Annons:

Straight edge-rörelsen skapade en hel generation nyktra och politiskt medvetna ungdomar

Nykter, hård och politiskt medveten ungdom. Det är vad hardcore-musiken och straight edge-rörelsen slog igenom med på 90-talet.

Publicerad december 6, 2025 – av Markus Andersson
Hardcore-bandet Earth Crisis slog igenom på 90-talet med medvetna politiska texter om veganism, nykterhet och motstånd mot exploatering

På 90-talet hände något som fick en hel generation ungdomar att nyktra till, avstå från droger och bli medvetna om industrins övergrepp på djur, natur och exploatering av människor. Hardcore-musiken och straight edge-rörelsen revolterade mot degenereringen och inspirerade till veganism och ett rent leverne. Nya Dagbladets Markus Andersson gör en tillbakablick på en unik rörelse som aldrig fick plats i finrummen och de etablerade medierna.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 25 oktober 2017


Kulturen i USA har ofta förändrats snabbare och annorlunda än i Europa. Likväl som det uppstod förorter med utanförskap, droger och destruktivitet tidigare än i Europa väcktes också tidigare en motkultur mot utvecklingen. Bland ungdomar, främst vita som levde i de problemfyllda områdena, uppstod ett uppvaknande om hur alkohol, droger och promiskuitet fördärvade livet för unga människor. Ur denna miljö föddes hardcore-musiken och straight edge-rörelsen som en motkultur.

Veganismen blev ett framträdande inslag i straight edge-rörelsen som ett led i miljömedvetenheten och motståndet mot exploateringen av djur. Anhängarna tillkännagav sin straight edge-identitet genom att måla ett svart kryss på händerna och de hårda ungdomarna kom helt nyktra till konserterna. Etisk livsstil och veganism spred sig bland unga som inspirerades av rörelsens framväxt.

Annons:

Earth Crisis

Det mest framträdande och tonsättande bandet i hela hardcorescenen och straight edge-rörelsen var tveklöst Earth Crisis. Bandet grundades 1989 i Syracuse, New York, men bröt igenom på allvar i början på 90-talet med den starke straight edge-profilen Karl Buechner som sångare. Bandet bröt upp 2001 men återförenades 2007 och genomför fortfarande en del spelningar.

På bandets debutskiva All Out War från 1992 proklamerade man ett krig emot den industri som exploaterar och utnyttjar djur med stort lidande som resultat. Budskapet vänder sig också mot de som inte är djurvänner och torterar eller utsätter djur för lidande och menar att de själva förbrukat sina rättigheter i samhället.

Från låten "All Out War":

This time I'm not going to walk away.
This time I'm not going to let you slide. I have to give you what your
thirst is for. It's not for your good, it's not for my pride.
Evil lies beyond ignorance. Aware of the truth, aware of the facts.

The strength to take the stand to stop the slaughter is what you lack.
The weakness that you can't control brings
animals death and pain. The struggle I fought to overcome
is the dark pit where you choose to remain. This time I'm not going
to walk away. This time I'm not going to let you slide.

I have to give you what your thirst is for. It's not for your good,
it's not for my pride. Keep on with your killing,
your threats and your jokes, just brace yourself for what's in store.
Continue to flow with the close minded evil, prepare for all out war.
A dose of the hate your kind fills me with everyday.
You're entitled to your own freedom, not to take others away. All out war!

...

Från låten "Stand by":

I can't stand by and let the innocent die.
By oppressing innocent life you've lost your rights so
now your end is justified. Don't think that you've been given a choice.
Your actions serve as your voice. Your selfishness
destroys the earth, so you've left us with no other choice.
For the fetus, for the cat, for the cow, for the rat.
For innocent victims we will attack, we will attack, we will attack.

...

EP:n Firestorm som släpptes 1993 satte fokus på den destruktiva kultur man såg barn och ungdomar växa upp i med droger, prostitution och splittrade familjer och uppmanade till en "eldstorm" mot knarkkungar, det korrupta rättsväsendet och politiker.

Från låten "Firestorm":

Street by street. Block by block. Taking it all back.
The youth's immersed in poison--turn the tide
counterattack. Violence against violence, let the roundups begin.
A firestorm to purify the bane that society drowns in. No
mercy, no exceptions, a declaration of total war.
The innocents' defense is the reason it's waged for.

Born addicted, beaten and neglected.
Families torn apart, destroyed and abandoned.
Children sell their bodies, from their high they fall to drown.
Demons crazed by greed cut bystanders down.
A chemically tainted welfare generation.
Absolute complete moral degeneration.

Born addicted, beaten and neglected.
Families torn apart, destroyed and abandoned.
Children sell their bodies, from their high
they fall to drown. Demons crazed by greed cut bystanders down.
Corrupt politicians, corrupt enforcement, drug lords and
dealers; all must fall. The helpless are crying out.
We have risen to their call. A firestorm to purify.

...

Karl Buechner. Foto: Aaron Conti

I en intervju med Karl Buechner berättar han om hur han upptäckte att människors rättigheter och möjligheter att försvara sig själva och andra i sin omgivning berövats dem. Inte minst genom successiva inskränkningar i den amerikanska konstitutionens andra tillägg där rätten till vapenägande är grundläggande. Djurrätt, genmodifiering och de utländska krigen var, berättar Karl, några av de politiska frågor som motiverade honom och bandet. Han berättar att de etablerade medierna gått dessa intressen och makter till mötes.

Hardcore-musiken och straight edge-rörelsen var helt unik inte minst i det avseendet att den lyckades få ungdomar att tycka att det var häftigt att vara nykter och ren i en miljö där droger och alkohol annars sågs som något tufft och dominant. I åldrar där ungdomar annars vanligen söp sig fulla och rökte på, lyckades man dra hundratals och ibland tusentals nyktra ungdomar till konserterna för att röja loss framför scenen.

Rörelsen hade också antirasistiska inslag. Man vände sig emot övergrepp mot individer med etniska motiv och hade en inkluderande inställning och manade till enhet även om rörelsen nästan uteslutande var vit. Earth Crisis och andra hardcoreband genomförde ett par konserter i Japan och Singapore där både musiken och budskapet lyckades få visst genomslag.

I Sverige fick rörelsen relativt gott genomslag bland ungdomar. 1995 gästade bland annat Earth Crisis Bergslagsrocken i Fagersta. Bland de mer framträdande svenska hardcorebanden fanns Refused med den starka profilen Dennis Lyxzén som var ledande i den svenska musik- och livsstilsgenren.

Enskilda individer ifrån rörelsen genomförde vissa politiska våldsaktioner riktade mot bland annat köttindustrin och företag som McDonalds. Även angrepp mot skogsindustrin och skövling förekom med sabotage av skogsmaskiner.

Överlag var rörelsen inriktad på livsstil och det själsliga och utgjorde aldrig någon hierarkiskt organiserad politisk kraft. Trots den genuina politiska inspiration och motivation som fanns i musiken och kring utövarna så fick rörelsen aldrig komma in i finrummen. Skivorna lanserades ofta på underjordiskt inriktade skivbolag med begränsad spridning i den kommersiella sfären och de etablerade medierna lät aldrig denna subkultur få blomma ut och nå en bredare publik med undantag för några få låtar som spelades på de kommersiella tevekanalerna.

Idag lever musiken fortfarande kvar och några av de mer klassiska banden gör fortfarande spelningar, även om de politiska inslagen och straight edge-livsstilen har klingat av i den form den hade under storhetstiden på 90-talet.

Det är inte svårt att se politiska dimensioner i att denna vita och överlag sunda motkultur aldrig snappades upp av de stora skivbolagen och medierna i motsats till hiphop-musiken och kulturen som under samma period blommade upp i de amerikanska förorterna bland svarta ungdomar som trots starka inslag av att förhärliga droger och gangsterliv med kvinnoförnedrande inslag släpptes in i finrummen och glorifierades av de stora skiv- och tevebolagen. Straight edge-rörelsen var politiskt medveten och riktade ju sig i själva verket mot de som styrde de multinationella exploaterande företagen och de ägarkoncentrerade medierna varför den troligen aldrig accepterades av dessa.

Andan hos den medvetna rörelsen lever dock kvar och musiken har på intet sätt klingat av (se index över hardcore-band och videoarkiv från konserter). All den medvetna hardcore-musiken finns nu tillgänglig via nätet och kanske kan rörelsen i framtiden få en ny renässans!

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vad händer med klimatet?: Klimatforskaren som vägrar skräckretoriken

Klimatöverdrifterna

Publicerad Igår 15:39 – av Emil Fjellstedt
Bokomslaget till Vad händer med klimatet? av Lennart Bengtsson och jorden sedd från rymden.

Klimatdebatten har i åratal drivits framåt av slagord och undergångsretorik. Nu kommer meteorologen Lennart Bengtssons Vad händer med klimatet? i en tredje reviderad och utökad upplaga på Karneval förlag – en bok som enligt förlaget vill flytta samtalet tillbaka till erkända fakta, faktiska osäkerheter och energilösningar som faktiskt går att bygga.

Den första upplagan kom 2019 och nominerades till Stora fackbokspriset. Efter en andra upplaga 2022 föreligger boken nu i ett tredje, omarbetat skick med undertiteln En klimatforskares syn på jordens klimat. Enligt förlaget har texten uppdaterats och nyanserats på ett hundratal punkter och kompletterats med efterord och appendix. Omfånget är 264 sidor i flexband med 32 illustrationer av Svante Ström.

Frågorna i stället för slagorden

Upplägget är osentimentalt. Boken tar sig an de frågor som i den offentliga debatten oftast förutsätts redan besvarade: Vad bestämmer jordens klimat? Vad är växthuseffekten? Är det möjligt att förutsäga klimatet? Hur ska jordens energiförsörjning lösas? Kan oönskade globala klimatförändringar motverkas – och vilken roll kan Sverige spela?

Det är en frågelista som skiljer sig från kampanjspråkets tidsfrister. Författaren, professor i dynamisk meteorologi och tidigare chef för det europeiska vädercentret ECMWF i Reading, argumenterar för att man först måste förstå systemet: atmosfären, energibalansen och modellernas gränser. Klimatet kan inte observeras, bara bestämmas och beräknas; det vi ser är vädrets variationer. Riktningen kan anas, men inte varje avstickare.

En av bokens poänger är att den också tar upp vad forskarna inte vet. Moln är ett sådant exempel: de både värmer och reflekterar solljus, och det är ännu oklart om de sammantaget bidrar till mer eller mindre uppvärmning. Okunskapen används inte som tillhygge mot allt, utan som en karta över var kunskapens gränser går.

Utsläpp, nederbörd och energi

Samtidigt slår boken fast växthusgasernas roll. Uppvärmningen av mänskliga utsläpp är ett problem. Bengtsson bekymrar sig särskilt för nederbörden: mer regn och snö där det redan faller mycket, mindre där det redan är torrt. Både översvämningar och torka kommer att förändra världen, och det är anledning nog att minska utsläppen.

Sverige har tidigt haft ett fossilsnålt energisystem genom vattenkraft, kärnkraft och fjärrvärme. Den stora utsläppsminskningen skedde genom kärnkraftsutbyggnaden på 1970- och 80-talet; koldioxidskatt och andra klimatåtgärder har hjälpt till, men inte i närheten lika mycket. Vill Sverige driva på utvecklingen ska landet enligt Bengtsson producera kärnkraftsel för export. Förnybart utvecklas snabbt men är ojämnt, och då är det ofta fossila källor som fyller dalarna.

På en avgörande punkt skiljer sig Bengtsson från många klimatskribenter. Han bedömer inte talet om tipping points som trovärdigt – att klimatet skulle riskera att skena i processer som inte går att hejda, till exempel genom metan från tinande tundra.

Ett lösbart problem

Widar Andersson skrev i Folkbladet den 29 juli 2024 att boken är "en befrielse att läsa". Poängen han fäster sig vid är densamma som löper genom boken: växthusgaserna är ett problem som går att hantera, inte ett skäl till undergångsretorik. Temperaturen stiger förhållandevis långsamt, och modern solenergi och kärnkraft kan enligt Bengtssons bedömning inom det närmaste halvseklet ersätta det mesta av den fossila produktionen.

Förlaget återger också fysiknobelpristagaren Klaus Hasselmann, som kallar boken "En realistisk och optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ." I den nya upplagan ingår enligt förlaget efterord, appendix och klimatberäkningar. Bengtsson är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och har mer än 230 vetenskapliga artiklar bakom sig; enligt Andersson refererar IPCC till hans forskning.

Man behöver inte skriva under på Bengtssons tes om mänsklig klimatpåverkan för att ha behållning av boken. Tvärtom är den extra användbar just då. Klimatpaniken vilar ofta på auktoritet, och här talar en forskare som inte kan avfärdas som outsider. Boken kan därför räckas till vänner som gripits av undergångsstämningen – inte som ett krav att byta övertygelse, utan som ett sakligt motgift mot skräcken. Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

Lennart Bengtsson

Titel: Vad händer med klimatet?
Undertitel: En klimatforskares syn på jordens klimat
Förlag: Karneval förlag
Utgivningsår: 2024
ISBN: 9789189494602
Bandtyp: Flexband
Antal sidor: 264

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.