Annons:

Børsen brinner fortfarande

Uppdaterad april 17, 2024, Publicerad april 17, 2024 – av Sofie Persson
Till hösten skulle Børsen fylla 400 år, och ett stort firande planerades.

Köpenhamns börshus brinner fortfarande, trots ett intensivt släckningsarbete under natten. Halva byggnaden uppges ha förstörts och arbetet med att släcka branden kommer att pågå minst ett dygn till.

Det finns redan nu planer på att återuppbygga Børsen igen - ett arbete som kan komma att kosta flera miljarder danska kronor.

Igår larmades det under morgonen att Köpenhamns kulturarv, Børsen, stod i lågor. Medborgare fick bevittna hur lågorna slukade byggnadens kända spira, “Dragespiret”, som raserade under tisdagsmorgonen. Förhoppningen var att släckningsarbetet skulle vara avslutat senast under onsdagsmorgonen, men än står halva byggnaden i lågor.

Åtminstone halva byggnaden uppges vara brandskadad, där endast ytterväggarna står kvar i de delar som brunnit. Resten har kollapsat i branden och byggnaden "brinner i begränsad omfattning" i nuläget.

Annons:

Det är svårt för oss att ta oss fram och arbetet har inte gått så snabbt under natten som vi hade hoppats, säger Frank Trier Mikkelsen, presstalesman på Hovedstadens Beredskab till danska statskanalen DR under onsdagsmorgonen.

Ska återuppbyggas

Tillsammans med släckningsarbetet pågår också insatser för att försöka rädda fasaden så att den inte kollapsar ut över gatorna omkring. Släckningsarbetet beräknas pågå ytterligare ett dygn.

Det är en långsam process som kommer att ta oss de närmaste 24 timmarna. Det brinner i de delar av byggnaden som har fallit ner, säger han.

Brian Mikkelsen, vd på Dansk Erhverv som äger byggnaden, menar att byggnaden kommer att återuppbyggas oavsett vad.

Vi har beslutat oss för att, no matter what, så kommer vi att återuppbygga Børsen, säger han under en presskonferens.

Kan kosta miljarder

Kirsten Nielsen, ordförande i danska byggnadsingenjörsföreningen, är övertygad om att det är möjligt att återuppbygga byggnaden i samma stil.

Man kan bygga upp Børsen igen, men man ställs inför andra utmaningar eftersom det har brunnit ner och det finns andra regler för byggande idag än för 400 år sedan, exempelvis regler för brandsäkerhet, säger hon till DR.

Jørgen Overby, som är restaureringsarkitekt och vice ordförande i föreningen Historiske Huse, tror dock att renoveringen och uppbyggnaden kommer att bli dyr.

En försiktig gissning är 500 miljoner kronor och upp till en miljard. Det måste nästan vara i miljarder. Men det är också mycket vi ännu inte vet, säger Overby till danska tidningen Berlingske.

"Tårar i ögonen"

Det är fortfarande oklart vad som orsakat branden, men det kan ha skett i samband med ett renoveringsarbete som pågick i delar av byggnaden. Børsen skulle fylla 400 år och man planerade ett stort firande till hösten. En del konst som fanns i byggnaden räddades under tisdagen, men mycket tros vara förlorat. Bland annat hade byggnaden ett stort bibliotek med äldre böcker.

Danskarna är märkbart påverkade av branden där exempelvis danska tidningen B.T rapporterar att medborgare stannar till under morgonen och bevittnar byggnadens förstörelse med tårar i ögonen.

Folk är väldigt påverkade. Många ställer sig upp på väg till jobbet med tårar i ögonen och tittar upp mot den tomma himlen och den utbrända byggnaden, säger reportern Silla Bakalus.

Inga människor uppges ha kommit till skada under branden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unga mäns löner backar i Finland

Finlands ekonomi

Publicerad Idag 07:27 – av Markus Andersson
Ung man sitter på en träbrygga vid en sjö
Enligt STTK ligger inkomsterna för personer under 35 år i Finland fortfarande under nivån före finanskrisen.

Unga vuxnas ekonomi i Finland har halkat efter samtidigt som äldre åldersgrupper fått en starkare inkomstutveckling. Tjänstemannacentralorganisationen STTK varnar särskilt för unga män, vars löneinkomster har gått bakåt.

STTK:s köpkraftsöversikt följer utvecklingen av realinkomsterna i Finland sedan 1966 och jämför olika åldersgrupper. Skillnaderna speglar både löneutvecklingen och sysselsättningen, medan en stigande pensionsålder också påverkar utfallet.

STTK redovisar att alla åldersgruppers realinkomster har ökat sedan 1966, men att ökningen främst har gått till äldre grupper. Personer under 35 ligger fortfarande 10–15 procent under 2008 års nivå, medan 25–34-åringarnas löneinkomster är nära 2010 års nivå.

Männens löner i samma årskull har däremot sjunkit till nästan 2 500 euro lägre per år än före coronan, säger STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö till Yle.

Som möjlig förklaring pekar STTK på att arbetslösheten på senare tid varit omkring två procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Organisationen vill reformera ungdomsgarantin och bygga ut högskoleutbildningen.

Ungdomsgarantin måste reformeras så att unga verkligen garanteras en väg till arbete eller utbildning, säger Sirviö i pressmeddelandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danskt Pisa-larm: Nästan varannan invandrarelev halkar efter

Danmark

Publicerad Igår 14:44 – av Emil Fjellstedt
Tomma skolbänkar bredvid en dansk flagga mot blå himmel.
De danska Pisa-resultaten visar stora skillnader mellan elever med och utan invandrarbakgrund.

Bakom Danmarks samlade Pisa-resultat finns en djup klyfta mellan elevgrupperna. Elever med invandrarbakgrund presterar betydligt sämre än elever utan invandrarbakgrund, och forskarna kan bara förklara en del av skillnaden.

Mätningen som offentliggjordes förra veckan visade att danska 15-åringar nådde sin lägsta nivå sedan mätningarna började. Danmark stod för Nordens största fall i läsning, matematik och naturvetenskap, och låg efter Finland och Sverige i både läsning och naturvetenskap – men behöll Nordens bästa matematikresultat. Även övriga Norden noterade bottennivåer.

Reaktionen kom snabbt. Redan den 10 september höll undervisningsminister Magnus Heunicke det han kallade "Danmarks största föräldramöte" om Pisa-raset, med skolans utmaningar och möjliga lösningar på dagordningen.

Nästan varannan under grundläggande nivå

Bland eleverna med invandrarbakgrund ligger 46 procent under grundläggande nivå i läsning, 47 procent i matematik och 48 procent i naturvetenskap. I jämförelse ligger motsvarande andel bland elever utan invandrarbakgrund på 20–24 procent, beroende på ämne. Genomsnittsresultaten ligger dessutom cirka 50–60 Pisa-poäng lägre.

Att hamna under den nivån handlar inte om avancerade uppgifter. Det konstaterar Louise Beuchert, seniorforskare vid VIVE, Danmarks nationella forsknings- och analyscentrum för välfärd, som har den övergripande projektledningen för den danska Pisa-undersökningen.

Det innebär att de har svårt att använda vanlig vardagsmatematik, som att förstå hur man räknar ut 20 procent av ett tal de ser i snabbköpet, säger hon.

VIVE bedömer att omkring 40 procent av skillnaden kan förklaras av observerade gruppskillnader, bland annat föräldrarnas utbildning och inkomster. Vad som ligger bakom resten av gapet ger underlaget inget entydigt svar på.

Kommunförbundet KL har kallat borgmästare, utskottsordförande och kommundirektörer från landets samtliga kommuner till ett extra möte under måndagen. Mötet gäller det samlade danska Pisa-fallet, inte bara elever med invandrarbakgrund: resultaten ska gås igenom, kommunernas eget ansvar förankras och möjliga åtgärder diskuteras.

Vi ska allra först försäkra oss om att alla vi i det kommunala landskapet förstår allvaret. Alla ska känna till resultaten och det ansvar som ligger hos oss i kommunfullmäktige för att vända utvecklingen, säger Anders Winnerskjold, ordförande för KL:s barn- och utbildningsutskott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid

Publicerad september 12, 2026 – av Emil Fjellstedt
Hand håller en mobiltelefon med Facebooks och Instagrams appikoner på skärmen.
Norges regering vill att Metas amerikanska tidsgränser och nattblockering för minderåriga även ska införas i Norge.

Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett.

Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, rapporterar Ritzau. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel.

I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som återges av Aftenposten: "Barns trygghet måste komma först."

Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge.

Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår

Publicerad september 11, 2026 – av Markus Andersson
En elev med ryggsäck på väg till skolan, bredvid en isländsk flagga.
Genrebild av undervisning i ett klassrum. Den isländska grundskolan saknar enligt lärarförbundet omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver; bilden föreställer inte isländsk skola.

Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen.

PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är uppmätta för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD.

Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar.

Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt, säger Inga Sæland.

Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp.

Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver, säger Magnús Þór Jónsson.

Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.