Annons:

USA:s nya bilar blir övervakningsmaskiner 2027 – kan neka dig att köra

Övervakningssamhället

Uppdaterad april 28, 2026, Publicerad april 28, 2026 – av Emil Fjellstedt

Från och med 2027 kan varje ny bil som säljs i USA tvingas utrustas med kameror och sensorer som kontinuerligt övervakar föraren. Systemet kan bedöma om du är tillräckligt alert för att köra – och i vissa fall helt enkelt vägra starta fordonet.

Bakom kravet står en federal lag som ursprungligen fördes in i 2021 års infrastrukturpaket med brett stöd från båda partier. Lagen ålägger den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten NHTSA att införa passiv teknik för upptäckt av rattfylleri och trötthet i alla nya personbilar.

Men det som från början såldes in som en ren säkerhetsåtgärd har blivit något betydligt mer genomgripande.

Kamerorna läser varje rörelse

Systemen bygger på infraröda kameror monterade i styrkolonnen och A-stolparna. De kartlägger ögonrörelser, pupillstorlek, huvudposition och beteendemönster i realtid – varje gång sätet är upptaget. Det handlar inte om passiva varningssystem som gasvarnare. Tekniken analyserar, bedömer och kan agera.

Annons:

Om systemet tolkar förarens beteende som påverkat kan det hindra bilen från att starta. I mer avancerade utföranden kan det begränsa fordonsfunktionen mitt under körning. Beslutet fattas av maskinen, inte av människan bakom ratten.

"Inte redo", säger myndigheten själv

I mars 2026 lämnade NHTSA en rapport till kongressen där myndigheten konstaterade att tekniken inte är tillräckligt pålitlig för ett brett mandat. Falsklarm – där en nykter, uppmärksam förare felaktigt flaggas som påverkad – är ett dokumenterat problem. Starkt solljus, vissa fysiska kännetecken eller helt enkelt att titta bort en sekund kan utlösa utslag.

Samtidigt har biltillverkare som Subaru, General Motors och Ford redan idag förarövervakning i flera modeller. Det federala kravet gör tekniken obligatorisk i alla nya personbilar oavsett prisklass – och ger den befogenhet att vägra drift, inte bara pipa en varning.

Datamarknaden bakom ratten

Utöver den omedelbara kontrollen finns en större fråga: vart tar all data vägen? Lagtexten säger inget explicit om att informationen måste stanna i fordonet. Varje blinkning, varje mikrosömn, varje distraktion registreras och lagras.

Debatten om huruvida dessa uppgifter kan delas med försäkringsbolag, tillverkare eller brottsbekämpande myndigheter är redan igång. Den biometriska profil som skapas – en löpande karta över ditt beteende bakom ratten – blir en tillgång vars användningsområden ingen lagstiftare röstade om.

Säkerhet eller övervakning?

Förespråkarna pekar på det uppenbara: om tekniken kan förhindra en bråkdel av olyckorna orsakade av rattfylleri eller trötthet räddas liv. Målet är svårt att argumentera emot.

Men implementeringen är något helt annat. Det är inte en passiv säkerhetsfunktion som krockkuddar eller antisladd. Det är aktiv övervakning som sker varje gång du sätter dig bakom ratten, vare sig du vill eller inte. Kombinationen av tvångsövervakning, felkällor i tekniken och oklar datadelning är vad som gör folk obekväma.

Bilar har glidit in i allt mer automatiserade system under åratal. Filhållning, automatisk broms och adaptiv farthållare har sakta byggt lager av teknik mellan föraren och vägen. Steget till ett system som aktivt bedömer förarens förmåga är nästa nivå – och det förändrar relationen mellan människa och maskin helt och hållet.

Från och med 2027 är detta inte längre teoretiskt i USA. Men trenden med allt mer intrångsteknik i fordonen sprider sig snabbt över Atlanten – och frågan är hur lång tid det dröjer innan liknande krav står på dörren även i Sverige.

Läsaromröstning

Vad tycker du om USA:s krav på förarövervakning i nya bilar från 2027?

Röstning stängd

Säkerhet först – det räddar liv! 0%
0 röster
Övervakningssamhälle – nej tack! 93%
63 röster
Bra idé, men tekniken måste bli pålitligare. 6%
4 röster
Osäker, behöver mer info. 1%
1 röst

68 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Turkiet: Polisdrönare jagade bort alkoholdrickare i Istanbul

Övervakningssamhället

Publicerad Igår 15:37 – av Emil Fjellstedt
Två videorutor visar en polisdrönare ovanför Istanbuls historiska stadsmur och budskapet att alkohol är förbjuden i området.
En högtalarutrustad polisdrönare avvisar personer från området vid Istanbuls historiska stadsmur.

En polisdrönare utrustad med strålkastare och högtalare har använts för att avvisa personer som drack alkohol vid Istanbuls historiska stadsmur. Ingripandet bekräftas av turkiska poliskällor – efter att en domstol upphävt stadens generella förbud mot alkohol på offentliga platser.

Videon är inspelad nattetid vid Narlıkapıgatan i Fatih, nära den gamla stadsmuren.

Drönaren hovrar ovanför området och lyser ner mot personerna på marken samtidigt som ett förinspelat meddelande spelas upp.

"Detta är en polisdrönare. Det är förbjudet att dricka alkohol i detta område. Lämna området omedelbart", lyder budskapet.

Personerna lämnar platsen utan synligt motstånd. Det finns inga uppgifter om att någon greps, omhändertogs eller bötfälldes i samband med insatsen.

Polisen bekräftar drönarinsatsen

Istanbuls polismyndighet har via källor bekräftat att drönaren användes för att varna alkoholdrickare i Fatih. Enligt uppgifterna lokaliserades personerna med hjälp av värmekamera.

Drönarövervakning ska finnas tillgänglig i stadens samtliga 39 distrikt och ha använts i omkring ett år. Just den aktuella insatsen genomfördes av polisen i Fatih och beskrivs i turkiska medier som en ordningskontroll runt de historiska murarna.

Ingen av de redovisade poliskällorna har angett vilken bestämmelse som gjorde alkoholkonsumtion förbjuden på just denna plats.

Turkisk lag innehåller inget allmänt nationellt förbud för vuxna att dricka alkohol utomhus. Däremot kan den som berusad stör andra eller den allmänna ordningen bötfällas.

I augusti 2023 utfärdade Istanbuls guvernör ett cirkulär om alkohol på bland annat stränder, i parker, rekreationsområden och andra offentliga miljöer. Myndigheten kallade beskedet en påminnelse om befintliga regler, medan Istanbuls advokatsamfund ansåg att det i praktiken var ett nytt förbud utan tillräckligt lagstöd.

Beslutet överklagades. I februari 2025 rapporterades att Istanbuls regionala förvaltningsdomstol hade upphävt cirkuläret om alkoholkonsumtion i parker, på stränder och i liknande områden.

Drönarens meddelande är mer avgränsat och säger att alkohol är förbjuden "i detta område". Det kan därför röra sig om ett särskilt platsbeslut, skydd av kulturmiljön eller en lokal ordningsåtgärd.

Någon sådan rättslig grund har dock inte offentliggjorts i rapporteringen om händelsen.

Värmekamera, ansiktsigenkänning och högtalare

Istanbulpolisen presenterade sin nya drönarflotta i november 2025.

Farkosterna kan användas både dag och natt och har värmekamera, mörkerseende, strålkastare, högtalare och automatisk spårning av fordon och motorcyklar.

Polischefen Selami Yıldız uppgav då att drönarna skulle användas mot bland annat trafikbrott, ordningsstörningar, brott med motorcyklar och verksamhet kring turistmål och historiska platser.

Vi övervakar Istanbul från alla håll med stadens säkerhetskameror, kameror på obemannade luftfarkoster och kameror för ansiktsigenkänning. Kort sagt övervakar vi från luften och ingriper på marken, sade han.

Videon från Fatih visar hur tekniken nu används för att ge direkta order till människor i en parkmiljö.

Polisens besked omfattade inte bara att alkoholen skulle ställas undan, utan att personerna omedelbart skulle lämna platsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD försvarar fortsatt Palantir-användning: ”Vi har förtroende”

Övervakningssamhället

Publicerad Igår 12:34 – av Markus Andersson
Montage med Jimmie Åkesson till vänster och Palantirs logotyp till höger.
Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att stoppa fortsatta inköp av Palantirs system och hänvisar till förtroende för lagstiftning och säkerhetskrav.

Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar.

Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti skrev att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används.

Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt.

Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet frågade riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.

SD vill tillåta fortsatta inköp

Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker.

Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar.

”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet.

Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.

Regeringen hänvisar till myndigheterna

Frågan har tidigare nått riksdagen. I en interpellationsdebatt i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir.

Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket.

Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte.

Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.

Från underrättelsetjänster till målsystem

Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar.

NyD har tidigare granskat Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag.

En FN-rapportör skrev 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila.

Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Viral Palantir-video visar USA:s senaste AI-baserade målsystem

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 23, 2026 – av Markus Andersson
Cameron Stanley visar Palantirs Maven Smart System med en militär kartvy
Cameron Stanley visar hur Maven Smart System sammanför militär information i en gemensam kartvy.

Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.

Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.

Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars.

Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.

Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.

Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.

Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.

Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.

Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.

Pentagon gör Maven permanent

USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop.

Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.

Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.

Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.

En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Psykiskt våld blir brott – ny lag riktas mot kontroll och kränkningar

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 13, 2026 – av Jan Sundstedt
Riksdagens kammare under en votering.
Riksdagens kammare under en votering (arkivbild).

Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld kan ge upp till fyra års fängelse. Den är avsedd att träffa systematiska kränkningar och kontroll, men remissinstanser har varnat för tillämpningsproblem, svårdragna gränser och att lagen kan komma att användas strategiskt i exempelvis vårdnadstvister.

Riksdagen har beslutat att införa ett nytt brott i brottsbalken: psykiskt våld. Bestämmelsen, som började gälla den 1 juli, har fängelse i högst fyra år i straffskalan.

Enligt riksdagens sammanfattning krävs att en person upprepat utsätter någon annan för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning.

Handlingarna ska sammantaget vara ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Även varaktig otillbörlig övervakning kan omfattas.

Könsneutralt brott

Brottet är könsneutralt och begränsas inte till relationer mellan närstående. Det kan samtidigt ingå som ett led i bland annat grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse.

Trots att lagtexten är könsneutral har reformen drivits inom ramen för regeringens politik mot det som återkommande benämns "mäns våld mot kvinnor" – en inramning som riskerar att förstärka bilden av pojkar och män som en generell problemkategori.

Kvinna och man sover i en säng
Kritiker till lagen menar att den kan användas strategiskt i till exempel vårdnadstvister. Foto: iStock/gorodenkoff

Reformen har mött invändningar även från aktörer som stödjer ett starkare skydd mot systematisk psykisk nedbrytning.

Under riksdagsdebatten lyftes bland annat farhågor om tillämpningsproblem och att bestämmelsen kan användas strategiskt i vårdnadstvister. Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon nämndes bland dem som har varnat för sådana risker.

En central fråga blir därmed hur polis, åklagare och domstolar avgränsar upprepade, nedbrytande beteenden från svåra men icke-straffbara relationskonflikter.

Riksdagen antog regeringens lagförslag i maj; den fortsatta rättstillämpningen kommer att avgöra var gränserna i praktiken hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.