MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 30 juni 2025

måndag 30 juni 2025

Varannan ensamstående förälder kan inte betala oförutsedda utgifter

publicerad 17 oktober 2023
– av Sofie Persson
Inom hela EU lever 26 procent av alla ensamstående föräldrar i materiell fattigdom.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


20 procent av svenskarna skulle idag inte kunna betala en större oförutsedd utgift, visar ny statistik från SCB. Bland ensamstående förälder ligger siffran på nära 50 procent.

I SCB:s Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) ställs ett antal frågor för att mäta materiell och social fattigdom, vilket innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Ett hushåll som inte har råd med minst fem av indikatorerna kan bedömas leva i materiell fattigdom.

Nästan 1,7 miljoner människor i Sverige bor i hushåll som saknar kontantmarginal, det vill säga möjligheten att betala en oförutsedd utgift på minst 13 000 kronor.

Av dessa är uppskattningsvis 187 000 ensamstående vuxna med barn. I den gruppen är det till exempel vanligare än bland befolkningen i stort att ha svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Helena Månsson, utredare på SCB i ett pressmeddelande.

Kan inte betala

I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell fattigdom där 17,7 procent uppger att man har svårt, eller mycket svårt, att få ekonomin att gå ihop. Omkring 13,2 procent i samma grupp uppger att man ligger efter med betalningar.

Inom hela EU lever 26 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell fattigdom.

Det land inom EU med störst materiell fattigdom är Rumänien, där 49 procent ensamstående föräldrar uppges höra till denna grupp, följt av Grekland 47 procent och Bulgarien med 46 procent.

Lägst andel ensamstående föräldrar med materiell fattigdom återfinns i Luxemburg, som har åtta procent, samt Italien som ligger på 12 procent.

Fakta: Mätning av materiell och social fattigdom

Det innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Detta mäts genom att undersöka om personer har råd med följande:

  • Kan betala oförutsedda utgifter på minst 13 000 kronor (år 2022) utan att låna eller be om hjälp
  • Har råd med en veckas semester per år
  • Kan betala skulder: bostadslån, hyra, räkningar, avbetalningsköp
  • Har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk eller motsvarande vegetariskt alternativ varannan dag
  • Har råd att hålla bostaden tillräckligt varm
  • Har tillgång till bil
  • Har tillgång till internet
  • Har råd att ersätta utslitna möbler
  • Har råd att ersätta utslitna kläder
  • Har två par skor
  • Har råd att spendera en mindre summa på sig själv varje vecka
  • Har råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar
  • Har råd att träffa familj eller vänner för att fika eller äta middag minst en gång i månaden

En person som inte har råd med fem eller fler av dessa poster lever i materiell och social fattigdom. En person som inte har råd med sju eller fler av posterna lever enligt EU:s definition i allvarlig materiell och social fattigdom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundratals gängkriminella styr svensk brottslighet från utlandet

Organiserade brottsligheten

publicerad Igår 16:13
– av Jan Sundstedt
Totalt har 124 internationellt efterlysta med koppling till svensk kriminalitet gripits i andra länder i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundratals gängkriminella har lämnat Sverige – men fortsätter att dra i trådarna från utlandet.

Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats, och myndigheten trappar nu upp det internationella arbetet för att slå tillbaka mot de gäng som försöker organisera sig från trygg distans.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef, i ett pressmeddelande.

Hittills i år har 124 internationellt efterlysta personer med koppling till svensk brottslighet gripits i utlandet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då siffran stannade vid totalt 86 gripanden.

Enligt Hector är det utmanande att få fast gängledare och andra nyckelpersoner i länder där rättssystem och lagstiftning skiljer sig kraftigt från den svenska. För att hantera detta har svensk polis inlett samarbete med flera nyckelländer – bland andra Turkiet, USA, Irak och Förenade Arabemiraten.

– Det här är svårt och krävande och vi arbetar intensivt med framförallt att skapa relationer och samarbeten med andra länder, eftersom vi har gemensamma problem, förklarar han.

Utöver gripandena försöker polisen även sätta stopp för den växande digitala rekryteringen av unga till grov brottslighet. Fenomenet, där gäng lockar ungdomar att utföra våldsdåd genom så kallad violence-as-a-service, liknar i många fall vanliga jobbannonser.

Polisen leder nu en internationell insatsgrupp kallad OTF Grimm, tillsammans med Europol och myndigheter från sju andra länder, med målet att motverka rekrytering och våldsuppdrag som sprids online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenande vapenpriser riskerar att äta upp Sveriges Nato-upprustning

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 12:39
– av Isac Boman
Det är oklart hur mycket vapen och utrustning den svenska mångmiljardsatsningen faktiskt kommer att räcka till i slutändan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige rustar upp som aldrig förr – men det är långt ifrån säkert att satsningarna ger önskad effekt. Vapentillverkarnas priser på vapen och ammunition har skenat, och en stor del av upprustningen riskerar att ätas upp av ökade kostnader.

– Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, betonar Försvarsmaktens operationsledningschef, viceamiral Ewa Skoog Haslum.

Enligt Försvarsmakten har kriget i Ukraina visat hur snabbt ammunition och vapensystem förbrukas i moderna konflikter, och Sveriges egna förråd är dimensionerade för övning och avskräckning – inte för utdragna stridigheter.

– En sådan sak som ammunition har vi kanske inte köpt så mycket som vi skulle behöva ha om vi skulle hamna i en strid. Utan vi har köpt så mycket som vi tror att vi behöver ha för att öva och verka tillräckligt avskräckande, säger Skoog Haslum till TT.

För att möta hotbilden måste lagren byggas upp, och svensk försvarsindustri måste snabbt kunna växla upp produktionen om krig skulle bryta ut.

Vapenindustrin ser positivt på tätare samarbete

Utvecklingen av nya vapen går också allt snabbare. I Ukraina har till exempel nya vapensystem, som marina drönare, mötts av motåtgärder redan inom fyra till sex veckor. I Sverige kan det däremot dröja år – ibland decennier – från beställning till leverans.

För att korta ledtiderna vill Försvarsmakten testa ofärdiga produkter direkt i övningar, i nära samarbete med försvarsindustrin.

– Jag tror att vi blir bättre som Försvarsmakt, men jag tror också att industrin skulle utvecklas snabbare, fortsätter viceamiralen.

Vapenindustrins företrädare är positivt inställda och Lena Gillström, vd för BAE Systems Bofors och ordförande i Säkerhets- och försvarsföretagen, ser stora vinster i att korta avståndet mellan användare och utvecklare.

– Genom att ha en nära dialog med de som använder systemen så har vi också möjlighet att se vilka problem som behöver lösas. Det tror jag kommer att vara avgörande för att vi ska få till en snabbhet i systemet, säger hon.

Hon är beredd att skicka egna ingenjörer till övningar för att justera kanontorn och artillerisystem i fält – något som idag sker i mycket begränsad omfattning.

Riksdagen vill låna 300 miljarder

När allt fler länder rustar upp ökar också efterfrågan på både vapen och ammunition – och därmed även priserna. Ewa Skoog Haslum ser en tydlig risk att de ökade försvarsanslagen inte kommer att omvandlas till faktisk stridskraft.

– Absolut, det är en risk, och då får vi inte mer kapabilitet till Försvarsmakten. Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, utan då har vi använt pengarna på dyrare saker istället, förklarar hon.

Försvarsbudgeten för 2025 uppgår till 143 miljarder kronor – en ökning med tio procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos beräkningsmodell. Men för att nå Natos nya mål – 3,5 procent för militärt försvar plus 1,5 procent för civilt – krävs ytterligare 70 miljarder kronor per år.

Riksdagen är beredd att låna upp till 300 miljarder kronor för att snabba på upprustningen och nå målen till 2032. Av dessa är 50 miljarder öronmärkta för det civila försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Blev politiskt aktiv för att stoppa SD – nu är Mohamsson Kristerssons integrationsminister

publicerad Igår 10:18
– av Jan Sundstedt
Simona Mohamsson har palestinsk och libanesisk bakgrund, men föddes i tyska Hamburg 1994.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Liberalernas nyvalda partiledare Simona Mohamsson har tidigare förklarat att hon började engagera sig politiskt för att bekämpa Sverigedemokraterna och deras politik.

Nu har hon utsetts till utbildnings- och integrationsminister i den M-ledda regering som är helt beroende av Sverigedemokraternas stöd för att behålla makten.

– Jag gick med i politiken 2011 eftersom SD kom in i riksdagen. Att bekämpa deras åsikter är en drivkraft för mig, bekräftade Mohamsson i en intervju med Schibsted-ägda Svenska Dagbladet så sent som 2021.

Hon svor vidare att ”stoppa den populistiska högersidan” och att hon i Liberalerna såg och oroade sig för ”ett värderingsskifte där man låter sig bli dörrmatta åt konservativa krafter”.

Även om Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen är partiet det största i Tidösamarbetet, och Kristerssons regering är helt beroende av SD för att kunna driva igenom sin politik.

Trots detta, och trots hennes tidigare SD-fientliga utspel, ska alltså Mohamsson – som själv har palestinsk och libanesisk bakgrund – nu bli den som ansvarar för Sveriges migrationspolitik.

Rasade mot ”rasister” på Almedalen

Även om Mohamsson själv förvisso hävdar att hennes inställning till SD har förändrats de senaste åren, har hon fortfarande för vana att försöka stämpla sina politiska motståndare och kritiker som rasister.

Så sent som förra veckan, under ett tal i Almedalen, gick hon till attack mot de som haft synpunkter på hennes ovanliga efternamn.

– Till alla de rasister som haft synpunkter på detta har jag bara en sak att säga: Min kärlek till det Sverige som välkomnade mina föräldrar står starkare än någonsin, dundrade Mohamsson.

Mohamsson betonade vidare att efternamnet togs ”som en gest av respekt, tacksamhet och stolthet som min pappa kände över att få bidra och ta del av Sverige”.

Fler liberala förändringar

Utöver Mohamsson blir även Johan Britz ny liberal minister och kommer att ha det högsta ansvaret för arbetsmarknadsfrågor.

Andra förändringar i regeringen kan också noteras. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) och arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) lämnar sina poster.

Detta sker samtidigt som Lotta Edholm (L), tidigare skolminister, blir gymnasie-, högskole- och forskningsminister, och tidigare jämställdhets- och arbetslivsministern Nina Larsson (L) nu endast ska fokusera på jämställdhetsfrågor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rikspolischefen Petra Lundh – Sveriges bäst betalda myndighetschef

publicerad 27 juni 2025
– av Redaktionen
Rikspolischefen Petra Lundh får nu 194 100 kronor i månaden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rikspolischefen Petra Lundh är landets bäst betalda myndighetschef med en månadslön på 194 100 kronor efter årets lönerevision. Samtidigt som många svenskar kämpar med höga levnadskostnader och pressad hushållsekonomi har lönerna för många chefer inom statliga myndigheter ökat markant.

Petra Lundh fick i samband med den senaste lönerevisionen en löneökning på över 6 000 kronor i månaden, till totalt 194 100 kronor i månaden, rapporterar Dagens Juridik.

Med sin nya lön får hon endast något mindre än statsminister Ulf Kristersson (204 000 kronor/månad), och nästan lika mycket som sju undersköterskor (medianlön cirka 30 000/månad) tillsammans.

I toppen av lönepyramiden återfinns även Försäkringskassans generaldirektör, Nils Öberg, med 183 600 kronor i månaden, och överbefälhavare Micael Claesson som får 183 000 kronor.

Myndighetschefer kontra arbetstagare

Samtidigt som många löntagare kämpar med inflation och ökade levnadskostnader har ett stort antal myndighetschefer löner som skiljer sig markant från den breda befolkningens verklighet.

Medianlönen för en generaldirektör eller myndighetschef i Sverige ligger idag på omkring 143 000 kronor i månaden, vilket innebär att flera toppchefer inom statsförvaltningen har över 50 000 kronor mer än sina kollegor i genomsnitt.

Den generella svenska medianlönen – alltså vad en vanlig heltidsanställd arbetstagare tjänar – ligger på cirka 34 200 kronor i månaden. Skillnaden mellan en genomsnittlig myndighetschef och en vanlig löntagare motsvarar därmed över 100 000 kronor i månaden, eller mer än fyra gånger så mycket.

I en tid då många anställda inom exempelvis offentlig sektor möter stramare resurser, högre krav och begränsade lönepåslag, framstår avståndet till ledningens lönenivåer som allt större. Skillnaden i ersättning speglar inte alltid skillnaden i ansvar – och riskerar enligt bedömare att på sikt påverka både arbetsklimat och tilliten till myndigheternas ledarskap.

Myndighetscheferna som tjänar mest 2025

  1. Petra Lundh – Rikspolischef, Polismyndigheten
    • Månadslön: 194 100 kr
    • Löneökning: ≈ 3,3 %
  2. Nils Öberg – Generaldirektör, Försäkringskassan
    • Månadslön: 183 600 kr
    • Löneökning: ≈ 4 %
  3. Micael Claesson – Överbefälhavare, Försvarsmakten
    • Månadslön: 183 000 kr
    • Löneökning: ≈ 4,5 %
  4. Katrin Westling Palm – Generaldirektör, Skatteverket
    • Månadslön: 178 800 kr
    • Löneökning: ≈ 4,3 %
  5. Maria Mindhammar – Generaldirektör, Migrationsverket
    • Månadslön: 182 600 kr
    • Löneökning: ≈ 3,75 %

Källor: Altinget, Publikt samt Dagens Juridik

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.