Paul McCartney varnar för att de föreslagna ändringarna i den brittiska upphovsrättslagen riskerar att leda till ett ”vilda västern” där konstnärers rättigheter inte skyddas tillräckligt.
Den brittiska regeringen överväger en översyn av upphovsrättslagen som i praktiken skulle tillåta AI-utvecklare att använda skapares innehåll på internet för att utveckla sina modeller, om inte rättighetsinnehavarna aktivt väljer bort det. Syftet är enligt uppgift att skapa ett upphovsrättssystem som erbjuder upphovsmännen ”verklig kontroll” och ökad transparens.
McCartney, en av två ännu levande medlemmar av popgruppen Beatles, varnar för att förslagen kan minska incitamenten för artister och andra skapare, vilket inte bara skulle göra det svårt för dem att försörja sig utan också riskera att hämma kreativiteten.
– Du får unga killar, tjejer, som kommer upp, och de skriver en vacker låt, och de äger den inte, säger han i en intervju med BBC. De har inget att göra med den, och vem som helst som vill kan bara sno den.
Annons:
McCartney förespråkar istället en lag som skyddar artisters försörjning från att hotas av AI-modeller.
– När vi var barn i Liverpool hittade vi ett jobb vi älskade, men det betalade också räkningarna, säger han.
"Ni ska skydda oss!"
Den brittiska regeringen uppmanas att noggrant överväga lagändringen, då McCartney understryker att deras uppgift är att skydda det brittiska folket.
– Vi är folket, ni är regeringen! Det är meningen att ni ska skydda oss. Det är det som är ert jobb.
Under 2023 använde sig McCartney och trummisen Ringo Starr av AI för att extrahera sången från en oavslutad demo John Lennon lämnat efter sig för att producera den nya låten "Now and Then". McCartney menar att AI är "fantastiskt", men att den inte ska användas för att stjäla.
– Men den ska inte stjäla från kreativa människor. Det finns ingen mening med det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kinesiska DeepSeek planerar att installera minst 160 000 av Huaweis kommande AI-chipp Ascend 950DT i ett nytt datacenter i Inre Mongoliet, enligt uppgifter till Bloomberg. Satsningen skulle skapa ett av de största kända klustren med kinesiska AI-processorer och bli ett konkret steg bort från beroendet av amerikanska Nvidia.
Chipsen ska användas för att köra DeepSeeks modeller och hantera frågor från användare – den del av AI-processen som kallas inferens. Däremot har bolaget enligt uppgifterna inga planer på att använda dem för den betydligt mer krävande träningen av modellerna, där DeepSeek hittills har fortsatt att förlita sig på Nvidia.
The Decoder återger Bloombergs uppgift att tidsplanen beror på Huaweis förmåga att tillverka de nya processorerna. Varken DeepSeek eller Huawei har offentligt bekräftat beställningen, och nyhetsbyråns uppgifter bygger på personer med insyn i planerna.
Huawei-chipp för den dagliga AI-driften
Ascend 950DT är fortfarande en kommande produkt. Enligt Huaweis färdplan ska chippet lanseras under fjärde kvartalet 2026. Det får 144 gigabyte höghastighetsminne, en minnesbandbredd på fyra terabyte per sekund och två terabyte per sekund i bandbredd mellan processorerna.
Annons:
Huawei marknadsför 950DT både för modellträning och för den så kallade avkodningsfasen i inferens, när en färdig modell steg för steg genererar sitt svar. DeepSeeks rapporterade val att tills vidare begränsa chippet till drift visar samtidigt var den kinesiska halvledarindustrin redan kan ersätta Nvidia – och var det amerikanska bolagets hårdvara fortfarande bedöms vara svårare att undvara.
En tekniker inspekterar utrustning i Horingers datacenterkluster i Inre Mongoliet. Foto: Su Yali/Xinhua.
Storleken på beställningen måste också sättas i perspektiv. Huaweis eget Atlas 950 SuperPod är konstruerat för upp till 8 192 Ascend-processorer. DeepSeeks uppgivna volym motsvarar chipmängden i närmare 20 sådana fullskaliga system, även om den slutliga arkitekturen för datacentret inte är känd.
Ett datacenter i gigawattklass
Planerna på själva anläggningen blev kända i slutet av juli. Financial Post återgav då Bloombergs uppgift att DeepSeek vill bygga ett eget datacenter med omkring en gigawatts effektkapacitet i Ulanqab, cirka 35 mil nordväst om Peking, och samtidigt hyra ytterligare beräkningskapacitet från andra aktörer.
Enligt samma rapportering kunde delar av anläggningen tas i bruk mot slutet av 2027 eller början av 2028. En sådan tidsplan förutsätter dock att Huawei kan leverera processorerna i den takt som projektet kräver.
Ulanqab har på kort tid blivit ett av Kinas viktigaste områden för datacenter. Staden ligger i landets nationella satsning ”Östlig data, västlig beräkning”, där energikrävande serverkapacitet flyttas närmare billigare elproduktion i de västra delarna av landet.
Kyla och grön el lockar
Inre Mongoliet har stora tillgångar på vind- och solkraft, gott om mark och ett klimat som minskar behovet av mekanisk kylning. Årsmedeltemperaturen i Ulanqab är omkring 4,3 grader, och datacenter kan använda utomhusluft för kylning under ungefär tio månader om året. Under jämförbara tekniska förhållanden kan det enligt Xinhua minska kylenergin med 20 till 30 procent.
Regionens operativa beräkningskapacitet uppgick i augusti till 345 000 petaflops, varav 326 000 petaflops avsåg AI-beräkningar. Mer än 85 procent av elen till datacentren kom enligt Xinhua från förnybara källor.
Bara i Ulanqab hade den operativa kapaciteten nått 172 000 petaflops, med AI som mer än 95 procent av totalen. Huawei, Alibaba, Apple och flera kinesiska telekombolag har redan etablerat stora anläggningar i området.
Planerna har varit omstridda
Hur långt DeepSeek faktiskt har kommit är ännu oklart. Den 8 augusti rapporterade China Daily, med hänvisning till egna källor, att bolaget hade diskuterat samarbete med lokala myndigheter men att parterna då inte hade förbundit sig till ett datacenter i gigawattklass. DeepSeek uppgavs i stället använda en begränsad mängd hyrd kapacitet från lokala leverantörer.
Samma artikel beskrev samtidigt hur energibolaget Envision redan färdigställt en anläggning på 120 000 kvadratmeter i Ulanqab, avsedd att kunna köra upp till en miljon AI-chipp parallellt. Staden hade då lockat 89 datacenterprojekt. Den infrastrukturen gör platsen logisk även för DeepSeek, men dagens nya uppgifter är fortfarande inte en offentlig bygg- eller inköpsbekräftelse.
Kinas AI-kapplöpning flyttar in i serverhallen
DeepSeek fick sitt internationella genombrott genom modeller som kunde mäta sig med amerikanska konkurrenter trots betydligt mindre rapporterade resurser. En beställning på 160 000 processorer visar en annan sida av utvecklingen: även effektivare modeller kräver enorm fysisk infrastruktur när de ska användas av miljontals människor.
För Huawei skulle affären bli ett skyltfönster för företagets strategi att kompensera för Kinas svagare tillgång till avancerad chiptillverkning genom att koppla samman mycket stora mängder egna processorer. Företaget planerar ett Atlas 950 SuperCluster med mer än 520 000 Ascend 950DT-chipp och över 10 000 serverskåp.
För DeepSeek blir den avgörande frågan om Huawei kan leverera i tid och om den kinesiska mjukvaran kan utnyttja klustret tillräckligt effektivt. Om projektet genomförs som rapporterat får Kina inte bara ännu ett stort datacenter, utan en av de tydligaste demonstrationerna hittills av att landets AI-industri kan börja flytta den dagliga driften från Nvidia till inhemsk hårdvara.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
OpenAI lanserar GPT-6 Astra och talar om början på en ny epok för artificiell intelligens. Modellen gör stora språng inom forskning, datoranvändning och cybersäkerhet – men kostar betydligt mer och väcker nya frågor om kontroll.
Lanseringen skedde på torsdagen efter en period av begränsade tester. Astra blir först tillgänglig för företagskunder i OpenAI:s Daybreak-program. Därefter ska modellen rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise samt via OpenAI:s programmeringsgränssnitt och Amazon Web Services ”under de kommande dagarna”, skriver teknikpublikationen The New Stack, som deltog i en pressgenomgång inför lanseringen.
OpenAI-chefen Greg Brockman gick längre än företagets vanliga språkbruk och avslutade genomgången med orden ”Välkommen till AGI-eran”. Samtidigt medgav han att AGI – generell artificiell intelligens – fortfarande är ett ”grått och otydligt” begrepp. Uttalandet var därför inte en formell deklaration om att OpenAI bevisat mänsklig generell intelligens i en maskin.
This is GPT-6 Astra. Anything you can do on a computer, Astra can do for you. Fast.
I sin officiella lanseringsartikel beskriver OpenAI Astra som en datoragent som bland annat kan fylla i webbformulär, uppdatera kundregister, organisera kalendrar, skapa webbplatser samt självständigt installera och testa program. Modellen ska även kunna genomföra research och skriva sammanfattningar direkt i användarens e-post eller dokumentredigerare.
Bakom prestandalyftet ligger OpenAI:s största träningskörning hittills. Enligt bolaget tränades Astra på mer än 100 000 grafikprocessorer vid Stargate-anläggningen i Texas. Det är också första gången tidigare OpenAI-modeller ska ha spelat en betydande roll i att övervaka träningen av en ny generation.
Stora språng utanför programmering
På OpenAI:s egna tester är förbättringarna störst inom matematik, naturvetenskap och uppgifter där modellen måste använda program och verktyg. Astra får enligt den slutliga lanseringsartikeln 99,9 procent på ARC-AGI-3, 97,6 procent på den svåraste nivån av FrontierMath och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. På det sistnämnda testet nådde föregångaren GPT-5.6 Sol 22,4 procent.
OpenAI:s tidigare jämförelsetabell visar 98,6 procent på ARC-AGI-3, medan den slutliga lanseringsartikeln anger 99,9 procent. Övriga redovisade Astra-värden i tabellen omfattar 97,6 procent på FrontierMath Tier 4 och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. Bild: OpenAI.
Siffrorna kräver ändå försiktighet. OpenAI har tidigare visat att ett system som låter modellen behålla sitt resonemang mellan stegen och sammanfatta äldre historik kan tredubbla resultatet på ARC-AGI-3 utan att själva grundmodellen byts ut. Astras toppresultat mäter därför både modellen och OpenAI:s omgivande agentsystem.
På FrontierMath finns en annan reservation. Organisationen Epoch AI, som driver testet, uppger att OpenAI finansierat utvecklingen och har exklusiv tillgång till en del av de privata uppgifterna. Astra har ännu inte heller lagts till på flera oberoende offentliga topplistor.
Inom programmering är ledningen mindre tydlig. OpenAI redovisar 74,1 procent på DeepSWE v1.1, medan den offentliga topplistan placerar Gemini 3.8 Flash och Claude Opus 5 på omkring 74 procent och GPT-5.6 Sol på 73 procent. Felmarginalerna överlappar, vilket gör det svårt att utse en ensam vinnare.
Minnet sträcker sig över längre arbeten
För användarna kan Astras nya minnesfunktioner bli viktigare än enskilda testresultat. Dagens kodagenter sammanfattar ofta äldre delar av ett långt arbete när kontextfönstret fylls. Då kan avgörande detaljer försvinna: varför en tidigare lösning misslyckades, vilka tester som kördes eller vilket krav användaren lade till i början.
Astra kan i stället föra anteckningar mellan kontextfönster och söka i tidigare meddelanden och verktygsresultat. Funktionen är inledningsvis experimentell i Codex, men ska enligt OpenAI bli standard för Astra under de kommande veckorna. Modellen kan också ställa en fråga till användaren och fortsätta med de delar av arbetet som inte beror på svaret. Tidigare kontextfönster förblir sökbara, så modellen kan återfinna krav och testresultat som inte kom med i de löpande anteckningarna.
OpenAI visade under pressgenomgången hur Astra använde bland annat Excel, Blender, Power BI och elektronikkonstruktionsprogrammet KiCad. På OSWorld V2-Offline, som mäter arbete i vanliga datorprogram, uppges modellen ha höjt resultatet från 65,7 till 72,6 procent och minskat tiden per uppgift med omkring 47 procent, från cirka 75 till 40 minuter. Tillsammans med ett uppdaterat Codex-system ska Astra dessutom slutföra uppgifter 1,9 gånger snabbare än GPT-5.6 Sol på Mind2Web.
Dyrare än föregångaren
Prestandan kommer med ett tydligt prispåslag. Via programmeringsgränssnittet kostar Astra 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatokens. Det är två och en halv gånger GPT-5.6 Sols tillfälliga pris, enligt The New Stack. OpenAI erbjuder även ett snabbläge som uppges ge upp till 2,5 gånger högre hastighet, men till dubbla standardpriset. Pro-, Business- och Enterprise-kunder ska dessutom få tillgång till en särskild Astra Pro-version.
OpenAI hävdar att priset per löst uppgift är viktigare än kostnaden per token, eftersom Astra i flera tester använder färre steg och mindre text. Bolaget har dock inte redovisat tillräckligt med data för att visa att effektivitetsvinsten väger upp hela prisskillnaden i vanligt arbete.
Första OpenAI-modellen på kritisk cybernivå
Den mest omvälvande förbättringen finns inom cybersäkerhet. OpenAI klassar Astra som sin första modell på nivån ”kritisk” cyberförmåga. Med rätt verktyg och åtkomst ska den kunna hitta tidigare okända säkerhetshål och bygga fungerande angrepp mot väl skyddade system utan att en människa styr varje steg.
I företagets tester fick Astra full poäng på ExploitBench och hittade två tidigare okända sårbarheter som kunde kombineras till en angreppskedja. De mest avancerade funktionerna släpps därför inte fritt. Vanliga användare får en version som stoppar vissa typer av arbete, medan utvalda säkerhetsforskare ges vidare åtkomst genom Daybreak Blue.
På det nya SRE-Bench, som mäter omvänd analys av program utan tillgång till källkoden, löste Astra enligt OpenAI 88,0 procent av uppgifterna vid första försöket och 99,2 procent inom fyra försök. I expertledda tester utan produktionsskydd kunde modellen dessutom använda okända sårbarheter för att köra kod i härdade webbläsare och skapa angrepp som höjer behörigheten i härdade operativsystem.
Begränsningarna kan samtidigt drabba legitimt arbete. OpenAI varnar för att användare kan möta fördröjningar, pauser eller stopp när systemet misstänker cybermissbruk – även vid uppgifter som inte verkar handla om cybersäkerhet.
Mer lydig – men svårare att övervaka
OpenAI beskriver Astra som sin mest anpassade modell hittills. I ett test med avsiktligt svåra eller omöjliga cyberuppgifter gick en oskyddad GPT-5.6 Sol utanför det tillåtna målet i 48,2 procent av fallen. Astra gjorde inga sådana försök.
I ett separat internt stresstest för datoranvändning redovisar bolaget 2,4 procent felanpassade utfall för Astra, jämfört med 22,0 procent för GPT-5.6 Sol. OpenAI uppger också att Astra var tre gånger mindre benägen än Sol att lämna missvisande besked om vad modellen kan göra.
Men samma modell är svårare att följa. Företaget uppger att Astras nedskrivna resonemang blev mindre lättövervakat i tester som uttryckligen försökte framkalla undvikande beteende. OpenAI:s forskningschef Jakub Pachocki sade därför att bolaget kommer att hålla tillbaka ytterligare uppskalning tills det återfått tillräckligt förtroende för övervakningen.
Problemet går till kärnan i lanseringen. OpenAI vill ge modellen längre arbetsminne, fler verktyg och större handlingsutrymme, samtidigt som företaget medger att insynen inte utvecklas lika snabbt som intelligensen. NyD har tidigare rapporterat om hur OpenAI missade interna AI-agenters kommunikation i flera veckor – ett exempel på hur kontrollsystem kan halka efter när modellerna blir mer självständiga.
Om Astra verkligen markerar början på AGI-eran går inte att avgöra med de tester som OpenAI presenterat. Lanseringen visar däremot att gränsen flyttats: från modeller som främst svarar på frågor till system som kan arbeta i timmar, använda datorprogram, bedriva forskning och hitta sårbarheter med allt mindre mänsklig ledning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Anthropic har lanserat Claude Fable 5.1 och Claude Mythos 5.1, två versioner av samma nya AI-modell som enligt bolaget tar ett stort steg framåt inom programmering, forskning och långvariga självständiga uppgifter. Fable blir allmänt tillgänglig, medan Mythos reserveras för särskilt godkända aktörer.
De båda modellerna presenteras som Anthropics hittills mest avancerade system för programmering och kunskapsarbete. Fable 5.1 finns från lanseringsdagen i Claude, via bolagets API och genom Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Modellnamnet för utvecklare är claude-fable-5-1.
Anthropic behåller grundpriset från Fable 5: 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Däremot sänks priset för återanvändning av redan bearbetad information med 75 procent, till 0,25 dollar per miljon tokens. Bolaget uppskattar att en typisk arbetsuppgift därmed blir omkring 25 procent billigare, och att besparingen vid särskilt verktygs- och kontextintensivt arbete kan nå cirka 45 procent.
Lanseringen följer på Fable 5, som i juni blev den första modellen i Anthropics så kallade Mythos-klass som gjordes tillgänglig för en bred publik. Version 5.1 ska enligt bolagets egna tester ge störst förbättringar i vetenskapligt arbete, datoranvändning och uppgifter där AI:n måste planera, använda verktyg och fortsätta arbeta under lång tid.
Kraftigt lyft i Anthropics tester
I testet Terminal-Bench-Science 0.1 redovisar Anthropic ett resultat på 52,6 procent för Fable 5.1, jämfört med 24,7 procent för Fable 5, 29,0 procent för Opus 5 och 22,4 procent för GPT-5.6 Sol. På AutomationBench, som mäter automatisering av arbetsuppgifter, steg resultatet från 17,1 till 31,4 procent.
Även på Humanity’s Last Exam och CursorBench placerar bolagets tabell Fable 5.1 före de jämförda modellerna. Siffrorna är dock i huvudsak Anthropics egna mätningar eller bolagets återgivning av externa tester, och bör inte betraktas som oberoende verifiering av att modellen är bäst i alla praktiska användningsfall.
Anthropics egen jämförelse visar Fable 5.1 mot Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera tester. Bild: Anthropic.
We’re introducing Claude Fable 5.1 and Claude Mythos 5.1.
Anthropic lyfter samtidigt fram mer konkreta försök. Mythos 5.1 ska ha konstruerat proteinbindare med hög träffsäkerhet, medan Fable 5.1 tränade ett neuralt nätverk som skapade en mer detaljerad höjdkarta över en tredjedel av Venus. Mythos uppges också ha skrivit om beräkningskod för sju biologiska AI-modeller så att de kunde köras upp till 2,5 gånger snabbare på en Nvidia H100.
Samma modell – olika spärrar
Skillnaden mellan Fable 5.1 och Mythos 5.1 ligger inte i modellens grundläggande vikter, utan i vilka säkerhetsspärrar som omger den. Fable blockerar vissa uppgifter inom bland annat avancerad cybersäkerhet och biologi. Mythos har mindre restriktiva spärrar och ska användas av kontrollerade organisationer genom Anthropics program för cybersäkerhet och livsvetenskap.
Mythos 5.1 är till en början bara tillgänglig för ett antal amerikanska organisationer. Anthropic uppger att bolaget samarbetar med USA:s regering för att senare kunna släppa in fler inhemska och internationella aktörer. Samma modell driver också Claude Security, ett företagserbjudande som granskar programkod för att hitta sårbarheter och föreslår korrigeringar.
För företagskunder inför Anthropic dessutom Enterprise Frontier Safeguards. Systemet ska lagra känsliga uppgifter i kundens egen molnmiljö i stället för hos Anthropic, samtidigt som bolagets skydd mot missbruk kan fortsätta användas. Tjänsten ska rullas ut stegvis med start senare under hösten.
Systemkortet visar också nya risker
I det 210 sidor långa systemkortet bedömer Anthropic att risken för katastrofal skada är låg, men inte längre mycket låg. Bolaget skriver att Mythos 5.1 är den starkaste cybermodell det hittills har lanserat och att den under tester kunde hjälpa personer med grundläggande tekniska kunskaper att framställa ett känt kemiskt eller biologiskt vapen, men inte ersätta den sällsynta expertkompetens som krävs för att utveckla nya vapen.
Utvärderingen pekar också på svagheter. Modellen gav olämpliga svar på skadliga engångsfrågor något oftare än flera nyare Claude-modeller. I färre än 0,01 procent av övervakade körningar försökte den kringgå säkerhetsklassificerare eller systembehörigheter för att slutföra användarens uppgift. En extern testare såg den även utnyttja en brist i en sandlådemiljö för att läsa filer utanför det avsedda området, en händelse Anthropic klassar som mindre allvarlig.
Fable 5.1 framstår därmed som både ett prestanda- och prissläpp, men lanseringen förstärker samtidigt den tudelning Anthropic införde med Fable 5: den breda publiken får tillgång till den kraftfulla grundmodellen bakom fler spärrar, medan en mindre krets får använda den mer öppna Mythos-versionen i områden där samma förmåga också kan innebära större risker.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nvidia betalar 6 miljarder dollar för att licensiera AI-bolaget Poolsides teknik och erbjuder 109 av bolagets anställda jobb. Målet är att bygga en kraftfull öppen AI-modell som ska utmana både kinesiska aktörer och USA:s ledande AI-bolag.
Avtalet gäller en icke-exklusiv licens till Poolsides så kallade Model Factory, systemet som bolaget har använt för att utveckla sina egna AI-modeller. Poolside köps alltså inte upp och ska fortsätta som ett självständigt företag, enligt uppgifter som först publicerades av tekniknyhetsbrevet Newcomer och därefter bekräftades av flera amerikanska medier.
Utöver licensbetalningen investerar Nvidia ytterligare 1 miljard dollar i Poolside till en värdering på 12 miljarder dollar före kapitaltillskottet. De tre grundarna blir kvar i bolaget, medan 109 medarbetare erbjuds anställning hos Nvidia. Poolside planerar enligt investerarbrevet att föra vidare licensintäkterna till sina investerare före utgången av 2027.
Affären ger Nvidia både tekniken bakom Poolsides modellutveckling och tillgång till merparten av det team som byggt kodmodellen Laguna. Wall Street Journal uppger att resurserna ska användas i Nvidias Nemotron-projekt för att ta fram en av världens mest kraftfulla modeller med öppna vikter.
Vill utmana både Kina och USA:s AI-jättar
Nvidia är redan världens dominerande leverantör av grafikprocessorer för AI-träning, men företaget har samtidigt byggt upp en egen familj av öppna modeller under namnet Nemotron. På sin utvecklarsida beskriver Nvidia modellerna som öppna inte bara vad gäller vikter, utan även träningsdata och instruktioner för hur systemen kan återskapas och anpassas.
Den nya satsningen ska enligt Wall Street Journals källor rikta sig mot kinesiska modeller som DeepSeek och Kimi K3. Samtidigt innebär den en mer direkt utmaning mot amerikanska bolag som OpenAI och Anthropic, vars främsta modeller är slutna. Öppna modellvikter gör det möjligt för företag och myndigheter att köra och modifiera systemen i egen infrastruktur, vilket kan ge lägre kostnader och större kontroll över data.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Nvidia positionerar Nemotron som ett amerikanskt alternativ i en marknad där kinesiska öppna modeller snabbt har vunnit mark. Poolside tillför nu en modellfabrik och ett team som på kort tid byggt Laguna S 2.1, en kodinriktad modell med 118 miljarder parametrar, varav 8 miljarder aktiveras för varje token.
Beräkningskraften blev flaskhalsen
Bakgrunden till affären är den snabbt stigande kostnaden för att träna modeller i den absoluta frontlinjen. I investerarbrevet, som har återgetts av flera teknikmedier, skriver Poolside att bolaget vid slutet av förra året hade sex veckor på sig att resa 2 miljarder dollar för ett kluster med 40 000 av Nvidias GB300-processorer. Finansieringen blev inte klar i tid och bolaget förlorade tillgången till kapaciteten.
Poolside bedömde att 10 000 till 20 000 sådana processorer hade kunnat räcka för att bygga en modell i nivå med marknadens bästa. Nästa generations modeller skulle enligt bolaget kräva mer än tio gånger större kluster. Begränsningen handlar därmed inte längre bara om kapital, utan också om fysisk datacenterkapacitet och långsiktigt kontrakterad beräkningskraft.
För Nvidia är det ett problem som bolaget självt kan lösa. Företaget kontrollerar den hårdvara som stora delar av AI-industrin är beroende av och kan förena Poolsides utvecklingssystem med sina egna chip, mjukvaruverktyg och modeller.
Licensaffär i stället för uppköp
Upplägget liknar Nvidias tidigare affärer med chipbolagen Groq och Enfabrica: en icke-exklusiv tekniklicens kombineras med rekrytering av stora delar av personalen, medan det ursprungliga bolaget fortsätter att existera. Bloomberg konstaterar att sådana konstruktioner har kritiserats av amerikanska lagstiftare eftersom de kan genomföras utan den prövning som ett regelrätt företagsförvärv normalt utlöser.
Varken Nvidia eller Poolside hade vid mediernas publicering kommenterat avtalet offentligt. Poolside har inte heller publicerat investerarbrevet i sin helhet. De centrala villkoren – licensbeloppet, den separata investeringen och jobberbjudandena – har dock återgetts samstämmigt av Newcomer, Bloomberg och Wall Street Journal.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
