Annons:

”Den bästa story är den som är sann – och Toni Holgersson är äkta”

Mikael Rasmussen alias Artist Razz besökte årets visfestival i Västervik för att uppleva Toni Holgerssons spelning och delar med sig av en betraktelse om Holgerssons bana som artist sedan de själv spelade tillsammans för fyra år sedan.

Publicerad juli 19, 2020
Det doftar vemod, sorg och melankoli när Toni sjunger sina visor tonsatt med guldkantade anslag på gitarrsträngarna.

För fyra år sedan fick jag, Mikael Rasmussen alias Artist Razz, en fin möjlighet att träffa en av Sveriges mest unika artister. Flytten till Borgholm och den gemensamma nämnaren med Toni att spela och framföra visor med känsla. Det började med ett filosofiskt möte där hans fru hade en utställning på Strand Hotel och Toni representerade konstrummet som andades musik. Jag visste inte riktigt vem Toni var vid det ögonblicket men hela rummet utstrålade musik och det var så jag uttryckte det till honom. Vi växlade visitkort och lovade varandra återkoppling.

Det gick några dagar och jag kände i energierna att det var dags att kontakta denne konstintendent. Några toner och hans fru Anna svarar att Toni gärna vill träffa mig. En mycket intressant tid löper på där vi träffar varandra i gamla Biografen i Borgholm. Vi träffas, repar, umgås, lär känna varandra, kommer varandra nära, möts i fantastiska toner och kärlek, kärlek till musiken, livet och kommer till insikt om många saker. Samarbetet leder till att lära känna artisten, musikern och personen Toni Holgersson, lära hans visskatt, lära känna hans fru, hennes konst - en av de bästa perioderna i mitt liv. Toni uttrycker att han vill ha mig med på hans kommande turné i och med skivsläppet, Nordic Noir, ett kritikerrosat album. Ett smickrande erbjudande som jag nu så här i efterhand inser att jag kanske skulle ha tackat ja till eller så har mitt nej stärkt mina aktier 😉 ???

Nu har det gått fyra år sedan dessa innehållsrika magiska månader där i Borgholm.

En dag i sommarens Västervikstidning står det att Toni Holgersson ska framträda på årets Visfestival. Då jag landat i glädjen kontaktar jag Toni och samtidigt tar jag kontakt med Nya Dagbladet och föreslår ett samarbete med den gemensamma vinsten av att mötas igen och erbjuda en exklusiv krönika och bilder skjutna från årets visfestival i Västervik.

Annons:

Det är starka känslor, total närvaro och varm gemenskap när Toni Holgersson spelar, sjunger samt berättar delar av sitt liv med sin vackra röst till den tappra publik i hällregnet som sitter kvar och får en fin poetisk story. Publiken består av ett 50-tal personal utlottade från vård- och omsorg. Han berättar om sig, sin Anna, sin pappa och sin på senare år bästa vän Jacob som var dubbelt så stor som Cornelis Vreeswijk. En stämning skapas som nästan går att skära med kniv då Toni återger hur Jacob ansåg hur värdefullt flytten från Stockholm till Borgholm var. Det är som ett enda stort behandlingshem. Det sätter fingret på hur väl bland annat Ilco Corkovic, kommunstyrelsens ordförande lyckats med integrationen i Borgholm. Vilket fint lugn och harmoni som råder i samhället. Jag instämmer i att boendet i Borgholm var som balsam för själen.

Det går att ta på stämningen. Publiken lyssnar och betraktar när årets Taube-stipendiat gästar årets Visfestival i Västervik 2020. Toni är dessutom vackert inramad och får ett extra ackompanjemang av regnet och den grå hällregnsrekvisitan.

Livet för Toni har bestått av musik, droger, hemlöshet, destruktivitet, efter att på slutet av 80-talet slagit igenom med sin röst, toner och kompositioner och varit flerfaldigt Grammisnominerad. Spelat med artister som Irma Schultz Keller, Eldkvarn, Mikael Wiehe med flera. Nu har åren gått och på senare tid har Toni hittat tillbaka till musiken och funnit ett gudomligt samarbete med sin son Dante Kinnunen som producerat och blivit de tre, Ibland kallar jag det kärlek, Sentimentalsjukhuset, Nordic Noir - konstverkens magiker. Med ord från bland annat Elton John spås en lysande framtid. Med vetskap om allt detta och min fina relation till en av Sveriges legendarer gör det mig extra stolt med vetskapen om att Toni Holgersson är årets Taube-stipendiat utsedd av Skap.

Kommunikation är en viktig konstart. GP skrev: Har du hört Toni en gång glömmer man det aldrig…

Sättet som Toni uttrycker poesi är som gud i visans universum. Det är manligt, kvinnligt, kraftfullt som en smekning av själens känslosträngar. En kärleksakt som utspelar sig i drömmens värld men som är så äkta så att jag ser trots att jag blundar.

Tack Toni för att du finns, för att du lever, för att du besinnade dig från droger. Du berättade om flytten från Stockholm till Öland med din vän Jacob Gordin och hur ni satt där i bortgångne pappans hus och pundade men idag finns inte Jacob mer men du Toni med alla dina berättelser om droger, misär, kärleken och längtan lever och lever för musiken, konsten och poesin.

Du är viktig Toni. Dina visor är viktiga. Din röst, ditt sätt att slå an strängarna, strängarna på gitarren och strängarna hos lyssnaren. Du är en av de utvalda. Du är en av dem som Jesus säger orden till: Du ska vara med mig i paradiset.

Tack Toni för att jag har fått sätta smakfulla munspelstoner på några av dina visor – vi ses snart. Längtar redan efter att få se och höra dig live igen. Även ett stort grattis till utmärkelsen som årets Taube-stipendiat.

PS. Samarbetet där i Borgholms Biograf ledde även till att några musikvideos spelades in och som finns att ta del av på YouTube och även på www.mcv.se/artist-razz. DS.

 

Text & foto: Mikael Rasmussen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.