MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 9 maj 2025

fredag 9 maj 2025

Bydalen – Skidparadiset i Jämtlands hjärta

Bydalen, belägen i Jämtlands län, har länge varit känt som ett av Sveriges bästa skidområden. Med sina pittoreska fjäll, imponerande skidbackar och välpreparerade längdskidspår erbjuder denna pärla i Härjedalen allt en skidåkare kan drömma om. Vi besökte Bydalen för att utforska dess vinterlandskap och insupa atmosfären på orten.

publicerad 14 april 2023
– av Markus Andersson
Liftarna tar skidåkare ända till bergstoppen med enastående vyer över Bydalsfjällen.

Utförsåkning i en sagolik värld

Utförsåkningen i Bydalsfjällen är av högsta klass, med 40 nedfarter som varierar från gröna nybörjarbackar till svarta pistar som utmanar även den mest erfarne skidåkare. Oavsett om du föredrar att carva (carving) genom breda och välpreparerade pister eller sätta dina skidkunskaper på prov i branta offpistslingor, har Bydalen något för dig.

Det skall noteras att anläggningen med sina 17 liftar trots sina 420 meter i fallhöjd saknar sittliftar vilket begränsar vilan mellan åkningarna.

Fjället Drommen i bakgrunden.

Fjälltopparna som omger byn är några av de mest magnifika i Jämtland. Tre av de mest kända är Drommen, Östfjället och Västfjället som alla erbjuder enastående utsikt över det omgivande landskapet. Dessa fjälltoppar är också populära bland de äventyrliga som vill prova på skid- och snowboardåkning utanför de preparerade backarna.

Under vissa perioder erbjuds en klart prisvärd tur med helikopter över den magnifika Bydalen.

Längdskidspår och oförglömliga upplevelser

Bydalen erbjuder även ett imponerande nätverk av längdskidspår, med över 100 km välpreparerade och markerade leder som slingrar sig genom det vackra fjällandskapet. Spåren erbjuder allt från korta och lättsamma turer till längre och mer utmanande sträckor för den erfarne längdskidåkaren. Under din skidtur får du möjlighet att uppleva både öppna fjällvidder och trolska skogspartier som kantar spåren.

Breda preparerade spår med utrymme för skateskidåkning erbjuds på flera platser.

Omgivande natur och vilda djur

En av de stora attraktionerna i Bydalen är den rika och orörda naturen. Under din vistelse är det inte ovanligt att skåda renar, älgar och kanske till och med en och annan fjällräv. Den storslagna naturen i Bydalen är verkligen ett paradis för naturälskaren.

Vackra forsar omger många av skidspåren.

Reflektion över vinterturismen på orten

Vinterturismen i Bydalen har vuxit stadigt under de senaste åren, mycket tack vare ortens satsningar på att utveckla och förbättra skidfaciliteterna och övrig service. Med sitt utbud av aktiviteter och fantastiska natur är Bydalen en plats som lockar både svenska och internationella besökare.

Bydalens Wärdshus är från 1930-talet och ligger perfekt för en ski/ski-out lunch. Under delar av skidsäsongen erbjuder man livemusik på uteserveringen.

Trots en ökad turism har Bydalen lyckats bevara sin genuina fjällbykänsla och miljömedvetenhet. Med mycket orörd natur, forsar, åar och sjöar är det en fröjd att ge sig ut i omgivningen.

Nya Dagbladet kan varmt rekommendera ett besök i det natursköna Bydalen med dess magnifika fjäll. Oavsett om du är ute efter varierande skidåkning eller ren avkoppling är denna Jämtländska pärla ett utmärkt utflyktsmål, inte minst under senvintern.

Fakta Bydalen

Bydalen är en vintersportort i Oviksfjällen, Hallens socken i Åre kommun, Jämtland. Själva dalområdet är beläget mellan Västfjället och Drommassivet. Tillsammans med Höglekardalen och Gräftåvallen ingår Bydalen i turistdestinationen Bydalsfjällen. Från Höglekardalen finns ett antal vandringsleder, bland annat leden mot Hosjöbottens sameviste, som tillhör Tossåsens sameby.

De första turisterna kom till Bydalen i slutet på 1800-talet med häst och vagn till fäboden vid Dalsjön, som fortfarande finns kvar som sommaraktivitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill ha 100-procentig tull på utländska filmer

Donald Trumps USA

publicerad Igår 15:37
– av Jan Sundstedt
Donald Trump

Donald Trump har meddelat att han startat en process för att införa 100-procentig tull på alla filmer producerade utanför USA som sedan importeras till landet. Kritiker varnar för konsekvenserna och menar att tullar förvärrar situationen för amerikansk filmindustri.

Beslutet, som presenterades den 4 maj, syftar enligt Trump till att skydda den amerikanska filmindustrin som han menar är på väg att ”dö en mycket snabb död”, rapporterar branschorganet Variety, .

Detta är en samordnad insats av andra nationer och därför ett hot mot den nationella säkerheten. Det är, förutom allt annat, meddelanden och propaganda, skriver Trump på sin plattform Truth Social.

Trump uppgav att han har gett handelsdepartementet och USA:s handelsrepresentant i uppdrag att snabbt påbörja processen för att införa tullarna.

Exakta detaljer om hur tullarna ska genomföras, exempelvis om de även ska omfatta streamingtjänster eller hur tullens storlek ska beräknas, har ännu inte offentliggjorts.

Handelsminister Howard Lutnick har bekräftat att myndigheterna arbetar med frågan.

”Korkat”

Många amerikanska produktioner sker idag i flera länder som erbjuder ekonomiska incitament för filmproduktion, däribland Kanada, Storbritannien och Australien, och branschrepresentanter oroar sig nu för hur tullarna skulle påverka redan pågående projekt och samarbeten.

Ordföranden för Film- och tv-producenterna i Sverige, Eva Hamilton, kallar förslaget ”otroligt korkat” och varnade för att det kan isolera USA kulturellt och ekonomiskt.

Det låter bara otroligt korkat och jag har svårt att se att det kan bli genomfört. Att Hollywood inte hängt med har han rätt i, men att stoppa all utländsk kunskap låter som att skjuta sig i foten, säger Eva Hamilton i en intervju med Schibstedkanalen TV4.

Trump har tidigare pekat ut Hollywood som en ”mycket problematisk plats”, och tillsatte i början av 2025 skådespelarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone som ambassadörer för att främja amerikansk filmproduktion.

Den amerikanska filmindustrin har redan påverkats av Trumps handelskrig och bland andra Kina har minskat sin kvot för amerikanska filmer som tillåts visas som ett svar på de nya amerikanska tullarna mot landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Näsan i boken – rekordmånga läste förra året

publicerad Igår 7:06
– av Redaktionen
Två tredjedelar av svenskarna läste eller lyssnade på en bok vid minst ett tillfälle i veckan under förra året.

Under 2024 läste eller lyssnade rekordmånga svenskar på böcker, visar en ny undersökning. Det är den högsta nivån som uppmätts hittills under 2000-talet.

Över hälften, 51 procent, av svenskarna mellan nio och 87 år läste eller lyssnade på en bok en vanlig dag, visar 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet. Veckovis läste hela 66 procent.

Det är den högsta siffran som vi sett i Mediebarometern sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom i ett pressmeddelande.

Den tryckta boken är fortfarande det vanligaste formatet, med 38 procent som använder den dagligen. Som jämförelse når ljudböcker 15 procent och e-böcker endast sju procent.

För antalet sålda böcker förra året låg även trycka böcker fortsatt högst i topp, även om försäljningen minskade. Ljudboken blir också allt vanligare att köpa och lyssna på.

Äldre högutbildade kvinnor läser mest

De svenskar som läser allra mest, särskilt tryckta böcker, är högutbildade kvinnor över 65 år, och de som läser minst är yngre män utan universitetsutbildning. I regel läser kvinnor i högre grad än män medan klyftorna däremot inte är lika stora när det gäller att lyssna på ljudbok.

De här mönstren ser vi dock inte på samma sätt för ljudboken. Möjligheten att lyssna på böcker verkar sänka tröskeln till litteraturen, vilket gör att ljudboken minskar de socioekonomiska klyftor som vi ser hos den traditionella bokläsningen, säger Ohlsson.

Undersökningen gjordes på 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

DNA-analys bekräftar norsk kungasaga

publicerad 6 maj 2025
– av Sofie Persson
Så kan Sverreborg ha sett ut. Skelettet hittades i en brunn intill slottet.

En DNA-analys av ett skelett som hittades i en brunn vid ruinerna av Sverresborg har bekräftat detaljer från den norska Sverres saga. Skelettet tros tillhöra en man som dödades under en belägring av Sverresborg år 1197, och som kastades i en brunn enligt den historiska berättelsen. Genom moderna analyser har forskare fastställt mannens ålder, utseende och var han kom ifrån, vilket ger nya insikter om den dramatiska händelsen.

Källorna bakom detta pekar på att analysen stödjer sanningshalten i de medeltida berättelserna och att fyndet är ett viktigt bevis på att episoden i sagan kan ha varit en verklig historisk händelse.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 oktober 2024.


Sverres saga berättar om kung Sverre Sigurdsson av Norge, som regerade mellan 1177 och 1202. Enligt kungasagan belägrades Sverreborg, som låg i Trondheim, och under en räd år 1197 kastades en av kungens män ner i en brunn, sannolikt i ett försök att förgifta dricksvattnet för birkebeinarna, en fraktion av bondekrigare som motsatte sig de elitstödda baglarna.

Baglarna tog allt gods som fanns i borgen och sedan brände de alla hus som fanns där. De tog en död man och kastade honom upp och ned i brunnen, bar stenar dit och gick tills den var full”, står det i sagan.

Hittades på 30-talet

År 1938 hittades ett skelett i den brunn som beskrivs i sagan, men kvarlevorna lämnades orörda. Först 2014 gjordes en konditionsbedömning som visade att skelettet tillhörde en man i 30-årsåldern. Två år senare, 2016, togs skelettet upp ur brunnen.

Nu har forskare genomfört en mer ingående analys av skelettet genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och NTNU Vitenskapsmuseet i Norge.

Resultaten, som publicerats i tidskriften iScience, visar att skelettet kan dateras till samma tidsperiod som händelserna i sagan.

Det är inte ofta man får möjlighet att jämföra fysiska lämningar från arkeologiska undersökningar med specifika karaktärer från sagoberättelser, säger Anna Petersén vid NIKU till forskning.no.

Från Sydnorge

När skelettet togs upp ur brunnen saknades vänsterarmen, och kraniet låg en bit från bålen. Den högra skon satt fortfarande på, vilket var det enda klädesplagg som återfanns. Vidare gav DNA-analyser ytterligare information om mannens utseende.

När han dog var han i slutet av 30-årsåldern och var troligen mellan 175 och 180 centimeter lång. Det var sannolikt en ansenlig längd på den tiden. Det kan tyda på att han hade en bra uppväxt, säger Hanne Ekstrøm Jordahl, osteoarkeolog och expert på mänskliga kvarlevor vid NIKU.

Mannen hade blå ögon, blont hår, en kraftig panna och en framträdande näsa. Han led av skelettsjukdomar och hade även tuberkulos. Forskarna blev dock förvånade över att han ursprungligen kom från Agder i Sydnorge, och inte från Trondheim. Detta väcker frågan om mannen verkligen var en birkebeinare eller om gruppen bestod av människor från flera olika geografiska områden. Forskarna menar dock att analyserna bekräftar att episoden i Sverres saga verkligen ägde rum.

Vår man är ett sällsynt sammanträffande mellan verklighet och en historisk beskrivning av en händelse. Men om han tillhörde Birkebeinerne eller Baglerne, eller var ett slumpmässigt offer, är fortfarande okänt, säger Petersén.

Birkebeinerna bildades 1174 och bestod mestadels av fattiga upprorsmän som stödde Sverre Sigurdssons anspråk på den norska tronen. De kallades "birkebeiner" (”björkben”) som en nedsättande benämning, då de sades bära björknäver som skor. Gruppen blev senare en stark militär makt och försvarade Sverre mot rivaler.

Baglerna grundades cirka 1196 och stöddes av kyrkan och aristokratin, som ville avsätta Sverre. Namnet "Bagler" kommer från ordet "bagall" (staven eller biskopsstaven) och representerade gruppens nära band till kyrkan. De samlade mestadels elitstyrkor från södra Norge.

Birkebeinerne och Baglerna var i upprepade konflikter, som präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar. Striderna mellan dem formade norsk politik i decennier, där varje fraktion representerade olika sociala och geografiska grupper fram till det slutliga enandet av Norge under Håkon Håkonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dissektion av Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik

Dr. Ricardo Duchesne dissekerar i denna artikel Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik, vilken enligt Duchesne möjliggör ett utplånande av västerländsk etnicitet och kultur.

publicerad 5 maj 2025
Jordan Peterson, kanadensisk psykologiprofessor

Den kanadensiske professorn Jordan B Petersons avfärdande av identitetspolitik är fåfäng inför ett politiskt etablissemang som gemensamt beslutat påtvinga Europa massinvandring. Den europeiska minskande befolkningens kulturella identitet ifrågasätts medan utomeuropeiska folks kollektiva kultur uppmuntras.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 maj 2018.


Peterson bemöter ofta anklagelser om att vara högerextrem med att han är klassisk liberal eller libertarian, eftersom han motsätter sig det som kallas ”vitt privilegium”. Han är dock en ordinär konservativ som navigerar i ett akademiskt landskap där enbart vänsterorienterade är välkomna.

Mot bakgrund av denna vänsterdominans kan Peterson framstå som extremt höger, eftersom han kritiserar att våra universitets konsensus definieras av akademiker som offrar individuella identiteters särdrag genom att lovsjunga förmenta etniska minoriteter som muslimer och hbtq-rörelser.

Peterson hävdar att både vänstern och högern bedriver en identitetspolitik som prioriterar gruppskillnader framför individuella olikheter. Han värdesätter västerländska ideal där en persons rättigheter inte skall vara avhängig tillhörighet till ras eller sexuell identitet.

Vänsterns identitetspolitik grundar sig på att sexuell inriktning enbart är en social konstruktion samtidigt som den sexuella identiteten lättvindigt kan justeras genom tillfälliga nycker.

På massinvandringens och mångkulturens villkor är inhemsk individualistisk politik riskabel.

Denna attack på postmodernistisk identitetspolitik är måhända acceptabel. Problemet är att individualistisk politik i vår samtid, med kollektivt kulturella och multikulturella identiteter, är riskfylld.

Européer har varit självständigt ansvariga under en politik med individuella rättigheter. Detta libertarianska tänkesätt har fungerat väl innan europeiska nationer öppnade för miljontals immigranter från länder med nedärvd kollektivistisk kultur.

Européer var klassiskt liberala avhängigt antagandet att deras nationer faktiskt skapades och beboddes av ett folk med stark etnisk identitet, gemensamma traditioner och ursprung.

Ingen nation har någonsin skapats av främmande individer utan på etnonationalistisk identitet och en tydlig känsla för vem som är vän och vem som är fiende.

Västerländska nationer har, vilket var tydligt innan 60-talet, på ett unikt och framgångsrikt sätt kombinerat individuella rättigheter med en stark etnisk identitet. Minoriteters rättigheter är förenliga med denna liberala etniska nationalism.

Vad som inte är förenligt med dessa liberala rättigheter är mandatet att tvinga Västeuropas länder att bevilja medborgarskap till miljontals främmande immigranter.

Den libertarianism som Peterson försvarar är knappast den klassiska utan snarare en kulturmarxistisk variant, konstruerad av samma akademiska vänster han föraktar. Han menar att han är emot särbehandling för någon specifik grupp och att han inte ägnar sig åt identitetspolitik, medan mänskligheten sedan urminnes tider tenderat att bilda grupper efter social, kulturell, sexuell, ekonomisk etc. tillhörighet.

Peterson utkämpar därmed en fåfäng och ensidigt avväpnande strid för en individualism som kollektivt angrips av feminismen och etablissemangets mångfaldspraktikanter.

Vänsterns identitetspolitik kan bara utmanas av en identitetspolitik som erkänner naturens biologiska realiteter och nationell gemenskap.

Dr. Ricardo Duchesne

 

Detta är en något förkortad och bearbetad version av den längre engelska originalartikeln som tidigare publicerats av Council of European Canadians.

Översättning: Per Johansson

Om skribenten

Foto: Arktos

Ricardo Duchesne är en kanadensisk historisk sociolog och professor vid University of New Brunswick.

Hans primära forskningsområden är den västerländska civilisationen, Västvärldens uppgång och mångfald som ideologi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.