala med fermenterad svamp som huvudingrediens.

Resultaten ska samlas i en öppen rapport, en vetenskaplig artikel och workshoppar för fiskförädlare, fiskhandlare, storkök och andra livsmedelsföretag. De ska kunna bedöma tekniken utan att börja om med den grundläggande forskningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska elever har svårt att läsa och räkna – regeringen vill byta prov

Publicerad 13 november 2026 – av Jan Sundstedt
Høyres Mathilde Tybring-Gjedde varnar för att ett provbyte kan göra det svårare att följa skolans utveckling. Arkivbild från ZERO-konferensen 2024.

Norska elever ligger fortfarande under 2022 års nivå i läsning och räkning. Samtidigt vill regeringen ersätta de nationella proven, vilket Høyre varnar för kan göra det svårare att följa skolans utveckling.

I årskurs åtta syns små tecken på förbättring i årets prov, men resultaten är svagare än 2022. I årskurs fem är läget ungefär detsamma som i fjol, rapporterar NRK.

Andelen åttondeklassare på de två lägsta nivåerna i läsning har sjunkit med nästan två procentenheter sedan i fjol. Andelen på de två högsta nivåerna är ändå fem procentenheter lägre än 2022, vilket motsvarar omkring 3 000 färre elever. I engelska är utvecklingen stabilare, och åttondeklassarna klarar det till och med bättre än tidigare.

Som bakgrund: 2025 låg omkring 29 procent av femteklassarna på den lägsta nivån i läsning, sex procentenheter fler än 2022. I åttan låg 35 procent på de två lägsta nivåerna, fem procentenheter mer.

Annons:

Regeringen vill byta prov

Kunskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) vill ersätta dagens nationella prov med nya, som ska hjälpa lärarna att följa upp eleverna. Hennes motiv är att dagens prov inte fungerar i klassrummet.

— De ger inte den information de behöver om vad eleverna kämpar med och vad de behöver för att följa upp det, säger Nordtun.

Høyre oroas av förslaget. Partiet fruktar att det blir svårare att följa utvecklingen i norsk skola.

— Det är lite som att kasta termometern för att den visar att man har feber, svarade Høyres Mathilde Tybring-Gjedde i NRK:s Politisk kvarter.

Hon anser att det är avgörande att skolornas resultat fortsatt är offentliga. Nordtun säger att de nya proven i första hand ska ge lärarna bättre underlag. Hur mycket som ska bli offentligt är fortfarande under utredning.

Satsningar och kritik

Regeringen har startat ett nationellt "läslyft" med en planerad miljard kronor extra över fyra år och tillsatt en läskommission. Matematikens läroplan ändrades med tydligare fokus på grundläggande räkneförmåga. I budgetförslaget ingår dessutom omkring 465 miljoner kronor för undervisning i mindre grupper.

Riksrevisjonen kallade i juni det kritikvärt att skolan inte lyckats ge fler elever goda grundläggande färdigheter trots långvarig satsning. Enligt Riksrevisjonen saknar Kunskapsdepartementet dessutom tillräcklig kunskap om effekten av flera av åtgärderna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland vill ha högre skatt – Sverige försvarar nikotinpåsarna

Publicerad 11 november 2026 – av Jan Sundstedt
Riikka Purra i grå kavaj framför mikrofoner mot en blå bakgrund vid budgetförhandlingarna den 19 september 2023.
Finlands finansminister Riikka Purra vill se en högre minimiskatt på nikotinpåsar än den nivå Sverige förespråkar. Arkivbild från 2023.

Finland går i taket mot Sveriges linje för EU:s minimiskatt på nikotinpåsar. Finansminister Riikka Purra (Sannfinländarna) kallar nivån alldeles för låg och varnar för billig gränshandel.

EU-kommissionen föreslog i fjol en miniminivå som motsvarade cirka 140 euro per kilo. Sverige sa nej och krävde strax under 20 euro per kilo, vilket är landets nuvarande nivå. Det svenska kravet har blivit ett kompromissförslag som merparten av medlemsländerna går med på.

När EU-ländernas finansministrar diskuterade frågan i Bryssel på måndagen avvisade Purra kompromissen. Hon säger att nikotinpåsar som köpts billigt i grannlandet i allt större utsträckning hittat vägen till olagliga distributionskanaler som riktar sig särskilt till unga.

— Tyvärr har vår oro i den här frågan inte beaktats alls under förhandlingarna, sa Purra på mötet, enligt Yle.

Annons:

Finland, Estland och Malta motsätter sig kompromissen. Eftersom det gäller en skattefråga krävs att alla medlemsländer är eniga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.