En federal domstol i Kalifornien har avvisat Elon Musks uppmärksammade stämning mot Sam Altman, Greg Brockman och OpenAI. Juryn fann att Musk väntat för länge med att driva sina krav – men techmiljardären hävdar att sakfrågan fortfarande är olöst och lovar att överklaga.
Beslutet är en viktig delseger för OpenAI i ljuset av bolagets pågående omvandling från ideellt AI-projekt till kommersiell maktfaktor. Samtidigt flyttar konflikten vidare till nästa rättsliga nivå, om Musk gör verklighet av sitt besked om överklagande.
RT rapporterar, med hänvisning till flera medier, att juryn på måndagen slog fast att Musk väntat för länge med att väcka talan. Juryn hade en rådgivande roll, men domaren Yvonne Gonzalez Rogers fastställde därefter utslaget som domstolens beslut och avvisade kraven.
Musk anklagade Altman, OpenAI-medgrundaren Greg Brockman och andra ledande personer för att olagligt ha berikat sig själva genom att frångå bolagets ursprungliga ideella syfte. Enligt stämningen hade Musk investerat 38 miljoner dollar i projektet och krävde skadestånd på 150 miljarder dollar samt att OpenAI:s nuvarande ledning skulle avsättas.
Striden om OpenAI:s ursprung
OpenAI grundades 2015 med löftet att utveckla avancerad artificiell intelligens till nytta för hela mänskligheten. Den ideella profilen var central när projektet lanserades – inte minst eftersom bolaget framställdes som en motvikt till den maktkoncentration som de stora Silicon Valley-aktörerna representerade.
Sedan dess har OpenAI byggt nära finansiella och tekniska band till Microsoft och blivit en av AI-industrins mest inflytelserika aktörer. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur rättegången blottlade maktspelet bakom bolagets förvandling från ideell organisation till kommersiell AI-jätte.
Företrädare för OpenAI har invänt att Musk själv tidigt ville ha en annan struktur för bolaget. Enligt Reuters, som citeras av RT, hävdade OpenAI:s ombud att Musk i praktiken ville kontrollera bolaget och att han redan 2017 fick besked om att OpenAI behövde finansiering som krävde en vinstdrivande modell.
Altman uppges under rättegången ha vittnat om att Musk vid ett tillfälle krävde 90 procents ägarandel i OpenAI och föreslog att bolaget skulle slås samman med Tesla. OpenAI:s styrelseordförande Bret Taylor hänvisade även till ett formellt uppköpserbjudande från ett konsortium lett av Musks AI-bolag xAI i februari 2025.
Regarding the OpenAI case, the judge & jury never actually ruled on the merits of the case, just on a calendar technicality.
There is no question to anyone following the case in detail that Altman & Brockman did in fact enrich themselves by stealing a charity. The only question…
— Elon Musk (@elonmusk) May 18, 2026
”Bara en juridisk formalitet”
Efter utslaget gick Musk till förnyat angrepp mot OpenAI-ledningen. I ett inlägg på X skrev han att domaren och juryn enligt hans mening aldrig prövade sakfrågan, utan endast om talan väckts inom föreskriven tid.
"Ingen som har följt fallet i detalj kan tvivla på att Altman och Brockman faktiskt berikade sig själva genom att plundra en ideell organisation. Den enda frågan är NÄR de gjorde det", skrev Musk.
Han uppgav också att han kommer att överklaga till den federala appellationsdomstolen Ninth Circuit och beskrev utslaget som ett farligt prejudikat för att "plundra välgörenhetsorganisationer".
OpenAI har därmed undanröjt ett juridiskt hinder i ett kritiskt skede, men den större konflikten om bolagets ursprungliga löften är knappast avslutad. Frågan är nu om Musk lyckas flytta striden från att handla om preskription till kärnan i sin anklagelse: vem som egentligen har kontrollen över det projekt som en gång presenterades som en motvikt till maktkoncentration inom AI-sektorn.
