På mandarin benämns Kina som Zhongguo – Mittens rike. Under inledningen av det nya millenniet har denna beteckning kommit att bli alltmer träffande. Räknat till faktisk inhemsk köpkraft, så kallad PPP enligt nationalekonomisk terminologi, har den kinesiska ekonomin redan i nuläget kommit att bli störst i världen. Även vad gäller nominell BNP beräknas Kina passera USA före det innevarande decenniets slut.
Artikeln publicerades ursprungligen den 7 december 2023
Bakom siffrorna finns en mycket konkret omvälvning av landet som på bara några årtionden gått från fattig jordbruksnation till något som hämtat ur en science fiction-film. 800 miljoner människor har på rekordkort tid lyfts ur fattigdom, samtidigt som landets infrastruktur i praktiken byggts upp från grunden med 2000-talets teknologiska standard. Sida vid sida med den kinesiska murens mångtusenåriga stenblock står 5G-masterna nu monterade på rad. Automatiserade robotar fullgör alla möjliga sysslor, från hotellservice till polisövervakning.
Intrycket av den massiva nybyggnationen när vi åker genom Kinas huvudstad är närmast bedövande för ett ovant öga, där det ena massiva komplexet avlöser det andra. Cirka 10 mil utanför huvudstaden Beijing har en helt ny stad byggts upp från grunden på bara några år och ska inom kort husera mer än 5 miljoner människor, ett futuristiskt megaprojekt som Nya Dagbladet som en av de första mediekanalerna i Västvärlden fått tillträde till.
Det är svårt att veta vad vi kineser egentligen tycker, utvecklingen har gått så otroligt snabbt. Det är svårt bara att försöka hänga med i förändringen som hela landet genomgår. Om vi kommer att bli lyckliga eller inte av detta vet vi inte ens riktigt själva ännu.
Så säger en välutbildad ung kvinna vi träffar i centrala Beijing, något som fångar bilden av den rasande takt Kina nu utvecklas i en ny och än så länge obekant era.
Den ofrånkomliga känslan är att världen i praktiken redan ritats om. Vilken är egentligen den värld som väntar när Kina nu av allt att döma åter blir Mittens rike även på den geopolitiska spelplanen? Det är frågan vi sökt närmare svar på under vår resa. Det kinesiska mötet mellan marxistisk socialism, teknisk modernisering och mångtusenårig kulturtradition kan vid en första anblick vara förbryllande, särskilt för västerländska ögon. I diskussionerna med människorna vi träffar finns kinesisk medicin och feng shui lika naturligt närvarande som analyser av det statsbärande kommunistiska partiets policy.
Under Nya Dagbladets resa samtalar vi med några av landets främsta experter på kinesisk politik, där vi bland annat får veta mer om den nuvarande ledaren Xi Jinpings politiska filosofi - som går under beteckningen ”socialism med kinesisk karaktär”. Denna beskrivs inte som en rak sovjetisk systermodell utan snarare som en samhällsmodell där man tagit lärdom av Sovjetunionens misstag och istället gör anspråk på att reflektera gammal kinesisk tradition i form av Konfucius läror och, i viss mån, även av de gamla folklärorna om en högre naturlig ordning - Dao.
Vi ser också närmare på den kinesiska utrikespolitiken och dess så kallade multilaterala vision för framtiden – med initiativet till den nya Sidenvägen som bärande projekt. Hur ligger det förresten egentligen till med det omtalade teknokratiska övervakningssamhället i Kina? Vad är egentligen det så kallade sociala kreditsystemet och hur förklarar man det från officiellt håll?
Det och mycket mer följer vi upp i vår utforskande artikelserie om det moderna Kina.
– Kina är ett land med tusen ansikten. Med den här artikelserien hoppas vi kunna visa upp en lite mer nyanserad bild av ett land vi i praktiken har väldigt dålig kunskap om i Väst. Samtidigt är det ett land som blir allt mer relevant och därför också viktigt att förstå, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson om den kommande artikelserien.
Redaktionen
