Annons:

Ukraina i det stora schackspelet

Krisen i Ukraina

Det som sker i Ukraina går inte att greppa utan att förstå USA:s övergripande strategi för att dominera den eurasiska kontinenten - och krossa alla konkurrenter. Det skriver Terje Valen i en gästkrönika.

Uppdaterad april 14, 2023, Publicerad mars 3, 2022
Moderlandsmonumentet i Kiev.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 46 200,00 SEK 62% Mål: 75 000,00 SEK

Den stora elefanten i rummet under Ukrainakonflikten nämns inte ofta i de stora massmedierna. Utan att förstå denna faktor är det dock inte möjligt att förstå vad som sker i Ukraina idag.

USA:s strategi för att dominera den eurasiska kontinenten formulerades efter att Sovjetunionen upplöstes och USA hjälpte Jeltsin att ta över ledningen i Ryssland. Strategin sammanfattades av Zbigniew Brzezinski i boken The Great Chessboard från 1997 och följdes upp under Obamas valkampanj 2009 med Second Chance som låg till grund för Obamas utrikespolitik. Brzezinski blev då också Obamas viktigaste informella rådgivare.

Huvudtanken bakom denna strategi var att USA skulle styra hela världen. För att göra det var de tvungna att ta kontroll över staterna på den eurasiska kontinenten, så att ingen stat där blev så stark att den kunde utmana USA:s hegemoni. Helst ska det ske i ett samarbete på USA:s egna premisser. Om detta inte lyckades skulle USA behöva behålla sin makt på andra sätt, inklusive krig, kupper, regimbyten, undergrävande aktiviteter och sanktioner. Allt detta finns i offentliga amerikanska dokument.

I Ukraina användes kupper med regimskifte. Inne i landet pågick ett intensivt arbete av Soros icke-statliga organisationer och samarbete med de mäktiga nazistiska förbanden som säkrade kuppen. Efteråt kom släktingar till nazisterna från hela världen dit för att slåss mot ryssarna i Donbass och sedan åkte flera av dem hem för att sprida sina kunskaper i Europa och på andra håll.

Annons:

USA och användningen av reaktionära politiska riktningar

På det hela taget har USA varit en mästare på att utbilda och använda människor från sådana reaktionära politiska håll. I Afghanistan var det hjälp från insmugglade så kallade radikaliserade islamister som låstes in av USA genom koranskolor i Pakistan som först gjorde jobbet och efteråt startade USA krig tillsammans med ett antal vasaller, bland annat Norge. Det uppskattas att efter att Sovjetunionen drog sig tillbaka från Afghanistan fanns det omkring 100 000 jihadister där. Många av dem reste ut från Afghanistan och USA använde dem i flera konflikter, i Nordafrika, i Bosnien, i Tjetjenien och på andra ställen.

I Irak var det direkta krig med amerikanska soldater som orsakade ett regimbyte. I Libyen var direkt krig och terroristbombningar plus samarbete med jihadister på marken framgångsrika. I Syrien användes våldsamma jihadister, men då hade bland annat Ryssland lärt sig så att USA inte lyckades där, även om man med hjälp av kurdiska soldater höll den rikaste delen av landet ockuperad, och jihadisterna fortfarande ockuperar Idlib. Detta var en del av USA:s strategi för att säkra världsherravälde. De strävar ständigt efter att följa denna strategi. USA:s makt över Ukraina var viktig för ytterligare aggression österut.

Den centrala strategen

Zbigniew Brzezinski var helt central i denna strategi. För att uppnå hegemoni på den eurasiska kontinenten menade han att det fanns några avgörande villkor. Kina och Ryssland fick inte slå sig samman och Iran fick inte samarbeta med Ryssland. När Ryssland hade upplevt vad samarbetet med USA innebar under 1990-talet och de första åren efter 2000, med hela samhällets enorma sammanbrott där, fann de att de inte längre ville vara en del av det. Med Putin i spetsen slet Ryssland sig ur den sfär där USA hade hegemoni. Men detta var efter att Brzezinski skrivit schackboken.

I boken behandlar han också Ukraina. Det är en av de fyra stater som USA måste ha kontroll över för att kunna dominera hela kontinenten förutom Frankrike, Tyskland och Polen. Han skriver om de viktigaste spelarna i denna schackturnering på den eurasiska kontinenten. Det finns fem geostrategiska aktörer och fem geopolitiska nav. Frankrike, Tyskland, Ryssland, Kina och Indien är de viktigaste geopolitiska aktörerna, givetvis förutom USA. Storbritannien, Japan och Indonesien är viktiga länder, men är inte kvalificerade att nå toppligan. De kritiskt viktiga nav-länderna är Ukraina, Azerbajdzjan, Sydkorea, Turkiet och Iran.

Med Putin i spetsen slet Ryssland sig ur den sfär där USA hade hegemoni.

När Brzezinski skrev sin bok stod Ryssland fortfarande under kontroll av USA och han trodde att det kunde fortsätta, även om landet blev formellt självständigt och utvecklades i en demokratisk riktning, det vill säga i praktiken inom USA:s eget system. Kina hade öppnat sig och ledarna i USA trodde att även de var på väg in i USA:s system.

När det gäller Ukraina skriver Brzezinski att det fanns ett nytt och viktigt rum på det eurasiska schackbrädet. Med ett självständigt Ukraina som inte samarbetar med Ryssland kan Ryssland inte bli en mäktig spelare på schackbrädet. Därför var det viktigt att Ryssland inte fick kontroll över landet. Det var också viktigt att hålla Azerbajdzjan med sina rika resurser utanför rysk kontroll.

 

Foto: Mahmoudreza Shirinsokhan/Gage Skidmore/CC BY-NC 2.0

 

USA:s vasaller i Europa

Angående Europa skriver Brzezinski att det fungerar som en språngbräda för ytterligare expansion av demokratin djupare in i Eurasien och att Europas expansion österut skulle befästa segern på 1990-talet. Men först och främst, skriver han, är Europa USA:s väsentliga brohuvud på den eurasiska kontinenten. Det som står på spel geostrategiskt för USA i Europa är enormt, eftersom Europa genom Nato knyter amerikanskt politiskt inflytande och militär makt direkt till det eurasiska fastlandet, vilket till exempel Japan inte gjorde i öst.

Sedan konstaterar han att det är en svaghet att Europa inte är en enhet, utan olika stater med sina egna prioriteringar. Därför är den brutala sanningen att Västeuropa och alltmer Centraleuropa i stort sett är ett amerikanska protektorat där de allierade staterna påminner om vasaller och hyllningsskyldiga. Sedan tillägger han att Europa är allt mer splittrat eftersom hotet från Sovjetunionen är över och vissa nationer ville bort från sina roller som elever till USA. På grund av detta var USA tvunget att arbeta för att skapa förutsättningar som gjorde Europa mer enat under amerikanskt ledarskap.

Han kommer då närmare Frankrike och Tyskland och menar att USA måste hjälpa dem att ena Europa mer. Den bästa kandidaten för att klara detta var Tyskland. De var väletablerade i Europa och hade blivit ofarliga - säkert på grund av USA:s synliga militära närvaro. Tyskland skulle kunna bli den som främjade och kanske ledde till det formella införandet av Centraleuropa i EU och Nato.

"Amerikas centrala mål är att bygga ett Europa baserat på den fransk-tyska kopplingen, ett Europa som kan fungera, som kommer att vara kopplat till USA och utöka omfattningen av det kooperativa demokratiska internationella systemet på vilken den effektiva funktionen av amerikansk global överhöghet beror."

Utvidgningen av det europeiska brohuvudet som språngbräda för demokrati är direkt relevant för amerikansk säkerhet. Det skulle också hjälpa om de lyckades mobilisera Frankrike för Natos utvidgning österut. På grund av allt detta måste USA ha ett nära samarbete med vasallen Tyskland för att främja Europas österrikiska utvidgning. Amerikansk-tyskt samarbete om detta var nödvändigt.

Erövring av Östeuropa länge central

Denna idé om att expandera Nato och EU österut var inte ny för Brzezinski. Redan 1989 hade han doktorerat på en avhandling där han menade att all kraft måste användas för att hindra Ryssland från att stå upp som stormakt. Det var också motivet för att driva på för ett självständigt Ukraina och oberoende baltiska stater med målet att senare få in dem i Nato. Det var en viktig byggsten i hans geopolitiska koncept att västvärlden var tvungen att penetrera den energirika centralasiatiska regionen. För att uppnå detta var Ukraina en "geopolitisk vändpunkt och vev".

Denna idé om att expandera Nato och EU österut var inte ny för Brzezinski.

Det var viktigt att isolera Ryssland som rival och sedan föra landet i en position där det blev ekonomiskt beroende av Internationella valutafonden och militärt av Nato. Efter en försvagning och destabilisering av Ryssland var det också viktigt att förhindra Ryssland från att ha relationer med Västeuropa och att förhindra att Ryssland fick bygga olje- och gasledningar till Europa. Därtill måste Kina och Iran hålla sig utanför.

Med det magiska ordet "demokratisering av fossila resurser" borde USA kunna göra detta. Brzezinski reste sedan till Georgien där han arbetade i den gamla Azerbajdzjans oljehuvudstad Baku för BP-Amoco och Freedom House, en forskningsinstitution med huvudkontor i Washington. Angående Azerbajdzjan uppgav han att det fanns en kork i flaskan som innehöll tillgången till skatterna i det kaspiska flodområdet och Centralasien.

Det stora schackbrädet

För att återvända till The Grand Chessboard understryker han också att summan av kardemumman när det gäller utvidgningen av Europa var linjen att ingen makt utanför det befintliga transatlantiska systemet skulle ha rätt att lägga veto mot deltagandet av någon europeisk stat som ville gå med i EU eller Nato. Detta har blivit särskilt relevant under den pågående Ukrainakonflikten.

Slutligen pekar han i kapitel 3 i boken på de stater som utgör den kritiska kärnan i europeisk och därmed amerikansk säkerhet. Dessa är Frankrike, Tyskland, Polen och Ukraina. Min kommentar är naturligtvis att detta inte hade något med USA:s säkerhet att göra, utan med att säkra världsherraväldet.

Med de amerikanska sidenvägslagarna från 1999 och 2006 blev det som Brzezinski skrev här officiell amerikansk politik i området, och det har det varit sedan dess. Han uppdaterade sina tankar i boken Second Chance från 2009 och blev en inofficiell handledare för president Obama, som följde upp hans policy.

Från den 4 december 2014 bekräftades Brzezinskis tankar om USA:s dominans av den eurasiska landmassan som USA:s officiella statsdoktrin i kongressens resolution H. Res. 758 med en överväldigande majoritet för (10 röster emot) och okritiskt mottagande av de europeiska vasallerna i Europa. "Irresponsible Congress declares war on Russia", skrev kongresslegenden Ron Paul på sin hemsida samma dag som detta skedde. I november samma år publicerades ett U.S.-Army-Training-and-Doctrine-Paper med titeln How to Win in a Complex World, 2020-2040. Denna behandlar inget mindre än "fullspektrumdominans" på land, i luften och till sjöss. De viktigaste fienderna identifierades som Ryssland och Kina.

Det är denna politik som har lett till situationen i Ukraina.

Baserat på detta förstår vi USA:s fem miljarder dollar och andra aktiviteter för att destabilisera Ukraina och den bittra kampen med Ryssland om Ukraina. Obama slog också fast att Ryssland inte längre var en kraft att räkna med och att han inte skulle förhålla sig till Putin personligen. Vi förstår också bakgrunden till kuppen 2014 och allt som har hänt sedan dess. Det är USA:s förspel till att försvaga Ryssland och föra det under dess dominans för att fortsätta sin aggression österut.

Putin har nu satt stopp för detta utan att USA och Nato kunnat göra något. Att demonstrera mot att han gör detta är att direkt stödja USA:s aggressionspolitik i området och USA:s planer på att slå ner Ryssland och lägga ytterligare länder österut under sig. Men vi måste också förlåta de som har kampanjat mot Putin. Folk har varit helt omedvetna om USA:s geopolitik och har marinerats i USA:s propaganda om att det är Putin som är aggressiv. Det är knappast en enkel sak att få människor att omfatta.

 

Terje Valen

 

Artikeln har tidigare publicerats på tvalen.no.

Terje Valen är en norsk politiker, lektor i historia och författare, bosatt i Bergen.

Valen har en lång bakgrund i den norska kommunistiska rörelsen och var i många år aktiv i Arbeidernes kommunistparti (AKP) och har skrivit för en rad vänsterpolitiskt inriktade tidsskrifter i Norge.

The Grand Chessboard är den mest kända boken skriven av den globalistiskt inriktade geostrategen Zbigniew Brzezinski, tidigare säkerhetsrådgivare till den amerikanske presidenten Jimmy Carter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ukraina: SpaceX begränsade Starlink för militären utan förvarning

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 22:03 – av Redaktionen
Rektangulär Starlink-terminal på ett tegeltak i Capioví i Argentina, med två personer intill och en stor rund DirecTV-parabol
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.

Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.

Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.

Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.

Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.

En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.

Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.

Rådgivarna ser politik bakom

Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.

Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".

Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.

De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskva nobbar två månaders vapenvila inför ukrainskt val

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov vid mikrofoner till vänster och Volodymyr Zelenskyj talande vid toppmötet i Kiev till höger.
Kreml erbjuder ett anfallsuppehåll endast under en eventuell ukrainsk valdag, medan Zelenskyj kräver 60 dagars total vapenvila för att organisera val.

Kreml avvisar Volodymyr Zelenskyjs krav på 60 dagars total vapenvila inför ett ukrainskt presidentval. Moskva erbjuder i stället att avstå från anfall under själva valdagen, och bara då.

Beskedet kom på måndagen från Kremls talesperson Dmitrij Peskov, som enligt ryska RT sade till journalister att Kievs krav inte handlar om val utan om att vinna tid för att rusta upp och omgruppera armén.

— Om man i Kiev verkligen vill hålla val kommer Ryska federationens president att vara beredd att ge order om att inte genomföra anfall mot Ukraina just på valdagen, sade Peskov.

— I själva verket vill de inte hålla val i Kiev, det är helt uppenbart. De behöver 60 dagars vapenvila inte för att hålla val, utan för att omgruppera, hämta sig efter sina förluster och fortsätta kriget, fortsatte han.

Det rör sig om ett villkorat erbjudande. Något beslut om anfallsuppehåll har inte fattats, och Ukraina har inte utlyst något val.

Trump vill byta president i Kiev

Zelenskyjs krav kom i en intervju med amerikanska ABC på söndagen, sedan Donald Trump tackat Vladimir Putin för en affär om rysk diesel och samtidigt gått till angrepp mot den ukrainske presidenten.

— Zelenskyj kunde ha avslutat det här kriget många gånger, många, många gånger. Och han väljer att inte göra det. Jag tycker att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Zelenskyj svarade i ABC-intervjun att frågan avgörs av ukrainarna själva, och vände sedan bollen tillbaka till Washington.

— Så snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars uppehåll. Total vapenvila i 60 dagar, så organiserar vi val, sade Zelenskyj.

Moskva betraktar Zelenskyj som illegitim. Enligt den ryska linjen gick hans mandatperiod ut för mer än två år sedan utan att nytt val utlysts, med hänvisning till krigslagarna.

Lavrov: Europa skulle skicka vapen

Peskov anklagade också Kiev för att ha försökt störa Rysslands parlamentsval i september, bland annat genom angrepp mot civil infrastruktur. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Zelenskyj inte förtjänar något andrum.

— Målet är mycket enkelt: att köpslå om tid för att få ett andrum. Under den perioden skulle Europa kunna förse honom med nya vapen för att fortsätta det terroristiska kriget mot det ryska folket, sade Lavrov vid en presskonferens i Moskva med Libanons utrikesminister Youssef Rajji.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Det är dags att Ukraina får en ny ledare

Kriget i Ukraina

Uppdaterad oktober 12, 2026, Publicerad oktober 11, 2026 – av Redaktionen
Autentiskt splitmontage: Donald Trump pekar åt höger och Volodymyr Zelenskyj sitter med korsade armar.
Arkivbilder från 2025. Trump kräver nu en ny ukrainsk president samtidigt som USA fortsätter att förse Ukraina med ammunition och underrättelser.

Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.

Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.

— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.

Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.

— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.

300 000 ton rysk diesel

Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.

Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.

Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.

Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.

— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.

— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.

Ny brand vid rysk oljeterminal

De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.

Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Trumps hävstänger mot Kiev

Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.

En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.

Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.

Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.

Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.

Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.

Samarbetet började under Obama

Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.

Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Flamingo-fabriker var mål för nattens attack

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med en ljus explosion ovanför bebyggelse till vänster och bråte framför flerbostadshus till höger, från klipp publicerade som bilder från Pryluky respektive Krementjuk.
Pryluky och Krementjuk hör till städerna som drabbades under onsdagens attacker.

Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.

AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.

Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.

Robotproduktion och hamnar uppges ha varit mål

Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.

DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.

AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.

Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.

Bostadshus skadades

Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.

I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.

Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.