Det fria Office-alternativet LibreOffice har tagit ny fart och laddas nu ner av nästan en miljon användare i veckan. Totalt uppskattar man att 200 miljoner nu övergått från techjätten Microsofts stängda program.
LibreOffice är ett kostnadsfritt alternativ baserat på mjukvara med öppen källkod. Programmet har blivit det mest populära Office-programmet baserat på öppen källkod, där det bland annat gått om Apaches OpenOffice. Förra veckan släppte The Document Foundation, som hanterar dess utveckling, version version 25.2.
Nu närmar sig antalet nedladdningar en miljon i veckan.
– Vi uppskattar att vi har runt 200 miljoner användare, men det är viktigt att påpeka att vi respekterar användarnas integritet och spårar dem inte, så vi kan inte säga säkert, säger Mike Saunders, suppleant i styrelsen på The Document Foundation till Computerworld.
Annons:
Majoriteten av användarna, 85 procent, använder Windows, följt av Mac och Linux. Åtskilliga Linux-distributioner kommer samtidigt med LibreOffice förinstallerat.
Det finns också ett växande intresse hos företag och myndigheter för fri mjukvara, menar Saunders. Bland annat beslutade den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein förra året att flytta hela delstatens myndigheters datorer från Microsoft Office till LibreOffice.
LibreOffice-användare föredrar enklare gränssnitt och vill gärna undvika en AI som är "hjälpsam genom att lägga näsan i blöt i deras arbete" eftersom många ofta påminns av "Clippy på den gamla onda tiden" .
– Vi har inga planer på att lägga in AI i LibreOffice, säger Saunders.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
För många svenskar har banken blivit en grindvakt i stället för ett verktyg. Revolut visar att ett annat bankliv redan är möjligt: snabbare, billigare, mer flexibelt och byggt för att ge användaren kontroll direkt i mobilen.
Det var förr enklare att sköta sina bankärenden. Man fick ett konto, ett kort och en grundläggande känsla av att banken fanns där för att hjälpa kunden. I dag möts många privatpersoner och småföretagare i stället av misstänksamhet, väntetider och frågor som får en vanlig kundrelation att kännas som ett förhör.
Revolut är därför mer än ännu en app. För allt fler blir tjänsten en vardagsflykt från den gamla banktrögheten – ett sätt att med ett vänligt digitalt långfinger säga att banklivet faktiskt kan fungera på kundens villkor.
På några minuter går det att öppna konto i mobilen, få virtuella kort, hantera valutor, sätta egna gränser, frysa kort och skicka pengar till andra Revolut-användare. Mycket av det som i äldre banksystem kräver väntan, blanketter eller kundtjänst blir i stället en knapptryckning.
Annons:
Revoluts svenska appgränssnitt visar hur konton, betalningar och analys samlas i mobilen. Bild: Revolut / pressbild
En bank skapad för mobilen
Revolut är en så kallad neobank: digitala bankaktörer som bygger sin tjänst främst för mobilen, utan det äldre kontorsnät och den tröga infrastruktur som präglar många traditionella banker.
Företaget grundades i London 2015 och har vuxit från ett valutakort för resenärer till en bred finansapp med konto, kort, sparfunktioner, internationella överföringar, budgetverktyg, företagskonton och flera tilläggstjänster. Revolut uppger i dag att bolaget har över 70 miljoner kunder världen över och cirka 810 000 användare i Sverige. I bolagets årsrapport för 2024 redovisas 52,5 miljoner privatkunder och över en biljon pund i transaktionsvolym.
Det viktigaste för svenska användare är att Revolut inte ska ses som ett exotiskt bankexperiment utanför Europa. Svenska kunder använder normalt tjänster från Revolut Bank UAB i Litauen, som är en EU-bank under tillsyn av Litauens centralbank och Europeiska centralbanken. Litauens centralbank klassificerar Revolut Bank UAB som ett finansiellt institut, och banken fick sin litauiska banklicens i december 2021.
Det betyder inte att Revolut är identisk med en svensk storbank. Det betyder att den verkar inom EU:s regelverk – men med en produktfilosofi som är betydligt mer styrd av användaren.
Friheten märks i vardagen
Revoluts styrka är inte en enskild spektakulär funktion. Den ligger i summan av många små friheter som tillsammans gör bankvardagen mindre låst.
Beställd ditt första betalkort från Revolut kostnadsfritt och börja handel i Sverige butiker. Bild: Revolut / pressbild
Kontot kan öppnas utan bankkontor. Standardkontot är kostnadsfritt. Virtuella kort kan skapas direkt i appen. Ett kort kan frysas och låsas upp igen på några sekunder. Användaren kan ha pengar i flera valutor, växla när det passar, se avgifter innan en överföring skickas och följa betalningen i appen.
För den som ofta handlar på nätet är de virtuella korten en särskilt stor fördel. Ett kort kan användas för ett visst köp, begränsas eller bytas ut om man inte längre litar på en tjänst. Kunden får därmed en nivå av kontroll som traditionella banker ofta har varit långsamma med att erbjuda i praktiken.
Revolut beskriver själva sina svenska konton som ett sätt att öppna bankkonto online, få kort och använda appens ekonomifunktioner. På sin svenska kortsida framhåller företaget fysiska kort, virtuella kort och säkerhetskontroller i appen.
En svensk användare på plattformen X sammanfattade kontrasten mot den gamla bankupplevelsen genom att beskriva hur Revolut tog emot euro från utlandet på valutakonto, medan Swedbank/Sparbanken enligt användaren ställde ”tusen frågor” om pengarnas ursprung.
Swedbank/sparbanken verkar att dom gömmer sig bakom regelverket mot penningtvätt så fort vanligt folk vill flytta sina pengar. Revolut utan frågor tog gladeligen emot € från utlandet på valutakonto. Swedbank tusenfrågor och krav på papper om vad pengarna kom ifrån och varför.
Det mest realistiska är inte att säga upp alla gamla bankrelationer över en natt, utan att flytta ekonomin stegvis. För svenska användare är Revolut i dag ofta starkast som vardagsbank, resebank, nätköpskort, valutakonto och företagskomplement.
1. Öppna konto och börja med ett virtuellt kort. Ladda ned Revolut-appen, välj privat- eller företagskonto och legitimera dig digitalt (appen finns på Google Play och App Store). När verifieringen är klar kan du använda ett virtuellt kort för nätköp och lägga till det i en digital plånbok, om telefonen stöder funktionen.
2. Beställ ett fysiskt kort vid behov. Revolut uppger att standardkontot är avgiftsfritt. Det första fysiska kortet kan vara gratis, men leveransavgift och andra gränser kan tillkomma.
3. Flytta vardagsköpen först. Testa kortet i matbutiker, på resor, vid nätköp och för abonnemang. De flesta vardagsköp i Sverige kan göras utan problem med ett vanligt Revolut-kort.
4. Flytta räkningar och lön där det fungerar. Elbolag, telefonbolag, hyresvärdar och andra mottagare har i grunden bankkonton, som normalt har ett IBAN-nummer (en internationell version av det vanliga bankkontonumret). Om uppgiften saknas på fakturan går den ofta att hitta via IBAN-verktyg eller genom att be företaget om bankkonto eller IBAN. Den som vill gå längre kan undersöka om arbetsgivaren accepterar Revolut-kontot för löneutbetalningar och därefter flytta fler återkommande betalningar.
5. Behåll svensk bankinfrastruktur där den fortfarande behövs. Swish och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortfarande knutna till svenska banksystem. BankID är ytterligare ett skäl till att många tills vidare behåller en svensk bankrelation. Syftet är inte att göra vardagen svårare, utan att låta den gamla banken finnas kvar endast för de funktioner som ännu inte kan flyttas.
Ett alternativ även för småföretagare
För små företag kan banktröghet stoppa betalningar, skada kundrelationer och försvåra internationella affärer. På sin svenska företagssida lyfter Revolut fram företagskonton med IBAN och SWIFT, företagskort, virtuella kort, utgiftshantering, samarbetsverktyg, kopplingar till andra system och internationella överföringar.
För en småföretagare med kunder, leverantörer eller frilansare i andra länder kan sådana funktioner vara viktigare än ett kontorsbesök hos en lokal bank. Den praktiska vinsten är färre hinder mellan arbete och betalning, färre beroenden av långsamma system och större kontroll för den som driver verksamheten.
Revolut Business erbjuder företagskort, virtuella kort och kontotjänster för småföretag. Bild: Revolut / pressbild
Resor, e-sim och den moderna bankappen
Revolut visar också hur bankappar utvecklas till bredare vardagsplattformar. Utöver kort, konton och valutor erbjuder bolaget bland annat resefunktioner och e-sim-kort i appen, vilket gör att användaren kan lösa flera praktiska problem utan att vända sig till traditionella och ofta dyrare leverantörer.
En svensk X-användare beskrev nyligen hur han köpte e-sim-kort via Revolut under en resa utanför EU och kallade lösningen smidig, med ett pris på omkring 50–100 kronor beroende på behov.
Jag köpte e-sim-kort via Revolut när jag var utanför EU (London). Smidigt och kostade typ 50-100 kr beroende på hur mycket jag behövde. Vet inte hur vanligt det är att folk köper detta men alternativet är ju svindyrt (Telia från Sverige).
Revolut hanterar ännu inte alla svenska särlösningar. Swish, BankID och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortsatt knutna till svensk bankinfrastruktur. För många är tjänsten därför ett komplement snarare än en fullständig ersättare: kortköp, nätköp, resor, abonnemang och många vanliga räkningar kan samlas i appen, medan en svensk bankrelation behålls för de funktioner som kräver den.
Även löneutbetalningar och återkommande betalningar kan i många fall flyttas när arbetsgivare och mottagare accepterar kontouppgifterna. Revolut skriver om kontot, korten och villkoren för svenska kunder på sin webbplats.
Revolut verkar under EU-regler och är ingen oreglerad app. Banken omfattas av samma regler kring penningtvätt och kundkännedom, men är snarast därför ett exempel på att det går att kombinera regelkraven med snabb och tydlig återkoppling och ha en normal relation med sina kunder utan att bete sig som de svenska storbankerna.
Att flytta en så stor del av din ekonomi och dina tillgångar som möjligt bort från aktörer som Länsförsäkringar, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken är därför en kraftfull signal om vilken väg som är framtiden och en protest mot det allt mer totalitära svenska etablissemanget och banksystemet.
Artikeln har skrivits helt ideellt och fristående av Nya Dagbladet redaktion och utgör inte en del av ett betalt samarbete med Revolut
Revolut grundades i London 2015 och har över 70 miljoner kunder globalt.
Svenska kunder använder normalt Revolut Bank UAB i Litauen, reglerad inom EU.
Standardplanen är gratis, men avgifter och gränser kan gälla för exempelvis kortleverans, uttag, valutaväxling och vissa överföringar.
Styrkor: snabb kontoöppning, virtuella kort, valutakonton, appkontroll och internationella överföringar.
Begränsningar i Sverige: ingen full Swish-/Bankgiro-vardag och inte alltid ersättning för alla svenska bankflöden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En ny publik zero day-sårbarhet i Microsofts diskkryptering Bitlocker uppges kunna öppna krypterade Windows-datorer med hjälp av ett USB-minne. Det mest känsliga är dock forskarens misstanke om att fyndet kan peka mot en bakdörr i Windows återställningsmiljö – en uppgift som ännu inte är bevisad, men som sätter nytt tryck på Microsoft att förklara hur funktionen hamnat där.
Säkerhetsforskaren bakom namnen Chaotic Eclipse och Nightmare-Eclipse har publicerat proof of concept-material för två ännu opatchade Windows-sårbarheter. Den mest uppmärksammade är YellowKey, som enligt forskaren kan kringgå Bitlocker-skyddet på Windows 11 samt Windows Server 2022 och 2025.
Tom’s Hardware rapporterar att angreppet demonstrerar hur en Bitlocker-skyddad enhet kan öppnas med hjälp av särskilt förberedda filer på ett USB-minne. Även BleepingComputer uppger att forskaren har publicerat tekniskt material på GitHub och att metoden ska kunna ge ett skal med obegränsad åtkomst till den krypterade volymen.
Sårbarheten kräver fysisk åtkomst till datorn. Den praktiska betydelsen kan ändå vara stor, eftersom Bitlocker ofta fungerar som sista skyddslinje när en företagsdator, myndighetsdator eller privat laptop blir stulen. Om Microsoft inte kan ge en övertygande teknisk förklaring riskerar YellowKey därför att bli mer än ännu en säkerhetsmiss: en ny fråga om huruvida användare verkligen kan lita på bolagets krypteringsskydd.
Forskaren talar om bakdörr
I sitt GitHub-inlägg beskriver Nightmare-Eclipse fyndet som ett av de mest anmärkningsvärda han har gjort. Komponenten som utlöser felet ska enligt forskaren finnas i Windows Recovery Environment, WinRE, samtidigt som en komponent med samma namn i den vanliga Windows-installationen saknar de funktioner som möjliggör kringgåendet.
Forskaren skriver att sårbarheten ”nästan känns som en bakdörr”, men påståendet är inte verifierat. The Register citerar experter som menar att uppgiften om en avsiktlig bakdörr inte går att belägga utifrån det material som hittills är offentligt. Misstanken är ändå nyhetsmässigt central, eftersom den inte bara handlar om en teknisk bugg utan om förtroendet för Microsofts inbyggda kryptering.
Däremot har flera säkerhetsprofiler uppgett att själva YellowKey-demonstrationen fungerar. BleepingComputer hänvisar bland annat till oberoende bekräftelser från säkerhetsforskare, samtidigt som olika bedömningar görs om exakt vilka varianter av metoden som går att återskapa.
Hot mot stulna datorer
Bitlocker används för att kryptera hela diskar och skydda data även om hårdvaran hamnar i fel händer. Därför blir ett fysiskt angrepp inte nödvändigtvis mindre allvarligt. För organisationer kan konsekvensen bli att en förlorad dator inte längre betraktas som enbart förlorad utrustning, utan som ett möjligt dataintrång.
Rik Ferguson, säkerhetschef på Forescout, säger till The Register att om forskarens uppgifter stämmer ”upphör en stulen laptop att vara ett hårdvaruproblem och blir en incident som kan behöva anmälas som dataintrång”.
Säkerhetsexperter har initialt pekat på Bitlocker-PIN och lösenordsskydd i BIOS eller UEFI som möjliga skyddsåtgärder. Forskarens egna senare uppgifter går längre och hävdar att problemet även kan utnyttjas i miljöer med TPM och PIN, men att en sådan variant inte har publicerats. Den delen är därför svårare att bedöma externt.
Microsoft har ännu inte släppt någon officiell patch för YellowKey, trots att Bitlocker marknadsförs som ett centralt skydd mot datastöld vid förlorade eller stulna enheter. Fram till dess är rådet till organisationer att begränsa fysisk åtkomst, se över start- och återställningsinställningar, använda starka firmwarelösenord och följa Microsofts kommande säkerhetsuppdateringar noggrant.
Fler läckta Windows-hål
YellowKey publicerades samtidigt som GreenPlasma, en annan Windows-sårbarhet som enligt forskaren kan användas för privilegiehöjning. SecurityOnline skriver att GreenPlasma riktar sig mot Windows CTFMON-tjänst och kan ge angripare möjligheter att påverka objekt som normalt inte ska vara åtkomliga för vanliga användare.
De nya publiceringarna följer på tidigare läckta Windows-hål från samma källa, bland annat BlueHammer och RedSun. Enligt BleepingComputer ska tidigare material från forskaren snabbt ha börjat utnyttjas efter offentliggörandet.
Fallet illustrerar samtidigt en växande konflikt i sårbarhetsvärlden: när forskare anser att leverantörer inte agerar tillräckligt snabbt kan tekniska detaljer hamna offentligt innan en patch finns tillgänglig. Då förvandlas en skyddsmekanism som användarna litat på till en kapplöpning mellan angripare, administratörer och Microsofts säkerhetsteam.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
När Microsoft gör Windows allt mer låst, kontobundet och övervakat växer intresset för Linux. Ubuntu 26.04 LTS kommer därför vid ett läge där öppen källkod inte längre bara är ett teknikval – utan för många också en fråga om digital självständighet.
Canonical har nu släppt Ubuntu 26.04 LTS, med kodnamnet Resolute Raccoon. Som LTS-version blir den ett av de viktigaste Linuxsläppen de kommande åren, inte minst för användare, företag och organisationer som vill ha ett stabilt alternativ till Microsofts allt mer styrda Windowsmiljö.
Ubuntu har länge varit den mest kända vägen in i Linuxvärlden. Skillnaden 2026 är att Linux inte längre främst lockar entusiaster. När Windows 11 kräver nyare hårdvara, driver användare mot Microsoftkonto, visar mer rekommenderat innehåll och samtidigt byggs ut med AI-funktioner som Recall – där skärmens innehåll kan indexeras lokalt – får fler användare skäl att åtminstone pröva alternativen.
Linux går från hobby till vardagsdator
Linux har fortfarande en liten andel av den globala desktopmarknaden, men kurvan pekar uppåt. StatCounters mätningar visar att Linux de senaste åren har etablerat sig tydligare på vanliga datorer, samtidigt som Steam Deck och bättre spelstöd har gjort plattformen mer synlig även utanför server- och utvecklarkretsar.
Ubuntu 26.04 LTS bygger vidare på den utvecklingen med uppdaterad systembas, längre säkerhetsstöd och en modern skrivbordsmiljö. För den som vill ladda ner standardversionen finns den via Ubuntu Desktop och via officiella ISO-speglar.
Kubuntu gör steget från Windows mindre
För många Windowsanvändare kan dock Kubuntu vara den mer naturliga vägen in. Kubuntu bygger på Ubuntu, men använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö – en miljö som i praktiken ofta känns mer bekant för den som kommer från Windows, med klassisk panel, startmeny och tydligare kontroll över skrivbordets utseende.
KDE Plasma 6.6, skrivbordsmiljön som följer med Kubuntu 26.04. Skärmdump: KDE.
KDE-projektet har under flera år lagt stor kraft på att göra Plasma både snyggare och mer praktiskt. Resultatet är ett Linuxskrivbord som inte kräver att användaren först accepterar att allt måste se ut och fungera ”annorlunda”. Det är en underskattad frihetsfråga: alternativet till Big Tech måste inte bara vara ideologiskt renare, utan också tillräckligt bra för vardagen.
Kubuntu kan laddas ner från projektets officiella nedladdningssida. För äldre eller svagare datorer finns även Lubuntu, som använder en lättare skrivbordsmiljö och därför kan ge nytt liv åt hårdvara som annars riskerar att skrotas när Windowskraven höjs.
Ett praktiskt alternativ till låsta ekosystem
Det vore fel att beskriva Ubuntu som perfekt. Canonical har egna prioriteringar, och Linux kräver fortfarande ibland mer tålamod än Windows eller macOS. Men i en tid när användarnas datorer allt oftare behandlas som distributionskanaler för konton, annonser, molntjänster och datainsamling blir själva möjligheten att välja något annat viktigare.
Ubuntu 26.04 LTS är därför mer än ännu en versionssiffra. Det är en påminnelse om att persondatorn inte måste vara en terminal för ett stängt ekosystem. För den som vill äga mer av sin digitala vardag är Linux inte längre bara en protest – utan ett helt realistiskt vardagsval.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den tyska förbundsregeringen kräver att Open Document Format (ODF) blir enda godkända dokumentstandarden i hela den offentliga förvaltningen – ett beslut som i praktiken innebär slutet för Microsofts formatdominans i den tyska staten.
Beslutet är en del av det bredare initiativet Deutschland-Stack, som lanseras av det federala digitaliseringsministeriet (BMDS). Strategin bygger på principen "Made in EU first" och syftar till att skapa en nationell digital infrastruktur baserad på öppna gränssnitt, lokal datalagring och öppen källkod.
Utöver dokumentformat inkluderar Deutschland-Stack digitala identitetslösningar, e-betalningar och AI-baserade planeringssystem. I maj 2026 planerar regeringen att öppna källkoden för skattedeklarationsplattformen ELSTER, som hittills varit sluten.
Schleswig-Holstein har under flera år föregått med gott exempel och drivit på för en övergång till öppen programvara. Nu följer resten av landet efter.
"Inte en rekommendation – det är ett mandat"
Florian Effenberger, verkställande direktör för The Document Foundation som förvaltar LibreOffice, kommenterar beslutet:
— Det här är inte en rekommendation eller ett önskemål – det är ett krav. Tysklands beslut att förankra ODF som en central del i sin nationella digitala infrastruktur bekräftar vad vi argumenterat för under lång tid: öppna, leverantörsneutrala dokumentformat är inte en nischfråga för teknikspecialister och förespråkare av fri programvara. De är grundläggande infrastruktur för demokratiska, samverkande och suveräna offentliga förvaltningar, säger Effenberger.
Han betonar också kopplingen till bredare europeiska ambitioner:
— Deutschland-Stack kräver också minskade inlåsningseffekter och en europeisk molninfrastruktur byggd på öppna standarder. ODF-mandatet är denna princips uttryck på dokumentnivå – man kan inte hävda digital suveränitet om man tillåter att dokument låses in i stängda format kontrollerade av en enda leverantör, tillägger han.
Del av ett europeiskt mönster
Tyskland är inte ensamt. Italien tillåter enligt sin lag om digital förvaltning numera bara ODF – OOXML uppfyller inte lagens krav. NATO har gjort ODF obligatoriskt för alla medlemsländer. EU-kommissionen stödjer aktivt formatet och ODF-mandatet harmoniserar med EU:s European Interoperability Framework (EIF) och Cyber Resilience Act (CRA).
Sammantaget pekar riktningen tydligt: öppna standarder håller på att bli normen för europeisk offentlig förvaltning, och Microsofts långa dominans utmanas allt mer konkret av politiska beslut.
Infrastruktur på plats 2028
Enligt den tyska tidsplanen ska hela Deutschland-Stack-infrastrukturen vara på plats senast 2028. Det är den tidsgräns som alla federala myndigheter, delstater och kommuner måste förhålla sig till för att ställa om sina dokumenthanteringssystem till ODF och PDF/UA.
Beslutet välkomnas av rörelsen för öppen källkod som ett av de viktigaste genombrotten för öppna dokumentstandarder i Europa hittills.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
