MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 18 september 2025

torsdag 18 september 2025

 

Så använder du Tor för att vara anonym på nätet

Anonymiteten och integriteten för internetanvändare krymper allt mer i takt med att myndigheter och regeringar vill hålla ett vakande öga över medborgarna. Men nätverket Tor har sedan länge försökt skydda anonymiteten på Internet. Läs NyD:s guide till hur du kan skydda din anonymitet på Internet.

publicerad 14 juni 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


”Tor är fri programvara och ett öppet nätverk som hjälper dig att försvara dig mot en form av nätverksövervakning som hotar personlig frihet och integritet, hemliga affärstransaktioner och relationer samt nationell säkerhet som kallas trafikanalys”, står det skrivet på anonymitetsprogrammets hemsida.

tor

Nätverket utvecklades 2002 av The Tor Project och hette till en början The Onion Router, men är idag mer känt som Tor. Nätverket har sedan starten ökat i popularitet för varje år och är i dag ett givet val för den som vill att sin internetinformation inte ska delas med myndigheter.

Genom att använda Tor ökas ens chanser att inte bli övervakad av till exempel den amerikanska och hårt kritiserade säkerhetsmyndigheten National Security Agency, NSA, som uppdagades med att ha spionerat på medborgare genom att gå in i databaserna hos bland annat Facebook och Apple.

En av de viktigaste funktionerna med Tor är att låta folk som lever i totalitära stater med censur komma åt och sprida information. Det är därför lämpligt att protokoll som tillåter detta släpps igenom. Men exempelvis Bittorenttrafik eller SMTP kan man slippa då dessa ofta missbrukas för att skicka spam.

Foto: Faksimil torproject.org
Foto: Faksimil torproject.org

Så hur fungerar Tor?
Genom att lägga om rutten när man till exempel skickar ett meddelande till att gå genom flera servrar kan man hålla sig anonym på Internet.

Vad man däremot inte får per automatik är kryptering för det sista steget i kommunikationen, det från den utgående Tor-noden, en server i Tor-nätverket, till mottagaren. Därför är det lämpligt att också kryptera meddelanden innan de ska skickas in i Tor-nätverket. På så sätt skyddas meddelandets information. Detta kan göras genom att exempelvis kryptera filer eller e-post med GnuPG och för själva förvaringen av filer på en dator eller t.ex. ett USB-minne kan programmet Truecrypt användas. Både dessa programvaror är öppen källkod.

Säkerheten i Tor-nätverket ökar dock ju fler som är anslutna. Desto fler användare, desto svårare att spåra enskilda användare i nätverket.

Hur installerar och använder jag Tor?
Tor finns både för operativsystemen Windows, GNU/Linux och Mac. Du laddar ned och installerar Tor-klienten här. Tor erbjuder Browser Bundle – ett surfpaket med en särskilt säker konfigurerad webbläsare som bl.a inaktiverar Javascript etc. Denna är förkonfigurerad för att använda Tor och har en indikator som visar att din anslutning är säker.

Så här kan det se ut när du Tor är korrekt installerat och igång. Viadalia Control Panel håller anslutningen upprättad och webbläsaren bör indiktera om Tor-används.
Så här kan det se ut när du Tor är korrekt installerat och igång. Viadalia Control Panel håller anslutningen upprättad och webbläsaren bör indiktera om Tor-används.

Du kan också få andra program att använda den säkrare Tor-anslutningen. Du anger då i respektive program som du vill skall kommunicera genom Tor att ansluta genom Proxy – SOCKS. Oftast skall du ange 127.0.0.1 (localhost) i adressfältet samt 9050 som portnummer.

Du som känner att du vill bidra till rätten och möjligheten att vara anonym på nätet kan konfigurera programmet så att du själv blir en nod i nätverket. Andra användare tillåts då passera genom din dator. Det är enligt denna solidaritetsprincip som nätverkets byggts upp.

Tyvärr saknas det inte exempel på hur myndigheter har försökt ge sig på slutnoder, alltså användare som bara upplåtit sin bandbredd till nätverket. Principen kan anses rättsvidrig, men är en realitet i flera länder.

Det skall betonas att det inte är någon garanti att man inte kan spåras trots att man använder Tor. Din dator kan sedan tidigare vara kapad, en trojan kan ha tagit sig in. Du kan också råka använda fel inställningar eller inte ha konfigurerat det program som du vill skall kommunicera Tor korrekt så att sårbarheten ökar. Är du osäker gör specifika sökningar på Internet för att täppa till brister i användningen.


Läs mer:

Tors webbplats
Läs om om Tor på Wikipedia
Läs IDG:s omfattande guide till Tor

Fakta:

Tor är en implementering av onion routing i fri mjukvara — ett slags anonymitetstjänst som ger sina användare möjlighet att kommunicera anonymt över Internet.

Projektet sponsrades till en början av US Naval Research Laboratory, men blev ett Electronic Frontier Foundation-projekt under 2004. EFF stöttade Tor finansiellt till november 2005, och står än idag för webhosting för projektet.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-företag betalar miljardskadestånd till författare

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
AI-företaget har använt piratkopierade böcker för att träna sin AI-bot Claude.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI-företaget Anthropic betalar 1,5 miljarder dollar till hundratusentals författare i en upphovsrättsstämning. Förlikningen är den första och största av sitt slag inom AI-området.

Det var förra året som författarna Andrea Bartz, Charles Graeber och Kirk Wallace Johnson skickade in en stämningsansökan mot Anthropic för att de använde piratkopierade böcker för att träna sin AI Claude.

I juni beslutade en federal domare att det inte var olagligt att träna AI-chattbottar på upphovsrättsskyddade böcker, men däremot att Anthropic felaktigt hade skaffat sig miljontals böcker via piratsajter.

Nu har Anthropic gått med på att betala cirka 3 000 dollar för var och en av de uppskattningsvis 500 000 böcker som omfattas, det är cirka 28 000 kronor per bok. Totalt handlar det om 1,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 14 miljarder svenska kronor.

Första i sitt slag

Förlikningen är den första i en rad rättsprocesser som pågår mot AI-företag angående användning av upphovsrättsskyddat material för AI-träning. Bland annat har George R.R. Martin tillsammans med 16 andra författare stämt OpenAI för upphovsrättsintrång.

Såvitt vi kan bedöma är det det största återställandet av upphovsrätt någonsin, säger Justin Nelson, advokat för författarna, enligt The Guardian. Det är den första i sitt slag i AI-eran.

Om Anthropic inte hade gått med på förlikning hade det enligt experter kunnat kosta betydligt mer.

Det fanns en stor risk att det skulle handla om flera miljarder dollar, tillräckligt för att potentiellt lamslå eller till och med sätta Anthropic i konkurs, säger William Long, juridisk analytiker hos Wolters Kluwer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spionprogram tar bilder på porrsurfare – används för utpressning

publicerad 9 september 2025
– av Markus Andersson
Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Säkerhetsföretaget Proofpoint har upptäckt skadlig programvara som automatiskt fotograferar användare via deras webbkameror när de besöker pornografiska sajter. Bilderna används sedan i utpressningssyfte.

Det nya spionprogrammet Stealerium har en särskilt obehaglig funktion: det övervakar offrets webbläsare efter pornografirelaterade sökord som ”sex” och ”porn”, och tar samtidigt skärmdumpar och webbkamerafoton av användaren, och skickar allt till hackaren.

Säkerhetsföretaget Proofpoint upptäckte programvaran i tiotusentals e-postmeddelanden som skickats sedan maj i år. Offren lurades att ladda ner programmet genom falska fakturor och betalningskrav, främst riktade mot företag inom besöksnäring, utbildning och finans.

— När det gäller informationstjuvar letar de vanligtvis efter vad de än kan få tag på, säger Selena Larson, forskare på Proofpoint till Wired.

— Detta lägger till ytterligare ett lager av integritetsintrång och känslig information som du definitivt inte vill ska hamna händerna på en viss hacker. Det är äckligt. Jag hatar det, tillägger hon.

Finns öppet på Github

Förutom den automatiserade sexutpressningsfunktionen stjäl Stealerium även traditionell data som bankinformation, lösenord och nycklar till kryptoplånböcker. All information skickas till hackaren via tjänster som Telegram, Discord eller e-post.

Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github. Utvecklaren, som kallar sig witchfindertr och påstår sig vara en ”malware-analytiker” i London, hävdar att programmet är ”endast för utbildningsändamål”.

— Hur du använder detta program är ditt ansvar. Jag kommer inte att hållas ansvarig för några olagliga aktiviteter. Inte heller bryr jag mig ett skit om hur du använder det, skriver utvecklaren på sidan.

Kyle Cucci, också forskare på Proofpoint, kallar automatiserade webbkamerabilder av användare som surfar på porr för ”i princip ohört”. Det enda liknande fallet var en attack mot fransktalande användare 2019.

Ny trend bland cyberbrottslingar

Enligt Larson kan den nya typen av attacker vara del av en större trend där mindre hackergrupper vänder sig bort från storskaliga ransomware-attacker som drar till sig myndigheternas uppmärksamhet.

— För en hacker är det inte som att du tar ner ett mångmiljonföretag som kommer att väcka uppmärksamhet och leda till många följdeffekter. De försöker tjäna pengar en person i taget. Och kanske främst människor som kan skämmas över att rapportera något sådant här, förklarar Larson.

Proofpoint har inte identifierat specifika offer för sexutpressningsfunktionen, men menar att funktionens existens tyder på att den sannolikt redan använts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

publicerad 3 september 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome ”utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning”, är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst ”en dålig lösning för detta fall”.

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en ”fristående verksamhet” och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av ”feghet”.

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IP-adresser används för att spåra arbetslösa

publicerad 1 september 2025
– av Redaktionen
Arbetsförmedlingen har redan hittat cirka 4000 personer som tycks ha loggat in från ett annat land än Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetslösas IP-adresser för att kontrollera att de verkligen befinner sig i Sverige. Cirka 4 000 personer som loggat in från utländska IP-nummer riskerar nu att förlora sin ersättning.

För att ha rätt till A-kassa och andra former av ersättning kopplade till att man är arbetslös ställs vissa krav. Ett av dessa krav är att man måste befinna sig i Sverige, detta för att vara tillgänglig ifall ett arbete dyker upp.

När den arbetssökande loggar in på Arbetsförmedlingens hemsida kontrolleras nu personens IP-adress. Om personen loggar in från ett utländskt IP-nummer antyder detta att denne befinner sig i ett annat land.

Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetssökande sedan slutet av juni och myndigheten har redan hittat cirka 4 000 personer som till synes har loggat in från ett annat land än Sverige.

Det är ett sätt att motverka risken för felaktiga utbetalningar. Vi pratar om personer som befinner sig utomlands fast de borde vara i Sverige och söka arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska program, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen, till Bonniertidningen DN.

Ingen av personerna har ännu kontaktats, men myndigheten planerar att ta kontakt under september. Dessa personer riskerar att få sin ersättning indragen.

Vidare ska myndigheten även ha upprättat ett särskilt verktyg för att kontrollera om arbetssökande använder sig av VPN, så att ingen ska hamna bland de utpekade av misstag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.