Annons:
Annons:

Spioneri enligt indoktrineringssystemet

Kia-brödernas spionering på Sverige till ryska underrättelseorgan beskrivs som den värsta spionskandalen i svensk historia. Samtidigt avfärdas USA:s spionering på Sverige via den så kallade "Operation Dunhammer", med hjälp av dansk militär, som en simpel tjuvkikning.

Publicerad 22 april 2023
SR:s kommentator beskrev USA:s massiva spioneri på Europa och Sverige som att “USA hade tjuvkikat lite”.

I höstas 2022, och tidigt under 2023, ägnades stor uppmärksamhet åt Peyman och Payam Kia, två bröder som dömdes för att ha anskaffat cirka 90 dokument från svenska myndigheter och vidarebefordrat hälften till ryska underrättelseorgan – något de gjorde av rent ekonomiska skäl.1

Vi vet ännu inte vilken konkret skada som kan ha uppstått till följd av detta, eller hur känsligt materialet de delade är. Vad vi vet är att “Säpo, Försvarsmakten och åklagare har samlat in information och byggt ett ordentligt fall mot dem under fem års tid”. Med andra ord: svenska myndigheter visste vad bröderna ägnade sig åt, men prioriterade att så småningom kunna visa deras händer i syltburken medan skadan skedde, snarare än att stoppa den pågående skadan. Jag låter läsaren härmed dra sina slutsatser om materialets känslighet.2

I enlighet med tidigare traditioner, beskrevs händelserna snabbt i media med apokalyptiska termer. “Säkerhetsskandalen kan vara den värsta i modern tid”, “Allvaret i anklagelserna kan inte nog understrykas” och “De potentiella konsekvenserna är i princip oöverblickbara” (DN).3 Ännu ett bevis på att “Putin … hotar vår säkerhet – och gör allt för att på illegal väg komma över teknik till sin militärmaskin” (Sydsvenskans Olle Lönnaeus).4 Det "råder dock ingen som helst tvekan om” att “detta mycket väl kan vara Sveriges grövsta spionskandal någonsin” (Aftonbladets Oisin Cantwell).5

Det krävs en, av media bemästrad, överjordisk disciplin för att inte samtidigt komma att tänka på en parallell händelse. Jag refererar till “Operation Dunhammer”, i vilken USA:s underrättelsemyndigheter, i samarbete med dansk militär, spionerade på svenska och andra europeiska myndigheter, försvarsindustri och politiker inklusive på högsta regeringsnivå. Avslöjandet gjordes i ett samarbete mellan Le Monde, SVT och Süddeutsche Zeitung och andra, i november 2020, som beskrev spioneriet mot Sverige som “ett av världens mest sofistikerade övervakningssystem” i effekt.6

Annons:

Jag kan ha missat något, men mig veterligen har detta inte refererats till en enda gång i svensk press under den massiva och noggrant orkestrerade mediehysteri som beskriver Kia-brödernas småpotatisar som de “värsta” säkerhetshoten mot Sverige “i modern tid” och “Sveriges grövsta spionskandal någonsin”. Enligt enkel logik, bör USA:s spioneri mot industri och statliga institutioner, inklusive på högsta nivå, ha orsakat mångfaldigt mer uppmärksamhet. Istället var resultatet det motsatta. Ingen blir förvånad.

Operation Dunhammer, som förmodligen en per hundratusen svenskar kan beskriva, avfärdades i svensk press som ett smärre besvär, för att dagen därpå förpassas till total glömska – nästan. Det har inte glömts helt. Det har nämnts efteråt. Nämligen: den fullständigt koloniserade svenska intelligentian försöker förringa vår marionettmästares häftiga drag i trådarna som ett förståeligt och till och med ansvarsfullt försök att hålla kaotiska saker i schack, ett faderligt försök av amerikanerna att få “veta mer” för vårt eget bästa.

Således beskrev SR:s kommentator USA:s massiva spioneri på Europa och Sverige som att “USA hade tjuvkikat lite”, “de vill väl ha så bra koll på läget de kan”. Jag ber läsaren helt enkelt hypotetiskt föreställa sig någon svensk journalist lugnt beskriva en situation i vilket massiv rysk spioneri på Sverige och övriga Europa pågår ohämmat, som att “Ryssland hade tjuvkikat lite”, att FSB och GRU “vill väl ha så bra koll på läget de kan”. Det är svårt att föreställa sig att ens en belarusisk propagandist av fegaste sort skulle sjunka så lågt i sin beskrivning av motsvarande spioneri av Ryssland på Belarus.7

Ibland går det längre än så. USA:s spioneri på sin knähund Sverige nämndes av DN:s Gunnar Jonsson, i en artikel om Pentagon-läckorna i april 2023, som bland annat visade att USA systematiskt spionerar på sina “partner” (en teknisk term för att beteckna lojala satelliter till USA som, när de geopolitiska villkoren så kräver, kommer övergå från att vara rabiata sinofober till lydiga tjänare av Kina ifall deras frammarsch blir oundviklig). Jonsson, som inte har något principiellt emot att Sverige används som det billiga verktyg för USA det är, påpekar avsnäsande att avslöjanden om att USA spionerar på Sverige kommer “utlösa nya moralkakor” – en allra högst talande kommentar som illustrerar hans syn på Sveriges tilldelade “roll” gentemot Washington.

Den främsta slutsatsen om rapporterna kring USA:s spioneri mot oss från november 2020, noterar han, “borde framförallt vara att det som behöver skyddas ska gömmas ordentligt”. Han pratar specifikt om att USA:s hemligheter, att de spionerar, “behöver skyddas”, inte om Sveriges hemligheter.8 Med andra ord: Jonsson, och andra tjänare inom propagandasystemet, uppmanar öppet främmande makt att dölja de brott och den illegala dominans de utövar mot oss, så att den inhemska svenska befolkningen inte får nys om saken och ostört kan dras vid näsan. Detta är ytterligare en av många bekräftelser på att den svenska intelligentian och våra media i mångt och mycket förvandlats till en patetisk kopia av de Sovjet-underordnade masochistiska polska kommunisttidningarna från 1950-talet, som i himmelsk trans och servilitet beundrade sina mästare i Kreml.9

 

Andi Olluri

Referenser 9

(1) SvD, 20 jan. 2023.

(2) Sydsvenskan, 15 nov. 2022.

(3) DN, Ledarredaktionen, 12 nov. 2022.

(4) Sydsvenskan, Olle Lönnaeus, 7 dec. 2022.

(5) Aftonbladet, 20 jan. 2023.

(6) Se DR, Niels Fastrup et al., 15 nov. 2020; SVT, 15 nov. 2020.

(7) SR, 10 apr. 2023.

(8) DN, Gunnar Jonsson, 13 apr. 2023.

(9) För omfattande diskussion, se kap.6 av min kommande bok Bortom Ukraina: Svensk ideologi och propaganda i det nya kalla kriget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

GTA VI släpptes vid midnatt efter 13 års väntan

Publicerad Igår 10:45 – av Jan Sundstedt
En man i svart linne står med ryggen mot kameran framför en kvinna och en blå bil i en scen ur GTA 6.
13 års väntan är över - GTA VI är här!

13 års väntan är till ända: Grand Theft Auto VI släpptes vid midnatt natten till torsdag. Hajpen hade då pågått i dagar: redan under onsdagen kunde tittare följa spelare i Nya Zeeland.

Rockstar anger att GTA VI släpptes klockan 00.00 lokal tid i samtliga regioner, till plattformarna Playstation 5 och Xbox Series X/S.

Klockan 12.00 svensk tid började det nya dygnet i Nya Zeeland, och där gick spelet att spela.

Bonnierägda DN rapporterar att vissa samtidiga strömmar hade uppemot 200 000 tittare.

Annons:


Väntan syntes också på nätet. Vid midnatt låg internettrafiken 35 procent över det normala, uppger fiberleverantören GlobalConnect.

Siffran gäller bolagets mätning av cirka 100 000 svenska fiberhushåll, jämfört med motsvarande veckodagar och klockslag under fyra föregående veckor, inte hela Sveriges trafik.

De första recensionerna är hyllande, och både The Guardian och IGN har delat ut högsta betyg.

Ett dubbeldäckat flygplan med rosa rök över en strand kantad av höghus.
Flygplan över stranden
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
Flygplan över stranden
Nattscen
Träningsscen
Motorcykelhopp
previous arrow
next arrow
 

Rockstars 27 minuter långa spelvisning granskades av NyD i augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mörkret som försvann ur våra kvällar

Publicerad 17 november 2026 – av Redaktionen
Kvinna vid en persienn i skymningen till vänster och händer som håller ett tänt ljus till höger.
När belysning kostade både pengar och arbete väntade hushållen med att tända. Genrebilder.

Att kura skymning är att låta mörkret falla en stund, med plats för stillhet, samtal och berättelser. Forskningen om hur kvällsljus påverkar kroppens dygnsrytm ger ett nytt perspektiv på den gamla vanan.

I praktiken innebar det att hushållet satt kvar medan dagsljuset avtog och väntade med att tända lamporna. Dagens arbete fick övergå i en stunds vila, tystnad eller gemensamt berättande, i det sista dagsljuset eller vid skenet från spisen.

Seden fanns i hela landet och i alla samhällsklasser. Det har Isof dokumenterat i förteckningen Levande kulturarv. Den hade också många namn. I olika delar av landet sade man fira, hålla eller lura skymning, sitta skumme eller mörska kväller.

Skälet var praktiskt. Innan den elektriska belysningen slog igenom under första halvan av 1900-talet var ljuset något att hushålla med. Ljus, tjärstickor och senare fotogen kostade pengar, så lampan tändes först när det var riktigt mörkt. När det blivit för skumt för att arbeta ute, men ännu var för ljust för att tända, vilade man, småpratade, sjöng, berättade historier eller stickade i halvmörkret.

Annons:

På nordiska breddgrader är skymningen dessutom utdragen. Solen sjunker i en flack bana, och övergången till kvällsmörker kan ta över en timme.

Skvallertimman vid spisluckan

Minnena av stunden finns kvar i arkiven hos Isof och Nordiska museet, från 1800-talet och början av 1900-talet. Aina Resare, född 1912 i Säfsnäs socken i Dalarna, beskriver i Isofs arkiv skvallertimman som "tiden innan lampan tändes på mörka höst- och vinterkvällar". Hennes mor satt med spisluckan öppen och stickade strumpor och vantar i det svaga skenet, för att spara på fotogenet.

Seden lever vidare, men i ny form. I dag tänds levande ljus gärna redan från början, och berättandet har ofta blivit högläsning. Bibliotek och skolor kurar skymning under Nordiska litteraturveckan, som hölls första gången 1997 och återkommer varje år i vecka 46. Konceptet är enkelt: släck lamporna, tänd ett ljus och läs.

Den äldre skymningsvilan tog slut när lampan tändes. Med elektriskt ljus behövde ingen längre vänta på mörkret. Ett knapptryck räcker för att fortsätta arbeta och vara vaken långt efter att det blivit mörkt ute. Just det kvällsljuset har forskare undersökt, eftersom ljus påverkar hur kroppen ställer in sin dygnsrytm.

Kvällsljuset flyttar kroppens natt

Hormonet melatonin är kroppens inre signal om att det är mörkt. Forskare vid Brigham and Women's Hospital i Boston undersökte i en studie publicerad 2011 totalt 116 friska personer mellan 18 och 30 år i två delstudier. I jämförelsen av ljus före läggdags tillbringade 104 av dem kvällen i både vanligt rumsljus, under 200 lux, och dämpat ljus, under 3 lux.

I dämpat ljus började melatoninet utsöndras knappt två timmar före sänggåendet, i rumsljus bara 23 minuter före. Kroppens melatoninperiod blev därmed omkring 90 minuter kortare, och nivåerna före sömnen sjönk med drygt 70 procent. Sömntiden var densamma, åtta timmar, så det var kroppens nattsignal som kortades. Vilka hälsoeffekter det blir på sikt är enligt forskarna okänt.

En studie från University of Colorado Boulder 2013 pekar åt samma håll. Åtta personer tältade en vecka i Klippiga bergen med bara solljus och lägereld. Med elektriskt ljus hemma började deras biologiska natt i snitt två timmar senare. Efter campingveckan började den nära solnedgången. Deltagarna fick samtidigt betydligt mer dagsljus, ungefär fyra gånger så mycket ljus som i vardagen, så studien skiljer inte ut vad den mörka kvällsstunden ensam betyder.

— Det som är anmärkningsvärt är hur våra klockor, när vi utsätts för naturligt solljus, synkroniseras med soldygnet på mindre än en vecka, säger professor Kenneth Wright, som ledde studien, i ett pressmeddelande från University of Colorado Boulder.

Wright föreslår mer dagsljus på morgonen och dämpad belysning och mindre skärmtid på kvällen. Det är ljusvanorna forskarna har mätt, inte skymningsstunden vid spisluckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Han blir nye James Bond!

Uppdaterad 18 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
Robert Pattinson i svart smoking och fluga, med ansiktet belyst av varmt sidoljus mot en mörk bakgrund.
Robert Pattinson presenteras som den nye James Bond i filmseriens officiella presentationsklipp.

Robert Pattinson, 40, blir nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade på måndagen att Batman-stjärnan tar över rollen som agent 007 efter Daniel Craig. Filmen, som för stunden bär arbetstiteln "Bond 26", kommer att regisseras av kanadensiske Denis Villeneuve.

Robert Pattinson är född i London den 13 maj 1986 och känd från bland annat Twilight-filmerna, The Batman och Christopher Nolans Tenet.

Han medverkar dessutom i Denis Villeneuves kommande Dune: Part Three och kommer under 2028 tillbaka som Batman i The Batman Part II.

I ett skriftligt uttalande kallar Pattinson James Bond en av filmhistoriens mest legendariska gestalter och beskriver förtroendet att få axla rollen som agent 007 som en stor ära.

Annons:

Han säger att rollen är en dröm som blivit verklighet.

Flera namn har provspelat

"Bond 26"-regissören Denis Villeneuve säger sig vara överlycklig över att få välkomna Pattinson, som enligt honom bär på 007:s tidlösa själ och samtidigt tillför något helt nytt.

Villeneuve tackar också de övriga skådespelarna i urvalet, men konstaterar att det bara kan finnas en 007.

I maj rapporterade NyD om att Tom Francis uppgavs ha provspelat för rollen. Sedan dess har namn som Callum Turner, Jack Lowden, Nicholas Hoult och Jacob Elordi snurrat i ryktesflödet.

Robert Pattinson kommer från ett starkt år. Variety uppger att Chris Nolans The Odyssey, där han spelar Antinous, har dragit in 1,8 miljarder dollar.

Pattinson har i ett officiellt uttalande från The Ian Fleming Estate fått tummen upp och man välkomnar honom in i den lilla men exklusiva klubben av numera sju skådespelare (ej inräknat inofficiella produktioner som till exempel 1967 års vansinnesparodi "Casino Royale") som förärats rollen som agent 007.

Sedan februari/mars 2025 har Amazon kreativ kontroll över serien genom ett samriskbolag med Barbara Broccoli och Michael G. Wilson.

Den senaste James Bond, Daniel Craig, gjorde fem Bondfilmer, från Casino Royale 2006 till No Time to Die 2021.


Artikeln kan komma att uppdateras.

Skådespelarhistorik James Bond på vita duken

  • Sean Connery; 1962–1967
  • George Lazenby; 1969
  • Sean Connery; 1971
  • Roger Moore; 1973–1985
  • Sean Connery; (1983)*
  • Timothy Dalton; 1987–1989
  • Pierce Brosnan; 1995–2002
  • Daniel Craig; 2006–2021
  • Robert Pattinson; 2026–?

*avser den inofficiella** filmen "Never Say Never Again", som är en nyinspelning av filmen "Åskbollen" (1965), baserad på 1961 års roman "Thunderball".

**dvs. ej producerad av det ursprungliga produktionsbolaget EON Productions, grundat av Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman.

OBS: Faktarutan inkluderar inte 1967 års inofficiella, smått galna och märkliga parodi "Casino Royale", mot (främst) bakgrund av att James Bond i den filmen gestaltas av minst tre olika skådespelare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Miljonrån mot Pokémonbutik i Danmark

Uppdaterad 16 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
En rödvit pokéboll ligger bland utbredda Pokémonkort. Arkivbild.
Efter rånet i Lyngby har Rogerz tagit bort sina dyraste samlarkortsprodukter från butikerna. Arkivbild.

Maskerade män rånade på söndagen samlarkortsbutiken Rogerz i Lyngby Storcenter och tog Pokémonkort för preliminärt omkring en miljon danska kronor. Nu plockar kedjan bort sina dyraste produkter från samtliga butiker.

Rånet anmäldes klockan 11.15 på söndagen, mitt under köpcentrets öppettid.

Enligt Nordsjællands Politi var de maskerade männen redan inne i centret vid tidpunkten för rånet. Där krossade de en monter med medhavda verktyg och gick målinriktat på ett paket med Pokémonkort.

Personalen hotades med ett pistolliknande föremål, men ingen har enligt rapporterna kommit till skada. Polisen har inte fastställt att det var ett riktigt skjutvapen.

Annons:

Rånet tog omkring en minut. Uppgifterna går isär om rånarna var tre eller fler till antalet.

— Det har varit mycket målinriktat, säger vakthavande befäl Thomas Ratzlaff.

Polisen kallar rånet "allvarligt och omfattande" och pekar på "en viss planering och kapacitet".

Flyktbilen, en röd Mazda, hittades på Hellerupvej, 10–15 minuters körning från centret, och togs om hand för teknisk undersökning.


Kedjan rensar hyllorna

Rogerz, som även har butiker i Rødovre Centrum och Field's, meddelade på Facebook att alla så kallade high-end-produkter tas bort.

Produktinlägg har också försvunnit från kedjans sociala medier, "enbart av hänsyn till våra medarbetares säkerhet", skriver butiken.

"Det ska alltid vara en trygg plats att vistas på för både kunder och medarbetare", skriver Rogerz.

Pokémonkort är lätta att frakta och sälja vidare, förklarar spelexperten Thomas Bense.

— Det är ett samlarobjekt, men det är också ett investeringsobjekt.

Priserna har skjutit i höjden även i Sverige. I september betalade en samlare en miljon kronor för ett enda kort, vilket han själv kallar ett rekord.

Enligt söndagens rapportering i danska medier har ingen misstänkt ännu gripits. Thomas Ratzlaff sa på eftermiddagen att polisen lägger betydande resurser på utredningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.