Annons:

Ungsvenskarnas ordförande: Måste utvisa många fler

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad december 1, 2024, Publicerad december 1, 2024 – av Isac Boman
Ungsvenskarnas förbundsordförande Denice Westerberg ses som ett framtidsnamn inom partiet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ungsvenskarnas nytillträdda förbundsordförande Denice Westerberg är tydlig med att fler migranter måste utvisas – även om de har hunnit beviljas svenska medborgarskap.

Hon har också mycket höga förväntningar inför valet 2026 och tror att Jimmie Åkesson kan bli Sveriges näste statsminister.

I oktober avgick Sverigedemokraternas ungdomsförbunds ordförande, Emil Eneblad, och ersattes av Denice Westerberg – mest känd för sin roll som programledare på Youtubekanalen Riks.

Internt betraktas hon numera som ett stort politiskt framtidsnamn, och när en SD-konferens hölls i Norrköping i helgen var hon också en av huvudtalarna.

Annons:

– Det är ju även vår roll som ungdomsförbund att driva opinion. Pusha debatten framåt, pusha på vårt egna parti och Tidö-partierna och se till att det händer saker. Så jag ser inget problem med att man skulle ha en hårdare ton i debatter. Jag tror att vi behöver debattera mer politik, speciellt bland unga, säger hon i en intervju med tabloiden Aftonbladet.

För snart tio år sedan upplöste Sverigedemokraterna sitt dåvarande ungdomsförbund, efter flera uppslitande konflikter och meningsskiljaktigheter i olika frågor, och utbrytarna grundade istället Alternativ för Sverige. Det nya ungdomsförbundet anses vara betydligt mer ”lojalt” mot moderpartiet och följer i allt väsentligt dess linje i olika frågor.

"Måste börja få ut folk"

Där AfS betraktar svenskar som en etnisk grupp, och anser att ett stort antal utomeuropeiska migranter måste utvisas oavsett huruvida de anpassat sig till det svenska samhället eller inte, menar SD och dess ungdomsförbund istället att svenskheten är ”öppen” eller kulturell och att migranter som ”sköter sig” också kan upptas i den svenska gemenskapen oavsett härkomst.

– Vi har en väldigt god relation med partiet och vi kan påverka partiet mer än vad jag tror att många andra ungdomsförbund kan göra med deras partier, menar SD-toppen.

En fråga som hon anser vara särskilt viktig är att fler migranter ska förmås att lämna Sverige – antingen frivilligt eller genom tvångsmedel, och hon betonar att återvandringen måste ske storskaligt.

– Vi sänder ut de signalerna att assimilera dig till Sverige eller bo inte i Sverige. Vi måste stoppa att det kommer fler människor till Sverige, men vi måste också börja få ut folk. Den frivilliga återvandringen är en bra del i det, men vi måste också börja få plats utvisningar och avtal med länder. Att man kan börja utvisa folk som tidigare inte har gått att utvisa.

– Alla steg mot att kunna få fler att återvandra och få fler att utvisas är steg i rätt riktning, förtydligar hon.

"Delat ut fruktansvärt många medborgarskap"

För migranter som inte sköter sig vill ungdomsordföranden ”klippa passet” och menar att detta bör vara standard dels om man inte lyckats anpassa sig till det svenska samhället, men också om det framkommer att man egentligen inte hade skyddsskäl till att börja med.

– En av anledningarna kan vara att man inte kan språket. Eller om man kommer till Sverige och har flytt hit och sen några år senare semestrar i sitt hemland. Då tycker jag att man har förbrukat chanserna att vara i Sverige. Då kan man lika gärna flytta tillbaka dit helt.

Även migranter som tilldelats svenska medborgarskap bör utvisas i stor skala – detta eftersom medborgarskapen enligt Westerberg helt enkelt har delats ut alldeles för frikostigt och utan några större krav eller kontroller.

– Ja, eftersom vi har delat ut så fruktansvärt många medborgarskap till människor utan att ens kolla två gånger på det. Har någon ett svenskt medborgarskap men sen frekvent reser tillbaka till sitt hemland och semestrar, då borde man kolla på om den här människan verkligen ska ha ett svenskt medborgarskap eller om vi har gett ut det på felaktiga grunder?

Tror på Åkesson som statsminister

Helt nöjd med SD:s roll i Tidösamarbetet är hon inte heller, och särskilt då inte med det begränsade inflytande Sverigedemokraterna fått. Inför valet om två år hoppas hon att SD blir största parti i en regeringskonstellation och att Jimmie Åkesson då också blir svensk statsminister.

– Självklart att Jimmie Åkesson ska ha statsministerposten... I min värld finns det inte ett till Tidösamarbete, förklarar hon.

Flera andra SD-företrädare har också meddelat att man inte ser det som ett alternativ att vara stödparti till Moderaterna efter nästa val, och att man förväntar sig att sitta i regeringen 2026 - eller vara i opposition mot denna. I dagsläget har SD cirka 40 procent av väljarstödet bland Tidöpartierna, men har trots det bara fått igenom mycket begränsade delar av sin politik, vilket också gjort väljare och anhängare frustrerade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norsk borgmästare slår larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Annons:

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt höjt taket för återvandringsbidraget ökar nu stödet för att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.

Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.

När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.

Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.

Annons:

Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.

Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.

I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.

Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.

Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.

Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.

Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.

Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.

Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lidingö vill skicka ointegrerade invandrare till återvandringskritiska kommuner

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad november 11, 2025 – av Markus Andersson
Lidingömoderaterna med Daniel Källenfors i spetsen har fått mycket positiv kritik för att stå upp för tryggheten på Lidingö och problemen kring integration och mottagande av migranter.

Den moderatstyrda kommunen Lidingö med ordförande Daniel Källenfors i spetsen föreslår att kommuner som bojkottar regeringens återvandringsdialog ska förlora statsbidrag. Dessutom vill Lidingö kunna flytta nyanlända som inte integrerats till just dessa kommuner.

Ett stort antal kommuner runt om i landet har sagt nej till regeringens dialog om frivillig återvandring. De flesta är socialdemokratiskt styrda, men även vissa moderatstyrda kommuner har tackat nej till möten med Teresa Zetterblad, den nationella samordnaren för arbetet, skriver Fria Tider.

Lidingö går en helt annan väg. Där har de styrande moderaterna tackat ja till möte med Zetterblad, och kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) riktar nu skarp kritik mot de kommuner som väljer att stå utanför.

Anklagar S-kommuner för hyckleri

I ett inlägg på Facebook anklagar Källenfors socialdemokratiskt styrda kommuner för att försöka "vinna falska godhetspoäng genom att ta avstånd från sin egen politik". Han påpekar att återvandringsbidraget ursprungligen infördes av Olof Palme.

Annons:

De kommuner som nu stoltserar med att vägra möte med den nationella samordnaren slänger sig med trötta uttryck så som att 'alla behövs'. Men det stämmer tyvärr inte i det högteknologiska och högkvalificerade samhälle som Sverige är i dag, skriver Källenfors.

Han menar vidare att det kan finnas fall där återvandring är det bästa alternativet:

Om man dessutom inte önskar bli en del av vår svenska kulturella gemenskap eller att ens barn ska bli svenskar med samma rättigheter och friheter som svenska barn, så kan det vara så att man trivs och mår bättre i sitt eget hemland.

Kopplar vägran till integrationsproblem

Källenfors kopplar samman kommunernas vägran med stora så kallade integrationsproblem och hög kriminalitet. Samtidigt påpekar han att dessa kommuner ofta är beroende av höga statsbidrag från det kommunala utjämningssystemet.

Lidingö betalar över en miljard kronor per år till andra kommuner genom utjämningssystemet. Källenfors ifrågasätter varför Lidingöborna ska fortsätta finansiera kommuner som påstår sig sakna integrationsproblem.

Hans förslag är att kommuner som inte vill "ta tag i sina utanförskapsproblem" ska förlora sina bidrag från utjämningssystemet. Dessutom vill han att Lidingö ska kunna anvisa nyanlända som inte integrerat sig inom den tvååriga etableringstiden till just de kommuner som vägrar delta i återvandringsdialogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våldtäktsdömd syrier kvar i Sverige sex år efter utvisningsdom

Migrantvåldet

Uppdaterad november 10, 2025, Publicerad november 10, 2025 – av Markus Andersson
Tältet vid Emmabodafestivalen 2017 där den syriske migranten Noraldin Alhamamy, numer "Emil Jordensson", våldtog en 15-åring flicka.

En migrant som dömdes till utvisning för överfallsvåldtäkt av en 15-årig flicka på en musikfestival 2017 är fortfarande kvar i Sverige. Under tiden har 30-åringen begått nya brott och ställde upp i kyrkovalet i somras. Nu kallar migrationsminister Johan Forssell (M) situationen för "sjuk" och lovar lagändringar.

Den 30-årige syriske medborgaren Noraldin Alhamamy kom till Sverige 2015 och fick permanent uppehållstillstånd hösten 2016. Redan sex dagar före beslutet dömdes han för sitt första brott i landet – sexofredande, skriver Fria Tider.

Sommaren 2017 begick han det brott som skulle leda till utvisning. På Emmabodafestivalen våldtog han en 15-årig flicka i hennes tält. Han hotade henne med kniv och höll för hennes mun under övergreppet. Flickan utvecklade posttraumatiskt stressyndrom och har beskrivit hur hon lever i ständig rädsla och ångest.

Han har förstört mitt liv, sade flickan under rättegången.

Annons:

Mannen, som numera går under namnet Emil Jordensson, dömdes till två år och åtta månaders fängelse samt utvisning med tioårigt inreseförbud. Men utvisningen har inte kunnat verkställas eftersom han anmält flera verkställighetshinder.

Hävdat konvertering och militärtjänst

Först hävdade han att han riskerade att kallas in för militärtjänst i den syriska armén. Senare påstod han att han konverterat till kristendomen, vilket han hävdade skulle utsätta honom för fara i hemlandet. Hans fall har varit uppe i Migrationsöverdomstolen och blivit vägledande för andra domstolar. Trots att han nekats flyktingstatus på grund av brottets grovhet är han kvar i Sverige mer än sex år efter domen.

Under tiden har han begått ytterligare brott. Förra året dömdes han för grov förgripelse mot tjänsteman efter ett hämndbesök hos en polis som gripit honom, samt för misshandel av sin fru, bilstöld och ofredande. Brotten bedömdes ha begåtts under en psykos och han dömdes till skyddstillsyn.

I somras avslöjades det i Smålandsposten att mannen kandiderade till kyrkovalet, vilket var möjligt eftersom han är folkbokförd i Sverige. Han drog tillbaka sin kandidatur efter avslöjandet.

Ny lagstiftning planeras

Det är naturligtvis sjukt. Det är under all kritik, säger migrationsminister Johan Forssell till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen kommer att föreslå en ny lag kallad "tolerated stay" för att hantera personer i denna situation. De ska då inte få tidsbegränsat uppehållstillstånd, förbjudas lämna ett visst område, få anmälningsplikt och inte kunna ta del av svensk välfärd eller folkbokföra sig.

Mannen sitter sedan september i häkte efter att Migrationsverket beslutat att han inte kan sitta i vanligt förvar på grund av sin brottslighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.