Annons:

Socialpop som ger röst till det icke sagda

Artisten Till Äventyrs! kallar sin musik för svensk socialpop. Texterna bär på en skarp samhällskritisk udd och i videorna förekommer ofta dokumentära inslag som berättar om den politiska korrekthetens övergrepp. Nya Dagbladet fick en exklusiv intervju med mannen bakom musikprojektet.

Uppdaterad september 2, 2017, Publicerad september 2, 2017

Till Äventyrs! har hittills givit ut ett album, Ett Nytt Tillsammans 2016, på Arktos Media. Musiken kan närmast beskrivas som en blandning av alternativ pop och visa med inslag av progg. Ljudbilden känns vagt distad, som om instrumenten hanterats av gamla eller halvt fungerande förstärkare. Detsamma gäller sången. Texterna har alla en politisk slagsida riktad mot den politiska korrektheten, och det märks också i videorna som bland annat berör attacker mot oliktänkande konstnärer, hjälporganisationers etniska diskriminering och medias åsiktsregistrering av enskilda medborgare.

Ett utmärkande exempel på det rika symbolspråket som används - här ett gammalt frimärke av Palme som dragit till sig ohyra bredvid ett likhetstecken.

I den folkinspirerade visan Vaggvisa För Nyvakna öppnas filmsekvenserna som ett nostalgiskt fotoalbum, där midsommarstänger och svenska sommarvyer varvas med dokumentära filmsekvenser från attackerna mot gatukonstnären Dan Parks vernissage 2013. I videon till En Slät Utan Påtår får tittaren glimtar från hjälpinsatserna för svenska hemlösa vintern 2015 - 2016, som också de attackerades.

– Jag har alltid tyckt om att göra musik, säger han och tillägger att han inte är skolad musiker. Alla kompositioner är gjorda på elektronisk väg, men det är inte där Till Äventyrs! har sin tyngdpunkt. Snarare är musiken ett medium bland andra i att spegla en samhällsförvandling som allt fler människor har insett är onaturlig och farlig.

Han menar att det finns alldeles för många anpassade artister idag som fokuserar på att göra lättsmält underhållning istället för att ta egentlig ställning.

Annons:

– De flesta skriver under på tidsandans dogmer istället för att ta sitt konstnärliga ansvar och tänka kritiskt. Det är rätt läskigt egentligen.

Artistnamnet valde han för att han tyckte det ringade in samtidsproblematiken.

– Idag ska allt etiketteras. Många har säkert i diskussioner om känsliga ämnen fått frågan ”är du intolerant?” Svaret skulle kunna vara ”till äventyrs”. Det mest provokativa idag är att vägra skriva under på det rådande narrativet. Uttrycket signalerar också tankefrihet i uppmaningen att skrida till det okända.

Bildsekvens från videon till Relativ Teori.

Han fortsätter med att beskriva ett samhälle som håller på att upplösas.

– Det som händer idag är på många sätt negativt i rent mänskliga termer. Det är hela albumets tema. Etablerad media går maktens ärenden och nyheter mörkas och förvrängs. Detta samtidigt som Sverige och hela Europa genomgår den mest omfattande demografiska förändringen någonsin. Människor är rädda och känner sig svikna, och det med all rätt.

Progressivitetens död

Vad är då syftet med Till Äventyrs! kan man egentligen undra. Är det att bara skildra tråkiga samhällsförändringar?

Upphovsmannen beskriver projektet som en skildring av ett fallerat samhällssystem – det progressiva. Det menar han nu börjat äta sin egen svans och själv förvandlats till det monster det sagt sig vilja bekämpa.

– Till Äventyrs! vill ge röst åt de åsikter som förbjudits i de antagna framstegens namn, konstnärerna som fängslats och de som diskriminerats av dem som säger sig arbeta mot diskriminering.

Det är en maktens dubbelmoral han vill sätta fingret på, inlindad i god vilja och mjuka floskler uppfunna enbart för att dölja en förtrycksapparat.

– Denna löjliga morgonsoffekultur, den är bara en kuliss. Låten Åkalla Expertisen handlar om detta. Om vi haft en öppen debatt i det här landet skulle vi inte haft politiska underrättelsetjänster som med statliga bidrag åsiktsregistrerar och förtalar enskilda medborgare. Tänk dig offentliga debatter där vi pratat med varandra istället för om varandra och nyheter som förmedlats utan värdegrundsfilter. Till Äventyrs! vill skildra det som händer i människor när de inser att de varit förda bakom ljuset under decennier.

Vänder sig mot samtiden men tror på förändring

Avhumanisering är ett anknytande tema som intresserar Till Äventyrs! och då särskilt när den utförs från statligt håll och riktar sig mot dem som redan förvägrats tillträde till det offentliga samtalet. Kommentarsfält har stängts och kulturen förvandlats till en normhatisk lekstuga istället för att vara en källa till identitet och självkännedom.

– De som ställer sig skeptiska till progressiviteten och marxismen som idag genomsyrar samhällets institutioner kallas idag för troll och nazister. Man vill tysta kritiskt tänkande genom epitet. Men vi berövas inte bara vår rätt att yttra oss idag. Vi berövas även vår kultur, vårt ursprung och vår historia, ja själva vår existens. Hur många gånger har man inte hört ledande politiker och mediapersoner säga att svenskar inte finns? Det är en flerdimensionell avhumanisering vi är utsatta för, och slutmålet med sådant är alltid utplåning. Det kanske börjar konkret med böcker och statyer men fortsätter sedan till människor. Vi ser redan hur politiker försvarar våld riktat mot dem som anses tänka fel.

Även kulturen i Sverige är politiserad menar han. Konsekvensen är inte bara att kreativiteten stelnar och att samtal tystnar, utan även att människor förlorar kontakt med sin historia.

– De progressiva har invaderat kulturen. Från den positionen kan de styra tolkningar av verk, svartmåla oliktänkande konstnärer och motarbeta kunskap som motsätter sig progressiv världsuppfattning. Det kan inte försvaras etiskt. Det är attacker på mänskligheten och naturen.

Till Äventyrs! vill med andra ord sätta fingret på en negativ samhällsutveckling. Mycket i texter, musik och videos signalerar ett samhälleligt förfall, men ser han inte någon ljusning?

– Jovisst. Jag tror att vi befinner oss i en övergångsperiod. Människor börjar vakna ur hypnosen. Den alternativa högerns framsteg är ett exempel, alternativ medias en annan. Och så alternativ kultur förstås. Det sprudlar i undervegetationen av kritiska komiker, musiker och skribenter numera. Det är bara plattformar som behöver etableras i högre grad.

 

Isac Boman

 

Ta del av Till Äventyrs! Youtubekanal eller se smakprovet nedan

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.