Annons:

Påven varnar för AI:s makt över människan

Utvecklingen av AI

Publicerad 30 maj 2026 – av Redaktionen
Påve Leo XIV varnar för AI:s samhällsrisker
Påve Leo XIV varnar i sin första encyklika för att artificiell intelligens kan koncentrera makt och försvaga mänskligt ansvar.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Påven Leo XIV:s första encyklika är en omfattande varning om artificiell intelligens. I Magnifica humanitas beskriver han AI som en teknik som kan hjälpa människan – men också koncentrera makt, försvaga omdömet, hota arbetet och göra krig lättare att föra.

Påven Leo XIV undertecknade dokumentet den 15 maj, exakt 135 år efter att Leo XIII satte sitt namn under Rerum novarum, den katolska sociallärans klassiska text om arbete, kapital och industrisamhällets nya konflikter. Vatikanen publicerade encyklikan den 25 maj, rapporterar Vatican News.

Den nya texten, som omfattar drygt 42 000 ord, bär titeln Magnifica humanitas: Om värnandet av människan i den artificiella intelligensens tidsålder. I centrum står frågan om vad som händer med människans värdighet, frihet och ansvar när algoritmer formar allt fler beslut, relationer och samhällsfunktioner.

”Tekniken är aldrig neutral, eftersom den präglas av dem som utformar, finansierar, reglerar och använder den”, skriver påven i encyklikan.

Annons:

Leo XIV förkastar inte tekniken som sådan. Han beskriver AI som en möjlig gåva som kan lindra lidande och öppna nya möjligheter. Men han varnar samtidigt för att teknisk utveckling som drivs av vinst, makt och militär konkurrens riskerar att göra människan till råvara, datapunkt eller produktionsenhet.

Inte en fråga om ja eller nej

I och med encyklikan skrivs AI-frågan in i samma tradition som kyrkans äldre sociala texter om industrialisering, arbete och social rättvisa. Påven skriver att den avgörande frågan inte är om samhället ska säga ja eller nej till teknik, utan vilken sorts samhälle tekniken ska bygga.

Han använder två bibliska bilder: Babels torn och Jerusalem. Babel står för teknisk makt utan ödmjukhet, där effektivitet och kontroll blir mål i sig själva. Jerusalem står för ett samhälle byggt på ansvar, gemenskap och respekt för människans gränser.

”Att avväpna betyder inte att avvisa tekniken, utan att hindra den från att dominera mänskligheten”, skriver Leo XIV.

Ett återkommande tema är hur artificiell intelligens kan efterlikna mänskligt tänkande och mänsklig omsorg utan att själv bära ansvar, ha förmåga till relationer eller äga ett samvete. Påven varnar särskilt för att sårbara människor kan börja förväxla chattbotar och digitala assistenter med verklig mänsklig närvaro.

Han skriver att inget beräkningssystem, hur avancerat det än är, kan skapa ”ett hjärta som ger sig självt” eller ”ett samvete som urskiljer gott från ont”.

Risk för koncentrerad makt

Ett av encyklikans skarpaste avsnitt behandlar maktkoncentrationen. Påven pekar på att de resurser som krävs för avancerad AI – datamängder, beräkningskraft, kapital och teknisk kompetens – i praktiken samlas hos ett fåtal företag och aktörer.

En mer ”moralisk” AI räcker inte, skriver Leo XIV, om det är ett fåtal som definierar vad denna moral ska vara.

Resonemanget knyter an till den växande politiska debatten om hur AI ska regleras vid exempelvis anställningsförfaranden, kreditprövningar, offentlig service, sjukvård och rättsväsende. Om besluten flyttas in i system som få kan förstå eller granska riskerar ansvaret att försvinna.

Påven efterlyser därför rättsliga ramar, oberoende tillsyn, informerade användare och politiker som inte överlåter samhällsutvecklingen åt marknaden eller teknikbolagen.

Enligt tidskriften Time presenterade Leo XIV encyklikan i Vatikanen tillsammans med Christopher Olah, medgrundare av AI-bolaget Anthropic. Symboliken är tydlig: kyrkan vill tala direkt till den tekniska maktens centrum, inte bara kommentera utvecklingen från sidlinjen.

Arbete, sanning och demokrati

Precis som Rerum novarum kretsar Magnifica humanitas kring arbetets värdighet. Påven varnar för att automatisering kan slå sönder arbetsmarknader och skapa vad han beskriver som ”påtvingad inaktivitet”, där människor inte bara förlorar inkomst utan också social delaktighet och mening.

”Jakten på större vinster kan inte rättfärdiga val som systematiskt offrar arbetstillfällen”, skriver påven enligt Time.

Påven varnar också för hoten mot sanningen. AI kan på några sekunder skapa texter, bilder, röster och videor som ser trovärdiga ut men är fabricerade. Encyklikan publiceras inför valrörelser i västvärlden, i ett informationsklimat där AI-genererat material redan påverkar politisk kommunikation, opinionsbildning och förtroendet för medier.

Leo XIV kopplar därför samman AI med demokratins grundvillkor. Om människor inte längre kan skilja verklighet från manipulation blir även den offentliga debatten sårbar.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”

Påvens skarpaste formuleringar rör AI i krigföring. Han varnar för att autonoma vapensystem och snabbare beslutsprocesser kan sänka tröskeln för våld.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”, skriver han.

Encyklikan varnar också för att teknik som gör det möjligt att angripa utan att se människans ansikte ökar avståndet mellan beslut och konsekvenser. Ju mer kriget framstår som ett tekniskt problem, desto lättare blir det att dölja det mänskliga ansvaret.

Budskapet riktar sig inte bara till katoliker. Dokumentet publiceras i ett skede när regeringar, företag och internationella organisationer försöker formulera regler för AI samtidigt som tekniken redan förändrar arbetsliv, utbildning, militär planering och politisk kommunikation.

Leo XIV konstaterar att mänskligheten inte står inför en renodlad teknikfråga, utan inför ett vägval som rör vår människosyn. AI kan tjäna människan – men bara om människan inte låter sig reduceras till det som tekniken kan mäta, sortera och ersätta.

Läsaromröstning

Vilket av påven Leo XIV:s budskap i den nya AI-encyklikan anser du vara viktigast?

Röstning stängd

Att teknik aldrig är neutral – den formas av makt och vinstintressen 29%
5 röster
Att AI hotar människans värdighet, omdöme och ansvar 35%
6 röster
Att färre aktörer får för stor makt över samhällsutvecklingen 29%
5 röster
Att vi måste reglera AI med lagar och oberoende tillsyn 6%
1 röst

17 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Mjukvaruexperten Theo varnar: PHP-krisen bara början på större globala IT-säkerhetsproblem

Utvecklingen av AI

Publicerad Idag 01:00 – av Markus Andersson
Illustration av ett serverhölje med ett vinrött plåster och en separat hängande metallnyckel.
En säkerhetsuppdatering rättar ett programfel men gör inte en redan stulen åtkomstnyckel obrukbar. Nyckeln måste återkallas separat.

Dygnets kritiska PHP-hål är bara en del av en större förskjutning i hotbilden. Samtidigt har GitLab och Node.js fått akuta säkerhetsuppdateringar, och plattformarna Railway och OpenCode har drabbats av intrång där kunders nycklar till AI-tjänster stod på spel. Mjukvaruexperten Theo befarar att det blir betydligt värre innan det blir bättre.

Nya Dagbladet har rapporterat om de två allvarliga felen i programspråket PHP och om hur banker och myndigheter stängde nättjänster när miljontals angreppsförsök registrerades.

Hotet sträcker sig dock längre än till PHP och vanliga webbsidor. Två olika slags problem pågår parallellt: säkerhetsfel i programvara som mängder av tjänster vilar på, och faktiska intrång hos bolag som förvarar kunders nycklar till AI-tjänster. Säkerhetsfelen kräver att någon uppdaterar i tid. Intrången kan betyda att ens åtkomst redan har använts av någon annan.

— Verkligheten är att två olika saker händer samtidigt just nu, säger mjukvaruexperten Theo, som själv arbetar som utvecklare.

Handritad skiss med publicerade säkerhetsfel i PHP, Node.js och GitLab samt rapporterade intrång hos Railway och OpenCode. PHP har även angrepp observerade.
Publicerade säkerhetsfel och rapporterade intrång är olika slags händelser. PHP-felen har också utsatts för angrepp, medan Railway och OpenCode beskrivit separata intrång. Grafik: NyD.

Två spår: säkerhetsfel och intrång

På ena sidan finns publicerade säkerhetsfel, främst i PHP men också i Node.js och GitLab. Uppdateringar finns, men den som inte har installerat dem är sårbar. PHP-felen är redan föremål för angrepp: angreppsförsök registrerades före offentliggörandet, och felet utnyttjas nu brett enligt Amazon Threat Intelligence.

På andra sidan finns intrången. Plattformsbolaget Railway, där utvecklare kör sina tjänster, upptäckte onsdagen den 21 oktober avvikande aktivitet i system som lagrar kunders miljövariabler. Programmeringsverktyget OpenCode meddelade redan den 17 oktober ett intrång natten innan.

Ett säkerhetsfel är en dörr som går att bryta upp. Ett intrång betyder att någon redan har tagit sig in. Theo understryker själv att PHP-felen och intrången hos Railway och OpenCode varken är samma händelse eller har samma orsak. Det som förenar dem är en förändrad hotbild, inte en gemensam angripare.

Varför har AI-nycklar blivit byte?

En API-nyckel är en digital åtkomstnyckel som låter ett program använda en betaltjänst, exempelvis en AI-modell, på ägarens konto. Den är inte ett vanligt lösenord, och att byta kontolösenordet räcker inte. Den som får tag på nyckeln kan använda tjänsten på någon annans räkning.

Enligt Railways meddelande kan en obehörig ha kommit åt krypterade miljövariabler och för vissa fått fram innehållet i klartext. Sådana variabler kan innehålla API-nycklar och inloggningar till databaser. Den inledande analysen pekar på en delmängd av användarna, men bolaget uppmanar alla kunder att ersätta sina nycklar och granska loggar som försiktighetsåtgärd.

Railway tror att intrånget ingår i en serie attacker mot plattformsbolag med syfte att komma åt AI-tjänster och har bett leverantörerna av dessa tjänster att återkalla nycklarna.

OpenCodes intrång kopplades av bolaget till vad det kallar en storskalig destillationsattack. Det berörde 1,4 procent av användarna av tjänsten Console, en delmängd av dem som hade kopplat in externa AI-leverantörer.

Destillation innebär att svar från en kraftfull AI-modell används som träningsmaterial för en annan. Enligt Theo förklarar det varför nycklar som spärras inom några timmar ändå är värdefulla: den som inte får köpa tillgång till de ledande modellerna kan generera stora mängder data på någon annans konto innan nyckeln stängs. Han uppger att drabbade utvecklare rapporterat att nycklarna snabbt förbrukades och att obehöriga AI-kostnader debiterades deras konton.

— Varje plattform som lagrar API-nycklar är en måltavla, säger Theo.

Varför drabbas även välskriven kod?

PHP-felen är så svåra för att de sitter i själva språket, inte i de webbplatser som byggs med det. Säkerhetsföretaget Wiz, som hittade felen, skriver att även ett enkelt "Hello World"-program kan vara sårbart.

Jämför med ett hyreshus där felet sitter i porten. Det spelar ingen roll hur bra lås hyresgästerna har satt på sina lägenhetsdörrar.

Felen uppstår när PHP hanterar krascher, särskilt när minnet tar slut. Då kan skräpdata ligga kvar till nästa förfrågan. En angripare kan utnyttja det för att läsa ut serverns minne, där lösenord, API-nycklar och certifikat kan finnas, eller för att köra egen kod.

Sårbara utgåvor från det senaste decenniet, ända tillbaka till PHP 5.4, berörs av minst ett av felen. De rättade versionerna 8.5.12, 8.4.27, 8.3.36 och 8.2.35, som släpptes den 21 oktober, täpper till dem.

Theo varnar för att läsa uppgiften om att PHP driver omkring 70 procent av alla webbplatser som ett mått på skadan. Siffran räknar mängder av övergivna sajter, medan de mest besökta tjänsterna ofta är byggda på annat. Problemet, menar han, är snarare de sajter som ingen längre underhåller.

Kodplattformen GitLab rättade samma dag ett kritiskt fel som under vissa villkor kan låta en obehörig köra kod utan att logga in. Felet har högsta riskklass, 10,0, och gäller äldre installationer som organisationer driver själva. GitLab.com är redan rättat.

Node.js, som gör att programspråket JavaScript kan användas på servrar, släppte också säkerhetsuppdateringar den 21 oktober. De gäller bland annat säkra anslutningar, namnuppslag och komprimering. Felen är helt fristående från PHP:s.

AI krymper tiden till angrepp

Den sårbara koden i PHP har funnits i över ett decennium. Att göra den till ett fungerande angrepp krävde tidigare en extremt komplicerad kedja av steg. Med AI-verktyg gick det att anpassa angreppet till olika versioner och inställningar.

"Med de mest avancerade AI-modellerna och rätt verktyg klarade en enda forskare på en vecka det som tidigare skulle ha tagit ett team i världsklass månader", skriver Wiz.

Varje säkerhetsuppdatering avslöjar dessutom var felet satt. Den som jämför gammal och ny kod får en karta över var de som ännu inte uppdaterat är sårbara. Theo kallar det ett sårbart tidsfönster, som tidigare var relativt ofarligt eftersom det krävde mycket arbete att hitta och utnyttja uppdateringarna. Nu kan AI-agenter gå igenom varje kodändring och leta upp de säkerhetsrelaterade.

Amazons hotunderrättelseenhet Amazon Threat Intelligence registrerade ett angreppsförsök mot en av Amazons lockservrar redan den 17 oktober, fyra dagar innan felen offentliggjordes. Enheten skriver att det är oklart om försöken skulle ha lyckats mot verkliga system, men att felet nu utnyttjas brett.

"AI-stödd analys gör det billigare att förvandla en uppdatering eller ett säkerhetsmeddelande till ett fungerande angrepp. Därmed kan fler aktörer slå till inom timmar eller till och med minuter", skriver Amazon Threat Intelligence, som uppmanar till åtgärd inom timmar i stället för de 7 till 30 dagar som många organisationer räknar med.

Därför tror Theo att det blir värre

Kombinationen oroar honom. Angrepp kan byggas snabbare än någonsin, medan uppdateringar måste rullas ut på miljontals servrar som sköts av olika ägare. Samtidigt finns en efterfrågan som enligt Theo gör lagrade AI-nycklar till handelsvara.

— Jag har en obehaglig känsla av att det kommer att bli mycket värre innan det blir bättre, säger Theo.

Vad kan du göra?

Den som bara surfar har inget PHP att uppdatera, men bör hålla webbläsare, operativsystem och appar uppdaterade. Den som driver en sajt bör kontrollera att PHP uppgraderats till de rättade versionerna, vilket enligt Amazon Threat Intelligence är den enda fullständiga lösningen. Samma sak gäller egna GitLab-installationer och Node.js-tjänster.

En uppdatering stoppar nya angrepp men gör inte redan stulna nycklar obrukbara. Kunder hos Railway och andra plattformar som lagrar nycklar bör därför ersätta dem och bevaka sina konton.

— Se till att era API-nycklar är väl skyddade, väl åtskilda och lätta att återkalla, säger Theo.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anthropic vill ge till allmännyttan – genom en egen fond

Utvecklingen av AI

Publicerad 19 oktober 2026 – av Markus Andersson
Anthropic, bolaget bakom AI-assistenten Claude, vill avsätta fem procent av sina aktier till en fond för allmännyttiga ändamål.

AI-bolaget Anthropic vill lägga fem procent av sina aktier i en ny fond för allmännyttan. Fonden blir ingen fristående stiftelse, utan ägs helt av bolaget.

Med fonden vill bolaget bakom AI-assistenten Claude kunna ge stora donationer till ideella organisationer eller betala ut pengar direkt till särskilda grupper.

Ett möjligt användningsområde är stöd till människor vars försörjning påverkas av AI, enligt bolaget, men något sådant stöd är ännu inte beslutat.

"AI kan skapa enorma ekonomiska värden, men det kan också skapa osäkerhet för många arbetstagare", skriver Anthropic i ett pressmeddelande.

Först måste aktieägarna godkänna planen. Därefter kan fondens andel växa: för varje gång bolagets värde stiger med 50 procent över en viss nivå kan styrelsen välja att lägga till två procent av aktierna. Var den nivån ligger har inte redovisats, och inte heller vem som ska bestämma över pengarna.

Fondens fem procent av bolagets aktier kommer utöver tidigare löften. När Anthropic grundades lovade grundarna att skänka 80 procent av sina egna aktieinnehav, och vissa anställda har lovat att skänka delar av sina innehav, något som bolaget matchar. Räknar man ihop den nya fonden och de tidigare löftena ska omkring 20 procent av bolagets aktier gå till allmännyttan, enligt Anthropic. Under de kommande månaderna ska Anthropic redovisa hur fonden kommer att styras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Volvo väljer Nvidia för självkörande bilar

Utvecklingen av AI

Publicerad 18 oktober 2026 – av Markus Andersson
Två män står bredvid en mörk Volvobil framför en varmt belyst tegelfasad.
Volvo och Nvidia fördjupar sitt samarbete om automatiserad körning. Det planerade systemet på nivå 2 kräver att föraren övervakar bilen.

Volvo bygger sin nästa förarassistans på Nvidias teknik och siktar på bilar som kör från adress till adress i stadstrafik. Föraren måste ändå övervaka bilen hela vägen.

Volvo Cars fördjupar samarbetet med Nvidia, som började 2017. Biltillverkaren ska använda chipföretagets plattform Hyperion och mjukvaran Alpamayo för ett nytt system på nivå "2++". Det ska hantera trafikljus och stoppskyltar.

Nivå två betyder att föraren hela tiden ska vara uppmärksam och beredd att ta över. Systemet liknar Teslas "Full Self-Driving (Supervised)" och det system som Mercedes nyligen införde i nya CLA, rapporterar SweClockers med hänvisning till The Verge.

Hyperion kombinerar kraftfulla systemkretsar med sensorer runt hela bilen. Alpamayo använder språkmodeller för att tolka omgivningen och bestämma när bilen ska styra, bromsa eller accelerera. Lidar ingår inte, men Volvo kan lägga till den laserbaserade sensorn senare.

Satsningen kommer efter bakslag. Volvos "Ride Pilot", som skulle köra utan övervakning på nivå 3, har i praktiken lagts åt sidan i USA sedan bolaget inte fick regulatoriskt godkännande. Planerna på lidar i vissa modeller föll när leverantören Luminar gick i konkurs, skriver The Verge.

Volvo tillför egna system som analyserar förarens beteende mer detaljerat än vanlig förarövervakning. Bilarna ska dessutom kunna varna varandra för hinder och vägarbeten längre fram.

— Vårt varumärke Volvo är synonymt med säkerhet, och säkerhet är synonymt med förtroende, säger Alwin Bakkenes, chef för global mjukvaruutveckling på Volvo Cars.

Volvo har inte sagt vilka modeller som får systemet först. Lanseringen ska ske "före decenniets slut". Samtidigt skriver bolaget i sitt pressmeddelande om en gradvis introduktion av "eyes-off" och "mind-off" körning – något ett nivå 2-system inte medger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya DeepSeek Flash tar stora kliv fram för kostnadseffektiv AI-användning

Utvecklingen av AI

Uppdaterad 17 oktober 2026, Publicerad 17 oktober 2026 – av Markus Andersson
Illustrativt montage med DeepSeeks vita logotyp och en vardagsdator med abstrakta verktygsytor i blått och cyan.
DeepSeeks uppgraderade V4.1 Flash kan läsa text och bilder samt skriva kod, till ett lågt pris.

Kinesiska DeepSeek har släppt en uppgraderad version av sin öppna AI-modell V4.1 Flash. Modellen läser text och bilder och skriver kod. Priset är så lågt att avancerad AI blir en realistisk resurs för privatpersoner, småföretag och föreningar.

Den nya versionen heter DeepSeek-V4.1-Flash-1017. Siffrorna står för releasedatumet den 17 oktober. Enligt modellkortet är den en mindre uppdatering av V4.1 Flash, med förbättringar inom resonemang, kod, agentuppgifter och bildtester. Bolaget uppger också att modellen löser uppgifter snabbare och med kortare svar, vilket sänker kostnaden per uppgift.

Modellvikterna, alltså själva den tränade modellen, ges ut under MIT-licensen, en av de mest tillåtande licenserna som finns. Vem som helst får ladda ner, köra, ändra och bygga vidare på dem, även kommersiellt.

Bildförståelsen fanns redan i septemberversionen. Nytt är att samma allroundmodell enligt DeepSeek har blivit både vassare och snabbare.

DeepSeek skriver på X att uppdateringen ger "starkare testresultat, snabbare uppgiftslösning och kortare svar än den tidigare versionen – en Pareto-förbättring i prestanda och kostnad". Med det menar bolaget att modellen blivit bättre utan att något annat blivit sämre. Modellen finns redan på bolagets webbplats, i appen och via API:t.

Slår amerikanska rivaler på flera prov

DeepSeek jämför 1017 med OpenAI:s GPT-5.6 Sol och Anthropics Opus 5. De allra senaste amerikanska modellerna, GPT-6 och Opus 5.5, finns inte med i tabellen. Siffrorna är dessutom bolagets egna och har inte verifierats av redaktionen.

Inom agentarbete och programmering är resultaten ändå slående. På kodtestet DeepSWE får 1017 77,0 poäng, mot 73,0 för GPT-5.6 Sol och 74,0 för Opus 5. På Automation Bench är avståndet större, 60,5 poäng mot 45,8 respektive 50,3.

Samma mönster syns på Agents' Last Exam och Apex Bench. Där leder DeepSeek-modellen med 35,4 respektive 72,1 poäng, en tydlig förbättring från föregångarens 31,8 och 64,6.

Alla prov vinner modellen inte. På Terminal Bench 4, där uppgifterna löses i en kommandoterminal, får Opus 5 51,8 poäng mot DeepSeeks 42,3. På ProgramBench leder Opus med 37 mot 29,1. I kunskapsprovet Humanity's Last Exam utan verktyg är skillnaden ännu större: 42,6 för DeepSeek mot 56,3 för Opus.

På bildproven ligger 1017 i nivå med konkurrenterna. I Chartography får den 83 poäng, mot 79,9 för GPT-5.6 Sol och 84 för Opus 5. I BabyVision hamnar den mellan de två amerikanska modellerna, och i ZeroBench strax under båda.

DeepSeeks resultattabell för V4.1 Flash 1017 och jämförelsemodellerna.
DeepSeeks egen tabell visar förbättringar jämfört med föregångaren, men också tester där amerikanska jämförelsemodeller leder. Bild: DeepSeek.

DeepSeek har också publicerat en videodemonstration där modellen enligt bolaget bygger kompletta projekt från grunden, "från spelskapande till 3D-modellering". Ett av klippen visar en kameraåkning genom en tredimensionell palatsmiljö med gula tak och röda väggar. Uppvisningen är bolagets egen, inte ett oberoende test.

Användare har redan börjat visa upp egna resultat. En X-användare publicerade ett förstapersonsspel kallat Sun Garden, med antika ruiner, ljuseffekter och föremål som går att skjuta på, och uppger att koden skrevs av 1017. Modellen genererar alltså ingen video. Den skriver koden som bygger spelet.

Priset gör skillnaden

I DeepSeeks eget API kostar modellen 0,30 dollar per miljon tokens indata och 1,20 dollar per miljon tokens utdata. En token är en bit av ett ord, ungefär den enhet modellen läser och skriver i.

Under lågtrafik halveras priset till 0,15 respektive 0,60 dollar. Text som redan ligger i cacheminnet kostar bara 0,006 dollar per miljon tokens under högtrafik och 0,003 dollar under lågtrafik. Lågtrafikpriset gäller hela helgen.

DeepSeeks diagram över lösta DeepSWE-uppgifter och kostnad per uppgift.
DeepSeeks separata kostnadsdiagram jämför DeepSWE-resultat vid olika inställningar och omfattar även nyare amerikanska modeller än tabellen ovan. Siffrorna är bolagets redovisning, inte NyD:s egna mätningar. Bild: DeepSeek.

Modellen kan hålla en miljon tokens i minnet i samma samtal. Det räcker för att läsa in långa avtal, utredningar eller hela kodbaser på en gång.

Verktygen hamnar hos vanligt folk

Den verkliga följden handlar om vem som får tillgång till verktygen. En förening kan låta modellen gå igenom protokoll och skannade dokument. En hantverkare kan analysera fotografier och ritningar, och ett litet företag kan bygga egna interna verktyg. Inget av det kräver ett dyrt och låst abonnemang hos en amerikansk techjätte.

Öppna vikter gör att ingen enskild leverantör kan stänga dörren. Om en molntjänst höjer priset eller ändrar villkoren kan användaren gå till en annan som kör samma modell. Arbetsverktygen är dessutom utbytbara och kan kopplas till olika modeller.

Gränserna finns kvar. Med 763 miljarder parametrar är modellen alldeles för stor för en vanlig bärbar dator, så de flesta kommer att använda den via molnet. Beräkningskraften kostar pengar och gör användaren beroende av den som driver servrarna.

Samtidigt är det en kinesisk aktör som lägger en konkurrenskraftig modell i allmänhetens händer, medan de amerikanska toppmodellerna från OpenAI och Anthropic bara går att hyra. Öppna kinesiska modeller har tidigare utmanat amerikanska toppnamn också inom bild.

Motor, verkstad och driftbolag

För den som vill komma igång hjälper det att skilja på tre saker. Modellen är motorn som tänker. Arbetsmiljön, på engelska ofta kallad harness eller agent, är verkstaden som ger motorn händer: den läser filer, kör kommandon och planerar arbetet. Driftleverantören kör modellen på sina servrar och tar betalt för det.

OpenCode är en fri arbetsmiljö med öppen källkod som körs i terminalen. Ollama beskriver hur den läser projektet, redigerar filer, kör kommandon, delar upp arbetet på underagenter, hämtar webbsidor och tar emot bilder och skärmdumpar. Användaren väljer själv leverantör och modell, med egen API-nyckel eller via OpenCodes frivilliga abonnemang Zen och Go.

DeepSeek Harness är bolagets egen arbetsmiljö, släppt med öppen källkod under MIT-licens och byggd på principen "everything is a plugin", alltså att allt är ett tillägg. Med Node.js installerat startas den med kommandot npx @deepseek-ai/dsh web, som öppnar ett lokalt gränssnitt i webbläsaren.

Under Settings och Models lägger man in sin API-nyckel, väljer en projektmapp och beskriver uppgiften. Agenten läser och skriver filer, kör kommandon och planerar, och ber om godkännande enligt de behörighetsregler användaren satt. Enligt DeepSeek är 1017 särskilt optimerad för Harness och för Tencents verktyg CodeBuddy och WorkBuddy.

Ollama lovar att inte spara innehållet

Ollama Cloud erbjuder V4.1 Flash till samma pris som DeepSeek, med halva priset utanför högtrafik. Ett gratiskonto kan köpa krediter utan serviceavgift. Pro kostar 20 dollar i månaden och innehåller krediter för 60 dollar, vilket vid högtrafikpris räcker till 200 miljoner tokens indata eller 50 miljoner tokens utdata.

Ollamas katalog listar modellfamiljen men bekräftar inte att just 1017-versionen har rullats ut där. Den nya versionen finns bekräftat hos DeepSeek direkt.

Enligt Ollamas integritetspolicy behandlas prompter och svar bara tillfälligt för att leverera tjänsten och används aldrig för träning. Samarbetspartnerna måste tillämpa så kallad zero data retention, alltså att inget innehåll sparas. Kontouppgifter, betalningar, IP-adress och viss användningsdata kan däremot lagras.

Servrarna står främst i USA, med Europa som reserv vid hög belastning. Kommandot ollama launch opencode startar OpenCode direkt kopplat till Ollamas modeller.

Ge agenten minsta möjliga behörighet

Agenter som får läsa och skriva filer kan också göra skada. DeepSeek Harness är fortfarande en förhandsversion för utvecklare, och bolaget varnar för ändringar som bryter kompatibiliteten. Enligt projektets säkerhetsanvisning är verktyget varken säkerhetsgranskat eller produktionsklart, och tillägg och kod kan skada eller läcka data.

Rådet är att ge agenten minsta möjliga behörighet, köra den i en isolerad testmiljö och ha säkerhetskopior. DeepSeek rekommenderar Harness i version 0.2.1-rc.1 eller senare. Fram till den 1 november, Pekingtid, bjuder bolaget på de integrerade serververktygen när modellen används via Harness, Claude Code eller Codex.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.