Annons:

Stellan Skarsgård: ”Sverige har blivit ett krigiskt land”

Sverige-Nato-relationen

Publicerad juni 30, 2024 – av Markus Andersson
Stellan Skarsgård tycker att samhällsutvecklingen går åt helt fel håll.

Den folkkäre skådespelaren Skarsgård är djupt bedrövad över den krigiska stämning som numer råder i Europa, och han saknar tiden då svenskarna var ett mer fredsälskande och lyckligt folk.

Det håller på att förändrats och det är det sorgliga. Vi brukade vara ett mycket rikt landet med mycket lyckliga människor – och förstås också ett neutralt land. Men nu är vi medlemmar i Nato, vi har fördubblat vår vapenbudget precis som hela Europa och alla skriker: 'döda, döda döda', förklarar han i en intervju med The Guardian.

Alla är så exalterade av krig nu. De visar Danmarks och Sveriges premiärministrar och hur de sitter i stridsplan och de visar upp den senaste ubåten och stoltheten i de svenska raketgevären. Nu finns det en stolthet i vapen som man tidigare skämdes för, fortsätter den folkkäre skådespelaren.

Skarsgård är tillsammans med sonen Gustaf aktuell med kriminaldramat What Remains – som är löst baserad på Thomas Quicks rättsfall.

Annons:

Jag är full av lycka när jag ser honom arbeta för han är så duktig. Jag ser inte att han lider, jag vet att han njuter av det. Vi är ju skådespelare för helvete.

"En plats för galningar"

Fyra av Skarsgårds vuxna söner är skådespelare och även om det finns ”en viss konkurrens” mellan dem menar han att de ändå ”uppskattar varandras framgångar”.

Jag brydde mig inte om vad de blev när de växte upp, de kunde göra vad som helst. Men uppenbarligen såg de att jag hade roligt när jag höll på med skådespeleri, så de blev också skådespelare. De är alla väldigt olika. Jag är förvånad över hur olika de kan vara varandra, trots att de har samma föräldrar. Några av dem har i alla fall samma föräldrar.

Skarsgård menar vidare att konsten ska vara ”en plats för flyktingar, utslagna, galningar och homosexuella” och att det finns ett stort värde i att ”försvara utanförskapsvärderingarna”, och att det är någonting som har varit viktigt för honom under hans långa skådespelarkarriär och när han valt vilka roller han ska gestalta.

"Mycket radikal"

Om regissören Lars Von Trier säger han exempelvis att han var en ”mycket radikal man” som ”inte kunde göra någonting normalt” och att hans filmer var ”farliga och chockerande på många olika sätt” – vilket också lockade Stellan.

Samtidigt har han också spelat i mer strömlinjeformade storfilmer som Pirates of the Caribbean, Marvel-filmerna och Mamma Mia! Och menar att det viktigaste trots allt är att ha roligt när man spelar in film.

Som skådespelare skapar man inte sin egen konst, man är en reproducerande konstnär, på sätt och vis. Men jag känner mig väldigt zen när det gäller det. Jag har inte varit alltför pretentiös när det gäller mina arthouse-filmer. Jag tycker om dem, jag tycker att de är utsökta. Jag närmar mig döden nu. Det finns en gräns för hur många roller jag kan få, en gräns för hur mycket tid jag har. Jag vill fortsätta att göra det jag har gjort, göra det som inte har gjorts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Vi behöver inte vara naiva”

Sverige-Nato-relationen

Spionage bedrivs inte bara av fientliga stater. Även Sveriges allierade har egna intressen att skydda – och Natomedlemskapet kan ha gjort svenska uppgifter mer tillgängliga, skriver Martin Kjellstrand.

Publicerad augusti 19, 2026
Svenska flaggor bredvid Natos flagga.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nu när vi är medlemmar i Nato har det blivit ännu enklare att spionera på oss, och dessutom avslöjar vi själva mer information till andra Nato-länder. Det kan visa sig vara farligare för oss än något annat hot.

Många länder bedriver spionage i Sverige. Bland annat även de stater som vi vanligtvis betraktar som vänner.

Det finns inga riktiga vänner – det finns bara intressen, sade den tidigare Säpo-chefen Anders Thornberg en gång.

Norge är medlem i Nine Eyes-alliansen och förser USA med avgörande underrättelser. Det är inte utan anledning som Norge kallas ”Pentagons ögon och öron i norr”.

På senare tiden har Norges regering utökat Politiets sikkerhetstjeneste (PST) och polisens befogenheter, vilket har gett dem rätt att lagra öppna nätdata i fem år och lagstadgad tillgång till IP-trafikdata i förebyggande syfte.

Tidigare har det framkommit att Norge använt NSA:s teknik för potentiellt olaglig spionverksamhet. En bas vid namn VICTORY GARDEN, norr om Oslo, samlade i hemlighet in uppgifter om telefonsamtal och e-postmeddelanden mellan laglydiga norrmän och deras vänner, familjer eller kollegor i utlandet. Allt detta väcker oro.

Det råder inget tvivel om att Norge spionerar på sina grannländer, i synnerhet på Sverige, och att denna information överlämnas vidare till USA. Så har det alltid varit, både när Sverige var neutralt och nu när vi blivit ännu mer tillgängliga för andra underrättelsetjänster inom Nato.

 

Martin Kjellstrand, Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nato väljer Saabs GlobalEye i ny miljardaffär

Sverige-Nato-relationen

Publicerad juli 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Saabs radarspaningsplan GlobalEye i luften
Saabs radarspaningsplan GlobalEye.

Nato går vidare med Saabs radarspaningsplan GlobalEye. Den väntade miljardaffären beskrivs som en framgång för svensk försvarsindustri – men innebär också att Sverige knyts ännu tätare till krigsalliansens militära infrastruktur.

Uppgifterna rapporterades först av SVT och bekräftades under tisdagen i samband med Natos toppmöte i Ankara. Enligt Saab ska Nato nu inleda formella förhandlingar om att köpa upp till tio GlobalEye-system.

Nato ska ersätta sin äldre flotta av radarspaningsplan. Enligt regeringen har alliansen valt GlobalEye som sitt nya system för luftburen radarövervakning och stridsledning, AWACS.

Saab betonar att något kontrakt ännu inte är undertecknat och att bolaget inte har fått någon order kopplad till beskedet. Förhandlingarna ska föras med Natos upphandlingsmyndighet NSPA.

Kan övervaka stora områden

GlobalEye bygger på ett Bombardier Global 6500-flygplan och kombinerar Saabs Erieye ER-radar med sensorer och system för ledning och kontroll. Enligt Saab kan systemet övervaka stora områden i luft, till havs och över land.

SVT uppger att affären omfattar minst en handfull plan och beskrivs som både omfattande och prestigefylld. Natos befintliga radarspaningsplan är baserade i Tyskland och hör till de förmågor som ägs och drivs gemensamt av alliansen, snarare än av enskilda medlemsländer.

Sverige har sedan tidigare beställt två GlobalEye-plan till Försvarsmakten. Även Frankrike och Förenade Arabemiraten har beställt systemet, medan Kanada har visat intresse.

Regeringen välkomnar beslutet

Statsminister Ulf Kristersson beskriver beskedet som en stor dag för svensk försvarsindustri. I ett uttalande framhåller regeringen att affären kan ge jobb och tillväxt i Sverige, både hos Saab och svenska underleverantörer.

Regeringen lyfter också fram att Sverige bidrar till Nato genom teknisk innovation, försvarsindustriellt samarbete och ökad interoperabilitet inom både Nato och EU.

Djupare bindning till Nato

Affären kan samtidigt ses som ännu ett steg i Sveriges snabba inordning i Nato efter medlemskapet. Det handlar inte bara om export av ett svenskt försvarssystem, utan om att svensk industri blir en central leverantör till en av alliansens gemensamma militära kärnförmågor.

GlobalEye ska stärka Natos förmåga att upptäcka och följa hot över mycket stora områden. Därmed får Sverige också en tydligare roll i den militära infrastruktur som knyter samman medlemsländerna i praktiken.

För regeringen och Saab är beskedet en prestigeaffär. För kritiker av Nato-medlemskapet visar den samtidigt hur snabbt svensk försvarsindustri, materielplanering och säkerhetspolitik vävs in i krigsalliansens långsiktiga militära system.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Ukraina och Iran är offer för samma makter”

Eskalationen i Mellanöstern

Ukraina och Iran har blivit brickor i samma västliga maktspel. Det skriver Ola Friholt, ordförande i Fredsrörelsen på Orust, i ett öppet brev till Sveriges riksdag och regering.

Publicerad juni 22, 2026
Fredsduva i flykt.
Fredsduva. Arkivbild.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I världspolitiken gäller inga sanningar, endast vems version av propagandan som vinner gehör. Rötterna till Ukrainakriget finns i de två tyska staternas återförening 1991 och inte i rysk expansionism.

Efter århundraden av anfall från väst sökte Ryssland en buffertzon via Warszawapakten. Vid dess upplösning och Tysklands återförening gav västländerna garantier att Nato inte skulle utvidgas ”en enda tum” bortom Tysklands gräns. Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet, och Nato flyttade fram sina vapensystem till det försvagade Rysslands gräns.

Ryska protester negligerades ända tills Nato inbjöd Georgien och Ukraina, som båda låg inom fem minuters robotavstånd från Moskva. Detta utgjorde ett existentiellt hot för Ryssland. Trots västliga diplomaters och ledares varningar om att Natos expansion betydde krigsförklaring mot Ryssland rustade väst upp Ukraina.

En högerstyrd statskupp genomfördes med stöd av USA den 22 februari 2014, följd av ett anfallskrig mot Ukrainas stora rysktalande befolkning i syd och sydöst. Ryssland medlade och två Minskavtal undertecknades. Båda bröts av Kievregimen. Efter 14 000 dödsoffer ingrep Ryssland till försvar för de rysktalande. Befolkningen på Krimhalvön hade redan efter två folkomröstningar brutit sin union med Ukraina och frivilligt återanslutit sig till Ryssland.

Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet.

Efter krigsutbrottet den 24 februari 2022 förhandlade Ryssland och Ukraina fram ett fredsfördrag som var färdigt att undertecknas i april 2022. Då ingrep väst/Nato genom Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som erbjöd vapen och pengar om Ukraina fortsatte kriget för att försvaga Ryssland. Och där befinner vi oss nu, med en miljon döda och sårade ukrainare.

Iran och väst

Sedan förtryckaren och massmördaren shahen av Iran störtats 1979 under ledning av ayatolla Khomeini skapades en religiös stat med en sträng moralisk regim. Från första året utsattes denna stat för utarmande sanktioner påbjudna av USA och Israel.

Iran organiserade motstånd via kampgruppen Hizbollah i Libanon och stöd till palestiniernas befrielsekamp mot Israels olagliga våldsamma expansion och senare via Huthirörelsen på Arabiska halvön. I väst kallas dessa väpnade befrielserörelser för terrorister.

Trots alla sanktioner utvecklades Iran via sin oljeexport och byggde ett försvar mot Israel och USA. Medvetna om oljans kortvariga framtid arbetade Iran med urananrikning för kärnkraft, vilket väckte oro hos kärnvapennationerna USA, England, Frankrike och Israel.

I Iran ansågs kärnvapnen ur religiös synvinkel vara hädiska och förbjudna, och Iran underkastade sig IAEA:s kontroller. Detta avtal sades upp av USA, som för Israels räkning ville avväpna Iran. Under 2025 och 2026 pågick förhandlingar som båda åren avbröts av att Israel och USA gemensamt anföll med missiler och bomber mitt under de skenbara förhandlingarna.

Fredsrörelsen på Orust kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna.

Iran visar sig i dag vara starkare än Israel och USA trodde, och nederlaget för de anfallande makterna är ett faktum.

Här står vi i dag mitt i det grumliga västliga nyhetsflödet. Väst är vant vid att dominera, men världen är i snabb förändring bort från dollarns, eurons och pundets dominans.

Krav på besinning

I stället för fredlig samexistens lägger nu Nato och hela väst 5 procent av sin årliga BNP på upprustning på bekostnad av skola, hälsovård och välfärd. Allt för ett påhittat hot från Ryssland.

Fredsrörelsen på Orust, samlad till årsmöte, kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna. Alternativen är mörka.

 

Ola Friholt, ordförande i Fredsrörelsen på Orust

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vem har egentligen befälet över Sverige?

Sverige-Nato-relationen

Uppdaterad juni 9, 2026, Publicerad juni 9, 2026 – av Markus Andersson
Svenska och allierade soldater under militärövningen Aurora.
Svenska och "allierade styrkor" vid det skånska regementet P7 under Aurora 23.

Den 30 april 2026 överlämnade regeringen propositionen "Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete" till riksdagen. Den 6 maj publicerades den. Den 1 augusti ska lagändringarna träda i kraft. Tempot är medvetet. Det är tempot i en politik som inte längre anser sig behöva fråga.

I propositionens kärna ligger ett förslag av historisk dignitet: regeringen ska få besluta att Nato, en Natomedlemsstat eller en EU-medlemsstat – vid militär verksamhet för "avskräckning och försvar" – får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Lagändringarna berör lagen om krigsmateriel, skyddslagen, kamerabevakningslagen, vapenlagen och lagen om operativt militärt samarbete. Med ett enda regeringsbeslut kan alltså främmande makt ges praktiska befogenheter att agera militärt på den mark där svenska folket bor.

Det mest avslöjande i hela dokumentet är inte kritikernas invändningar. Regeringens egen formulering är den mest avslöjande. Regeringen medger nämligen att utländska militära försvarsåtgärder från svenskt territorium kan påverka svenska intressen så ingripande att en särskild beslutsordning enligt regeringsformen krävs för bemyndigandet.

Regeringen säger själv, svart på vitt, att frågan är så långtgående att den kräver en tyngre konstitutionell ordning än vanlig majoritet. Samtidigt framställs frågan som en teknikalitet om "samarbete".

När en regering tvingas stödja sig på regeringsformens särskilda beslutsordning handlar det inte om administrativ finputsning. Då handlar det om överlåtelse av makt över svenskt territorium – från riksdagen, folkets valda församling, till regeringen och dess allierade. Följdmotionerna pekar på just detta: makten flyttas från riksdag till regering, enskilda medlemsstater ges långtgående befogenheter på svensk mark, Sverige kan dras in som part i en väpnad konflikt, och något förbud mot kärnvapen finns inte. Miljöpartiet vill avslå delarna om utländska försvarsåtgärder och kräver dessutom ett uttryckligt lagförbud mot kärnvapen på svenskt territorium i fred och krig. Att en sådan begäran överhuvudtaget behöver framföras säger allt om vart vi är på väg.

Mönstret är tydligare än de enskilda besluten

Den som bara ser propositionen isolerat ser inte helhetsbilden. Propositionen måste läsas tillsammans med DCA-avtalet som ger amerikansk militär tillträde, tillsammans med löftena om fem procent av BNP till Natoförsvaret, presenterade tillsammans med Mark Rutte och Bilderbergkretsen, tillsammans med EU:s tal om biljonbelopp till upprustning och nya vapenpaket, tillsammans med svenska toppolitiker som lättvindigt talar om att hjälpa Ukraina att styra attacker och om att "bomba Ryssland sönder och samman".

Varje pusselbit säljs in för sig, alltid som ofrånkomlig, alltid som uttryck för "ansvarstagande". Tillsammans utgör de ett mönster: en svensk elit som slutat tänka som företrädare för en självständig nation och börjat tala som administratörer i ett större allianssystem. Lojaliteten riktas uppåt och utåt – mot Bryssel, mot Washington, mot Natos högkvarter – inte nedåt mot det folk man är satt att tjäna.

Och drivkraften är, som så ofta, rädsla. En befolkning som matas med apokalyptiska scenarier ifrågasätter inte. Rädsla är det bekvämaste styrmedlet makten känner till: den får människor att tacksamt ge upp det de borde värna mest.

Verkligt försvar börjar med egen beslutanderätt

Kritiken får inte missförstås. Nya Dagbladet har aldrig talat för svaghet. Sverige ska ha en robust grundberedskap, en allmän beredskap och en befolkning som är mentalt och fysiskt rustad att försvara sitt land. Nordiskt samarbete kan vara klokt. Försvarsförmåga är gott.

Men det är just därför saken är så allvarlig. Försvar utan självbestämmande är inte försvar – det är lydnad i uniform. Den nation som överlåter besluten om sin egen mark till andra har inte stärkt sitt försvar, den har avvecklat själva förutsättningen för det. Ett verkligt försvar börjar inte med var trupperna är placerade, utan med vem som bestämmer att de får stå där. Det börjar med suveränitet.

Frågan riksdagen nu ska ta ställning till är därför betydligt enklare än vad propositionens tekniska språk antyder. Det handlar inte om paragrafer i skyddslagen eller vapenlagen. Det handlar om vem som ytterst styr över svenskt territorium, svensk krigspolitik och svenska medborgares öden i en konflikt vi själva inte valt.

Ett folk som inte längre bestämmer över sin egen mark har till slut inget försvar kvar att tala om. Bara en plats där andra fattar besluten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.