Annons:

Børsen brinner fortfarande

Uppdaterad 17 april 2024, Publicerad 17 april 2024 – av Sofie Persson
Till hösten skulle Børsen fylla 400 år, och ett stort firande planerades.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Köpenhamns börshus brinner fortfarande, trots ett intensivt släckningsarbete under natten. Halva byggnaden uppges ha förstörts och arbetet med att släcka branden kommer att pågå minst ett dygn till.

Det finns redan nu planer på att återuppbygga Børsen igen - ett arbete som kan komma att kosta flera miljarder danska kronor.

Igår larmades det under morgonen att Köpenhamns kulturarv, Børsen, stod i lågor. Medborgare fick bevittna hur lågorna slukade byggnadens kända spira, “Dragespiret”, som raserade under tisdagsmorgonen. Förhoppningen var att släckningsarbetet skulle vara avslutat senast under onsdagsmorgonen, men än står halva byggnaden i lågor.

Åtminstone halva byggnaden uppges vara brandskadad, där endast ytterväggarna står kvar i de delar som brunnit. Resten har kollapsat i branden och byggnaden "brinner i begränsad omfattning" i nuläget.

Annons:

– Det är svårt för oss att ta oss fram och arbetet har inte gått så snabbt under natten som vi hade hoppats, säger Frank Trier Mikkelsen, presstalesman på Hovedstadens Beredskab till danska statskanalen DR under onsdagsmorgonen.

Ska återuppbyggas

Tillsammans med släckningsarbetet pågår också insatser för att försöka rädda fasaden så att den inte kollapsar ut över gatorna omkring. Släckningsarbetet beräknas pågå ytterligare ett dygn.

– Det är en långsam process som kommer att ta oss de närmaste 24 timmarna. Det brinner i de delar av byggnaden som har fallit ner, säger han.

Brian Mikkelsen, vd på Dansk Erhverv som äger byggnaden, menar att byggnaden kommer att återuppbyggas oavsett vad.

– Vi har beslutat oss för att, no matter what, så kommer vi att återuppbygga Børsen, säger han under en presskonferens.

Kan kosta miljarder

Kirsten Nielsen, ordförande i danska byggnadsingenjörsföreningen, är övertygad om att det är möjligt att återuppbygga byggnaden i samma stil.

– Man kan bygga upp Børsen igen, men man ställs inför andra utmaningar eftersom det har brunnit ner och det finns andra regler för byggande idag än för 400 år sedan, exempelvis regler för brandsäkerhet, säger hon till DR.

Jørgen Overby, som är restaureringsarkitekt och vice ordförande i föreningen Historiske Huse, tror dock att renoveringen och uppbyggnaden kommer att bli dyr.

– En försiktig gissning är 500 miljoner kronor och upp till en miljard. Det måste nästan vara i miljarder. Men det är också mycket vi ännu inte vet, säger Overby till danska tidningen Berlingske.

"Tårar i ögonen"

Det är fortfarande oklart vad som orsakat branden, men det kan ha skett i samband med ett renoveringsarbete som pågick i delar av byggnaden. Børsen skulle fylla 400 år och man planerade ett stort firande till hösten. En del konst som fanns i byggnaden räddades under tisdagen, men mycket tros vara förlorat. Bland annat hade byggnaden ett stort bibliotek med äldre böcker.

Danskarna är märkbart påverkade av branden där exempelvis danska tidningen B.T rapporterar att medborgare stannar till under morgonen och bevittnar byggnadens förstörelse med tårar i ögonen.

– Folk är väldigt påverkade. Många ställer sig upp på väg till jobbet med tårar i ögonen och tittar upp mot den tomma himlen och den utbrända byggnaden, säger reportern Silla Bakalus.

Inga människor uppges ha kommit till skada under branden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sannfinländarna vill lägga ned Finlands miljöministerium

Publicerad Idag 10:28 – av Emil Fjellstedt
Riikka Purra och miljöministeriets kontorsbyggnad i Helsingfors i ett splitmontage.
Sannfinländarna föreslår att miljöministeriets uppgifter flyttas till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram för 2028–2031. Arkivbilder.

Sannfinländarna vill lägga ned Finlands miljöministerium och flytta uppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram på cirka tio miljarder euro.

Partiet presenterade programmet för mandatperioden 2028–2031 på torsdagen den 22 oktober. Arbetet har letts av partiordföranden och finansminister Riikka Purra.

Även Naturresursinstitutet (Luke) och Utbildningsstyrelsen ska läggas ned. Deras uppgifter förs över till andra delar av statsförvaltningen.

De tre nedläggningarna ger tillsammans 160 miljoner euro i extra besparingar enligt partiets beräkning, skriver Ilta-Sanomat.

Besparingarna från nedläggningarna tillkommer utöver ett nytt sparprogram för statsförvaltningen på 1,3 miljarder euro. Driftskostnaderna ska skäras ned, och staten ska ta hjälp av artificiell intelligens.

Tio miljarder i hela paketet

Cirka åtta miljarder euro av paketet är direkta nedskärningar. Ungefär en miljard kommer från skatter och andra inkomster.

Den sista miljarden är en engångspost. Partiet vill lägga ned Sitra, en innovationsfond under riksdagen, och frigöra omkring en miljard euro.

Det egentliga utvecklingsbiståndet ska bort, vilket sparar en halv miljard euro. Yle får sin finansiering sänkt med ungefär en femtedel och mister indexhöjningarna under hela valperioden. Det ger 200 miljoner euro.

Den största enskilda posten är pensionerna, där partiet vill spara över 1,6 miljarder euro. Pensioner över 2 000 euro i månaden får en indexbroms. Pensionsrätten för avlagda examina och arbetslöshetsperioder slopas.

Skatterna på arbete och företagande höjs inte. I stället föreslår partiet en bankskatt och en sockerskatt. Datacenter ska dessutom få en egen elskatteklass som fördubblar deras elskatt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Alkoholproblem bland arbetande i Finland går under radarn

Publicerad Idag 06:55 – av Markus Andersson
Splitmontage med Finlands flagga till vänster och ett glas rödvin och en flaska på ett bord till höger.
Att sköta arbetet utesluter inte alkoholproblem, framhåller överläkaren Kaarlo Simojoki. Genrebild.

Skam får människor att vänta för länge med att söka hjälp för alkoholproblem, säger överläkaren Kaarlo Simojoki. Den som sköter jobbet kan ändå må mycket dåligt.

Många i arbetslivet i Finland har ett skadligt bruk av alkohol, rapporterar Yle. Simojoki är överläkare inom beroendevård vid Mehiläinen i Finland. Han säger att många av hans patienter skäms över att de inte har kunnat kontrollera sitt drickande.

En vanlig föreställning är att en person inte kan ha alkoholproblem så länge arbetet fungerar. Simojoki kallar det ett missvisande sätt att se på saken.

— Livet kan redan vara mycket svårt, men personen håller ändå uppe fasaden och sköter jobbet. Till slut kan allt rasa samtidigt, säger Simojoki till Yle.

Enligt honom gör det finländska samtalet om alkohol saken värre.

— Så fort ett problem uppmärksammas stämplas personen lätt som en fullständig alkoholist. Det ökar skammen och kan göra att man väntar för länge med att söka hjälp, säger han.

Simojoki vänder sig mot idén att någon måste förlora jobb, familj eller hälsa innan förändringen kan börja. Att förlora arbetet kan tvärtom ta ifrån personen rutiner, ekonomi och sociala kontakter.

Han vill i stället att arbetsplatser har ett alkohol- och drogprogram där oro kan tas upp respektfullt, med stöd från företagshälsovården innan det blir en kris. Vilken vård som passar bör bedömas individuellt: för vissa krävs helnykterhet, andra behöver hjälp att minska drickandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isländsk rapport: Större AI-oro bland låginkomsttagare

Publicerad Igår 06:35 – av Markus Andersson

Låginkomsttagare och invandrare på Island oroar sig för sina jobb när AI sprids i arbetslivet. Högavlönade ser i stället möjligheter, visar en ny rapport.

Arbetsmarknadsinstitutet Varða har publicerat en rapport om hur tekniska framsteg och klimatförändringar påverkar löntagarnas arbeten. Var fjärde löntagare som företräds av de fackliga centralorganisationerna ASÍ, Islands landsorganisation, och BSRB, som företräder stats- och kommunanställda, tror att det egna jobbet förändras de närmaste åren på grund av tekniken och klimatförändringarna.

Varðas chef Kristín Heba Gísladóttir säger att löntagarna i allmänhet ser positivt på den tekniska utvecklingen. Skillnader finns dock mellan grupperna.

— Människor med lägre inkomster, och även invandrare, är oroliga för sin anställningstrygghet i samband med de här förändringarna, medan de med högre inkomster ser större nytta i att jobbet blir enklare, säger hon till isländska RÚV.

AI sållar bland sökande

Frågan "Vem tjänar på artificiell intelligens?" ställs i forskningsprojektet Digitala samhällen, teknik och artificiell intelligens, som Islands universitet startade i början av oktober.

Guðbjörg Linda Rafnsdóttir, professor i sociologi vid universitetet, säger att AI först användes i stor skala bara av storbolag. Så är det inte längre.

— Tekniken används nu ganska brett, även av mindre företag och här på Island, säger hon.

Enligt henne är det inte ovanligt att människor låter AI putsa cv:n och jobbansökningar, medan företag använder AI för att hitta de mest lovande sökandena. Utvecklingen är begriplig, säger hon, men det finns nackdelar med att låta AI fatta beslut om enskilda personer.

Professorn beskriver hur AI som granskar ansökningar söker i allmänna databaser och kan följa individers digitala fotspår, även över nationsgränser. Enligt henne har AI visat sig befästa vissa stereotyper.

— Den drar slutsatser utifrån de digitala fotspåren hos människor som den anser vara lika personen i fråga. Om den bedömde mig kunde den dra slutsatsen: jag är en kvinna i den här åldern, jag har arbetat inom det här området, och kvinnor som jag är så eller så, säger hon.

Svarta lådan

AI kan vara användbar när uppgiften är avgränsad, till exempel att hitta sökande med körkort. När den ska avgöra vem som är bäst kvalificerad blir besluten betydligt svårare att förutse. Guðbjörg Linda Rafnsdóttir säger att det kallas problemet med den svarta lådan.

— Man vet inte varför den har valt just de fem personerna som mest kvalificerade, eftersom den arbetar med den information den matats med, men också använder digitala fotspår och drar slutsatser om människors förmågor utifrån något den anser rimligt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler unga danskar bor kvar hemma

Publicerad 21 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fotomontage med en dansk flagga mot blå himmel till vänster och en kvinna med glasögon i en svart soffa till höger, åtskilda
Andelen danska 21-åringar som bor hos föräldrarna har ökat från 32 till 57 procent sedan 2011. Genrebild.

Unga danskar dröjer allt längre med att flytta hemifrån. Bland landets 21-åringar är de som bor kvar hos mamma och pappa nu i majoritet.

År 2011 bodde 32 procent av de danska 21-åringarna hemma. 2025 hade andelen stigit till 57 procent, enligt siffror från Danmarks Statistik som föreningen Realdania publicerar i en ny rapport om ungas livskvalitet.

Realdanias analyschef Henrik Mahncke pekar på höga bostadspriser och att många unga trivs hemma som möjliga förklaringar. Enligt en analys från Danmarks Statistik spelar även avståndet till utbildningar in: ju längre bort, desto fler flyttar hemifrån.

Mette Mechlenborg, seniorforskare vid Aalborgs universitet som forskar om boende, lyfter fram att många unga växer upp i stora bostäder. Särskilt villor har med åren fått separata avdelningar för barn och föräldrar. Då kan ett litet och dyrt rum kännas mindre lockande.

— Det kan göra att man säger att det är bättre att bo hemma hos mamma och pappa, där jag har en hel avdelning för mig själv, säger hon till DR.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.