Insändarsidan

Annons:

”Den ryska krigsstrategin är helt annorlunda mot vad vi tror”

Kriget i Ukraina

Det är orimligt att anta att Ryssland förväntade sig något annat än att möta Nato i Ukraina. Strategin och psykologin bakom kriget ser antagligen väldigt annorlunda gentemot vad många tror, skriver Emil Nordström.

Uppdaterad september 30, 2022, Publicerad september 25, 2022
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det är orimligt att anta att Ryssland skulle ta en så enorm risk som att invadera utan att vara redo för eskalation. Ryssland har förberett landet för kärnvapenkrig under lång tid. De har byggt bunkrar för hela befolkningen, hållit övningar, talat om att “åka till himlen som martyrer” ifall det bär av i många år nu. Rimligtvis har de kalkylerat hela vägen från en konfrontation till ett utbyte och bortom det. Det är orimligt att anta att de ser det som otänkbart bara för att vi gör det. Rimligtvis har de haft detta i åtanke från stunden de gick in i Ukraina.

På en strategisk nivå så har de en väldigt stark position i Ukraina och verkar redo för att köra landet i botten för att nå en seger. Moderlandet är otroligt heligt för dem. Dessutom har de ett djupt trauma från andra världskriget där de fick landet nedbränt och tog katastrofala förluster på vägen till seger. De verkar ha tagit inspiration från Stalin och hans ledarskap under det stora patriotiska kriget.

Ryssarna vet att de har en väldigt stark position jämfört med Väst. För de flesta i Väst är kriget aningen oförståeligt. Dessutom hänger mycket av Västerlandets styrka på att man måste hålla ihop och stå enade medans ryssarna bara har sig själva att lita på. Man är beredd att lida mer för sig själv, de har ingenstans att ta vägen. För att citera Sun Tzu så har de ställt sig på “death ground”. Det finns ingenstans att fly. Ingen hjälp kommer. De kan inte lita på någon annan än sig själva. Det finns ingen annan utväg än framåt.

Det bästa sättet att beskriva strategin de använder sig av är som ett kontrollerat fall, så som kampsportare gör. Man förbrukar inte det bästa man har så snabbt som möjligt, tvärtom. Lite cyniskt så kan det beskrivas som att om man blir tvungen att mata in landet i köttkvarnen så matar man in det sämsta först. Man sparar och är försiktig med det finaste man har. För att likna det vid schack, det är rimligt att offra bönder för att rädda drottningen snarare än tvärtom. Vi förhåller oss inte till krig på samma sätt som dem eftersom vi har andra värderingar och ett annat utgångsläge. Det är våra starkaste och modigaste som skyddar de svagaste snarare än tvärtom. Vi är inte bekväma med att offra svaga för att skydda starka. De tänker på sättet att, om de måste offra allt de har, så måste det ske på rätt sätt. Ett kontrollerat fall.

Annons:

För att likna det vid schack, det är rimligt att offra bönder för att rädda drottningen snarare än tvärtom.

En mycket viktig poäng angår deras underrättelsetjänst. Putin har byggt upp den från grunden, han har haft 20 år på sig att se till att den presterar så bra som möjligt. Om det är så att de presterar extremt bra och har full kontroll, så kan man inte förvänta sig att se det. Snarare tvärtom. Om de vet att de har kontroll över situationen så har de råd att visa något annat för att luras. De måste inte bevisa något. De vet att de kan kontrollera den andra sidan genom uppfattningen av dem och dess förhoppningar. Som att leda en åsna genom att hålla en morot framför näsan på den.

Om de vet att de kan bli tvungna att gå till slutet, eskalera hela vägen och är redo för det så är det fördelaktigt för dem om den andra sidan inte är redo. De kan kontrollera västsidans uppfattning om situationens allvar genom att kontrollera dess uppfattning om möjligheterna att vinna. Om man tror att man bara är en hårsmån från seger så kommer man inte att vidta de åtgärder som krävs för att faktiskt vinna. Om man tror att man bara behöver lite till för att vända kriget så kan de lura Väst till att mata in det finaste man har först samtidigt som man inte bygger nytt tillräckligt snabbt. Om Väst utgått från att man kan behöva kämpa till slutet, genom ett utbyte och förbi det, så skulle man agera annorlunda. Resolut, med kraft och det självförtroende som krävs för att göra något sådant. En beslutsamhet som motsvarar situationens allvar.

Om ryssarna var redo för att gå till slutet så skulle vi inte kunna förvänta oss att se det eftersom de skulle förstå hur otroligt allvarlig situationen är. Det är helt orimligt och rentav löjligt av oss att anta att de ska vara öppna med det eftersom det skulle skvallra om deras intentioner.

Samtidigt är det löjligt att utgå från att de inte vågar bara för att de hotat förr och inte gjort det.

Om man utgår från att så är fallet så är det faktiskt möjligt att se det. Exempelvis verkar de ha matat Väst med information om att deras kärnvapenarsenal är illa skött. Vilket är märkligt eftersom så få människor har tillgång till så pass allvarlig information. Speciellt med tanke på att samma människor som har tillgång till den informationen berättar åt sitt eget folk att göra sig redo, sen länge och att de kan slå ut oss på nolltid.

Dessutom genom sättet de pratar om det. Att kriget i Ukraina inte är ett krig, det är en speciell militär operation. Vilket är märkligt från vårt perspektiv eftersom sådana brukar vara små. Om man antar att så är fallet, var är kriget? De har själva sagt att de inte ligger i krig med Ukraina, de slåss mot Nato. Ryssarna själva pratar om “krig på riktigt”, som att det inte är krig på riktigt än och att de har mycket mer att ge.

Dessutom är faktum att det skrämmer Väst för mycket att våga anta att det är sant till deras fördel.

Det är väldigt kallt och cyniskt men såhär kalkylerar man kring det. Hur mycket förlorar Väst jämfört med dem. Om västsidan förlorar 80 procent av allt man har och Ryssland bara 50 procent så skulle kärnvapen vara till deras fördel eftersom det skulle tippa styrkeförhållandena åt deras håll.

Om Väst vill hålla Ryssland borta måste man smälta detta faktum. Lugnt och långsamt börja åtgärda det. Om folk får panik är det bara till nackdel. Allt man behöver göra är att vara kylig, lugnt och långsamt göra sig redo. Så att de ser det. Dessutom, låta diplomaterna göra sitt jobb. Till på det, överväga sin position. Väst måste lägga upp det på ett sånt sätt att man också är redo att gå in i ett utbyte och genom det. Ryssland kommer att märka det på agerandet.

 

Emil Nordström

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Inbördesstrid och skottlossning i Ukrainas säkerhetsapparat

Kriget i Ukraina

Publicerad september 6, 2026 – av Jan Sundstedt
Beväpnade män samlas kring fordon under konfrontationen mellan SBU och HUR i Kiev.
Övervakningsbild från den väpnade konfrontationen mellan enheter ur SBU och HUR i Kiev den 2 september 2026.

En skottlossning mellan Ukrainas säkerhetstjänst SBU och den militära underrättelsetjänsten HUR har vuxit till en öppen inbördesstrid i Ukrainas säkerhetsapparat. Nu misstänks företrädare för båda organen för brott, medan president Volodymyr Zelenskyj aviserar avskedanden inom respektive ledningar.

Konfrontationen bröt ut natten till den 2 september på Jurija Sjumskoho-gatan i stadsdelen Dnipro i Kiev.

SBU genomförde en husrannsakan inom en utredning om en påstådd rysk mordplan när personal från HUR dök upp på platsen. Bråket övergick i skottlossning mitt i bostadsområdet.

Stepan Kaplunov, ställföreträdande befälhavare i Ryska frivilligkåren, ett förband av ryska medborgare som strider på Ukrainas sida och lyder under HUR:s specialenhet Timur, står i centrum för konflikten.

Ryska frivilligkåren meddelade den 1 september att okända män hade fört bort Kaplunov från platsen utanför hans bostad. Advokaten Taras Borovskyj hävdar att SBU grep honom redan den 23 augusti och höll honom på hemlig plats utan att väcka åtal.

Ukrainas statliga utredningsbyrå DBR meddelar att en SBU-anställd nu misstänks för makt- eller befogenhetsmissbruk. Åklagarna misstänker samtidigt en HUR-soldat för angrepp mot en brottsbekämpande tjänsteman.

Utredningen omfattar också hot eller våld mot tjänsteman. DBR undersöker de vapen som användes, skottspår och annan bevisning för att avgöra vad som hände före och under uppgörelsen.

Ukrainas parlamentsutskott för nationell säkerhet, försvar och underrättelsefrågor har hört företrädare för båda organen. Utskottet slår fast att båda sidor begick överträdelser och kallar användningen av skjutvapen i ett bostadsområde oacceptabel.

SBU har efter skottlossningen lämnat en ny och mer långtgående förklaring till insatsen. Säkerhetstjänsten anklagar Kaplunov för kontakter med den ryska säkerhetstjänsten FSB och för att ha förberett ett attentat mot en rysk oppositionsledare som besökte Ukraina under självständighetsdagen.

Källor inom det ukrainska rättsväsendet uppger att den påstådda måltavlan var Ahmed Zakajev, ledare för den tjetjenska exilregeringen. SBU har inte själv offentliggjort hans namn, men säger sig ha hittat meddelanden mellan Kaplunov och en företrädare för FSB i hans telefon.

Enligt myndigheten gav den ryska säkerhetstjänsten honom även i uppdrag att döda ukrainska militärer mot betalning. Kaplunov ska ha erkänt kontakterna och lämnat uppgifter till utredarna.

Anklagar SBU för kidnappning och tortyr

Kaplunov avvisar SBU:s berättelse, hävdar att säkerhetstjänsten tvingade fram erkännandet och anklagar SBU för fysisk och psykisk press.

Enligt honom ville förhörsledarna koppla HUR-befälet Dmytro Ivanov och den tidigare underrättelsechefen Kyrylo Budanov till FSB. Hans advokat hävdar att SBU spelade in erkännandet efter tortyr och dödshot.

HUR har i sin tur varnat för en samordnad kampanj som enligt myndigheten försöker misskreditera dess stridande förband. Kaplunov befinner sig enligt uppgift på fri fot, men hans advokat har inte offentliggjort var han vistas.

Parterna beskriver även själva skottlossningen på helt olika sätt.

SBU uppger att en beväpnad grupp angrep dess utredare och blockerade deras fordon. Befälhavaren för Timur hävdar i stället att SBU öppnade eld mot obeväpnade HUR-män. Kaplunovs advokat uppger att kulorna träffade tre underrättelsemän och skadade två av dem svårt.

Volodymyr Zelenskyj har kallat händelsen "fullkomligt skamlig" och krävt interna utredningar inom båda organen.

Efter ett samtal med riksåklagaren meddelade presidenten att ställföreträdande chefer inom både SBU och HUR kommer att entledigas från nuvarande poster.

Presidenten har ännu inte namngett dem som ska avskedas. Han har däremot redan entledigat Oleh Chramov, chef för SBU:s avdelning för skydd av statshemligheter och licensiering.

Presidentdekretet anger ingen orsak och kopplar därför inte uttryckligen hans avgång till skottlossningen.

Utredarna har ännu inte avgjort vem som sköt först, om SBU följde lagen när myndigheten frihetsberövade Kaplunov eller hur stark bevisningen om hans påstådda FSB-kontakter är.

Zelenskyjs aviserade avskedanden visar möjliga tecken på att uppgörelsen kan vara början på en kris i Ukrainas säkerhetsapparat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.