Annons:

Klimathotet som sekulär religion

Vi ska inte längre be till Gud för att skonas från syndafloden utan istället till våra politiker och makthavare. Den kristna kyrkan har vikt hädan, men den religiösa psykologin återgår i ny form genom en klimatbaserad trosuppfattning, skriver Gabriel Oxenstierna vid Klimatupplysningen.

Publicerad september 22, 2024
Fridays for Future-rally i Berlin 2021 med Greta Thunberg (i mitten).

Numera är de flesta av oss inte religiösa, utan rationella, logiska, sekulära människor, gudbevars! Men ändå behöver, och vill vi människor alltid tro på något. Trons kraft är stor. Den är en del av vår psykologi. Utan att tro på något är det svårt att leva.

Statstro

Vi tror inte på Gud, men vi tror på Vetenskapen, i detta fall filtrerad och tolkad av IPCC. Deras påståenden om vådan med växthusgaser har till och med upphöjts till lagstiftad, officiell klimattro i Sverige och många andra länder. Staten och den kristna kyrkan är sedan länge skilda åt, men nu har vi i stället fått denna klimattro som ett officiellt påbud.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 oktober 2022.


Ett juridiskt regelverk – och nitiska myndigheter – gör vad de kan för att minska utsläppen av växthusgaser.1 Man tror att det är så man kan stoppa den globala uppvärmningen, trots att Sveriges andel bara är en fjuttig promille av utsläppen totalt.

Annons:

Statliga massmedia, politiker, forskare och organisations-Sverige är fullt ut mobiliserade i klimatkampen. Den beskrivs som en ödesfråga, det handlar om mänsklighetens överlevnad. Vi har fått en klimathotstroende stat.

Modelltro

Det är slående med de religiösa föreställningar och övertoner som ofta används i klimatfrågan. Koldioxiden har gjorts till ondskan själv, trots att den egentligen är livets gas. Menigheten skräms upp med att undergången närmar sig, med hänvisning till modellerna från IPCC. Om modellerade (=påhittade) klimattrösklar (tipping points) aktiveras kan det snabbt gå åt – helvete.

Modellerna tillbes som heliga sakrament, politikerna tror på dem, media tror på dem. IPCC med dess följe av politiker och journalister liknar verkligen en klimatkyrka, ja ett helt klimatpåvedöme. Med alla sina prelater och kardinaler, som uttolkar tecknen i skyn och tillber De Heliga Modellernas output av olika påhittade scenarior.

Apokalyps, snart!

Domedagstänkandet är utbrett. Ja, snart kommer den (nog), apokalypsen! Vi har ständigt bara 10 år eller möjligen 20 år på oss att rädda världen. (Spelar dock i praktiken inte så stor roll hur många år det är, eftersom den ändå alltid skjuts upp).

Domedagsprofetior har funnits i alla tider, men det är bara de aktuella scenario-profetiorna från IPCC som tas på största allvar – alla tidigare utlysta domedagar skrattar vi hånfullt åt, de var ju bara fantasier! Men inte denna gången, nu blir det apokalyps på riktigt, försäkrar oss klimatöversteprästerna.

Så har vi de rena profeterna! Så här skrev två prelater i Kyrkans tidning:

"Vi påstår att Greta Thunberg bär ett budskap från Gud. Samma budskap som biskopar och påvar bär, med samma övertygelse […]"

Profeterna talar om för oss att vi syndare skall förgöras. Vi ska straffas för våra resor, vår konsumtion, vårt köttätande, våra ständiga klimatbrott. Syndafloden (=havshöjningen) kommer!

Är det inte en tipping point vi har nu i Indien/Pakistan/Långtbortistan, så säg?
Är det nu den kommer, "klimatkometen"?2
Apokalyps, nu?!

Den utlovade kommande undergången är ingen slump. Vi kommer att straffas därför att vi påstås leva ”fel”, våra förfäder och vi själva begår hela tiden onda gärningar helt enkelt genom att leva våra vanliga liv. Vår skuld är en gemensam arvsynd, vårt straff är utmätt som en rättmätig och gemensam undergång. Klimatkampen är en strid mellan gott och ont.

Ingen religion utan hopp om frälsning

Men klimatkyrkan vore ingen kyrka om den inte också gav oss hopp. I den heliga klimatskriften ”AR6” (nya klimat-testamentet från IPCC), finns det fyra scenarier. Flera av dem leder till apokalypsen, men ett scenario verkar enligt IPCC kunna rädda oss.3 IPCC vare tack och lov, halleluja!

Numera är det människan som bestämmer sitt eget öde. Vi ber inte längre till Gud om syndernas förlåtelse. Vi ber till våra politiker, våra makthavare. Och de hör bön! Vi har fått klimatpolitiken, vi har fått energipolitiken. De påstår övermodigt att de kan reglera klimatet.

Men det finns ett par villkor: För att vi ska få förlåtelse och frälsning och räddas undan apokalypsen måste vi förneka vårt välstånd, vår skapelse. Ja, och så får vi också betala notan. Dyrt! “Självplågeri”, sa en känd partiledare. Men späkning är ju en del av religionsutövningen.

Ja, och så ytterligare en liten komplikation: De gröna scenarierna SSP1 lär kräva någon variant av hårdgrönt, eko-socialistiskt samhälle för att kunna genomföras i praktiken. Samhället måste byggas om i klimathots-religionens namn.

Nu ska tiondet betalas

Hur ska vi då föras in på den rätta vägen, till ett scenario som påstås rädda oss? Jo, vi måste förstås vara starka i klimathots-tron, men framför allt måste vi betala. Det är kollekt och tionden av alla de slag, klimatskatter, reduktionsplikt, etc.

Den kanske viktigaste frågan för kyrkomötet Cop27 är att u-länderna ska få 100 miljarder dollar per år av oss i den rika världen. Ett avlatsbrev som skattebetalarna får fota.

Ja, nu rullar notorna in och vi får betala alltmer till klimatkyrkan för att vi svårt har syndat med mycken konsumtion och god levnadsstandard. En del av tiondet för våra klimatsynder ser du exempelvis på din elräkning eller i kassan på macken.

Falsk lära för en falsk kyrka?

Men tänk om alarmistkyrkan är byggd på falska förutsättningar? Tänk …

… om modellerna är felkonstruerade eftersom de är rena cirkelbevis, tillkomna för att bevisa en given, men falsk förutsättning, nämligen att växthusgaserna orsakar all uppvärmning?4

… om koldioxiden inte har den stora klimateffekt som IPCC gissar på? Empirin, historiska klimatdata, visar de facto något helt annat än modellernas scenario-fantasier.5,6

… om kolsänkorna är större än IPCC hittills trott, vilket enligt ny forskning skulle innebära att koldioxiden är ett betydligt mindre hot?7,8

… om modellerna därmed bara är ett glaspärlespel som vi ska akta oss för att ta på alltför stort allvar?9

… om hypotesen om naturliga variationers roll i klimatförändringen i stället visar sig vara korrekt? Att det är solen som via UV-strålningens stora volatilitet triggar naturliga variationer i atmosfären och havsströmmarna vilka tillsammans driver en stor del av den långa klimatförändring vi ser ända sedan mitten av 1800-talet?4,10

Tänk om klimat-apokalypsen aldrig kommer, för den var bara en feltänkt hypotes?

De brukar nämligen aldrig komma, varken domedagar eller apokalypser.

Det är slående med de religiösa föreställningar och övertoner som ofta används i klimatfrågan.

Liten ordlista

Här följer en liten kompletterande ordlista till hjälp att orientera sig i klimatkyrkans villfarelser. Läs den med en glimt i ögat.

En tro: Tron på att vi har en klimatkris förorsakad av människans utsläpp. De som är särskilt starka i tron utropar klimatnödläge. Exempelvis Kalmar kommun.

En kyrka: Klimathots-kyrkan. Den har många instanser och är numera upphöjd till en form av lagreglerad, sekulär statskyrka i Sverige.

En kyrkoordning: Det klimatpolitiska ramverket. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagens (2017:720) två centrala paragrafer handlar om växthusgaser (§2 och §3). Även den nya Miljöbalk som snart lagstiftas föreslås att inkludera tvingande klimatkrav, se SOU 2022:21.

Kyrkomöten: Cop1 – Cop27, osv. Vid kyrkomötena bestäms den rätta läran och vägen. Information om när apokalypsen inträffar och domedagar i övrigt lämnas frikostigt av potentater tillresta i privatjet.

Belsebub: Fossilen Putin.

Den heliga skrift: AR6 från IPCC.

Heliga urkunder: De Heliga Modeller (CMIP) som simulerar klimatets utveckling, och är underlag för alla prognoser från IPCC.

En katekes: Den politiska sammanfattningen av AR6 (Summary for Policymakers, SPM).

Ett påvedöme med prästerskap: IPCC

Biskopskräkla: Hockeyklubban buren av ärkebiskop Michael Mann.

Profeter: Lill-Greta och Stor-Greta (Johan Rockström)

Apostlar: De är många och spridda över hela västvärlden. Särskilt framstående i den svenska apostlahorden är Erika Bjurström (SVT) och Björn Wiman (DN).

Predikningar: Alarmistiska predikotexter om klimatet tillhandahålls av konsortiet Covering Climate Now och sprids sedan av så kallade systemmedia. De brukar först dyka upp i The Guardian och i svenska systemmedia ser vi dem ofta i Expressen, SVT, TV4 och DN.

Paradiset: Eko-socialismen, ett tillstånd där den goda naturen tagit över från den onda människan.

Helvetet: Underjorden, där de fossila bränslena finns.

Satan: Han varken syns eller hörs för han är en ondskans gas: CO2.

Skärselden: Tipping points som triggas en efter en. Likt Dantes inferno kommer vi att sjunka allt längre ned, från krets till krets, från tipping point till tipping point vilka triggar varandra i en allt värre kaskad mot den instundande apokalypsen.
Dante hade nio kretsar och det är också vad IPCC kalkylerar med. Att ingen av dem är verklig hade lika lite betydelse för Dantes fantasmagori som för IPCC.
Dante hade sin musa Beatrice, alarmisterna har sin Greta.

Hemsökelser: Översvämningar, bränder, torka, svält, skogsdöd, havsdöd.
Allt av extrema, bibliska dimensioner.

Apokalyps: När det ständiga extremvädret blir extremt extremt och världen går under i den oundvikliga klimatkatastrofen.

Domedagsprofetia: Slutet är nära! Klockan är 1 minut i 12, sa Boris Johnsson när han öppnade klimatmötet Cop26. FN-chefen Guterres ville som vanligt inte vara sämre utan påstod att vi nu begår kollektivt självmord. Vad ska de skrämma oss med vid Cop27?

Domedagen: 2030. Om inte 2030 så 2045. Om inte 2045 så absolut senast 2060. Om inte 2060 så…. tja, spelar ingen roll, den blir ändå alltid uppskjuten. Nedräkning pågår av ”kvarvarande kolbudget”, se länken till DN. Siffrorna står på noll om drygt 7 år. Vad händer då?

Syndafallet: Människans arvsynd är vår upptäckt av den enorma nyttan med fossila bränslen.

Syndfullt leverne: Fossila bränslen ger oss olyckligt nog ekonomisk utveckling, konsumtion och välstånd. Nu måste alla oupplysta syndare försaka sin välfärd för domedagen är nära!

Späkning: Den kris vi nu genomgår med dyr energi, hög inflation, chockhöjda räntor. Allt som en följd av en huvudlös klimat- och energipolitik.

Försakelse: Sluta flyga och sluta ät kött! Klimatkyrkan kräver sådana individuella försakelser. Annars kommer vi inte på det hårdgröna scenariot som IPCC angivit, SSP1–1.9.

Frälsning: Den goda, gröna vägen i form av IPCC-scenariot SSP1–1.9, som enligt de Heliga Modellerna kan ge oss Netto Noll 2050. Samt eko-socialism på köpet.

Korståg: Fridays for Future ordnar korståg mot klimatondskan över hela världen.

Syndernas förlåtelse: Betala snällt allt det som u-länderna kräver för att nå Netto Noll så kan i-länderna få syndernas förlåtelse.

Avlatsbrev: Klimatkompensation. Utsläppsrätter. ESG-korrekthet i alla dess former.

Kättare: Klimathots-förnekare.

Inkvisition: Kancellering och uthängning av klimathots-förnekare.

Lillinkvisitor: Maths Nilsson

Tionde: Den syndfulla menigheten betalar tionde för klimatpolitiken och den därav bestämda gröna energipolitiken i form dyrare bränslen, svindyr el, ohemula matpriser, allmän inflation samt chockhöjda räntor.

Kollekt: Klimatkompensation (frivillig) och reduktionsplikt (påtvingad).

Falska läror: Tron på att solens variationer, eller några andra naturliga variationer skulle ha någon som helst betydelse för det moderna klimatet. Innan mänskligheten började släppa ut koldioxid stod naturliga variationer visserligen för alla klimatförändringar. Men IPCC har bestämt att dessa numera efter syndafallet helt saknar betydelse och Den Heliga Skrift (Nya klimattestamentet IPCC AR6) tilldelar dem 0,0 i vikt. Enligt klimatkyrkan orsakas alltså all klimatpåverkan numera av människan och hennes syndande med växthusgaser. Allt andra förklaringar definieras som falska läror. (se fig. SPM 2b från AR6 WG1)

 

Gabriel Oxenstierna, Klimatupplysningen

 


Källor och referenser:

(1) 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagens (2017:720) två centrala paragrafer om växthusgaser är §2 och §3.

(2) Kometen kommer, Tove Janssons andra bok om Mumintrollen, 1946

(3) IPCC, 2021: Summary for Policymakers. In: Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Den goda, gröna vägen i form av scenariot SSP1–1.9, kan enligt IPCC:s modeller uppnå Netto Noll 2050. Scenariot SSP1–2.5 uppnår Netto Noll först 2075.

(4) Climate of the Past, Present and Future: A scientific debate, 2022, 2nd ed., Javier Vinós. På samma tema finns också en artikelserie i sex delar publicerad på Judith Currys blog. Här är länk till del 5.

(5) Dependence of Earth’s Thermal Radiation on Five Most Abundant Greenhouse Gases, Wijngaarden & Happer, 2020.

(6) Vad händer med klimatet?, L. Bengtsson, 2019, särskilt kap. 6, 7 och 10.

(7) Revised estimates of ocean-atmosphere CO2 flux are consistent with ocean carbon inventory, Watson och 7 medförfattare, Nature 2020

(8) Global Carbon Budget 2021, Friedlingstein och 94 medförfattare, Earth System Science Data 2022

(9) Glaspärlespelet, Herman Hesse, 1943

(10) Termination of Solar Cycles and Correlated Tropospheric Variability, Leamon, 2021

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad Igår 08:13 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.