Annons:

Ungsvenskarnas ordförande: Måste utvisa många fler

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad december 1, 2024, Publicerad december 1, 2024 – av Isac Boman
Ungsvenskarnas förbundsordförande Denice Westerberg ses som ett framtidsnamn inom partiet.

Ungsvenskarnas nytillträdda förbundsordförande Denice Westerberg är tydlig med att fler migranter måste utvisas – även om de har hunnit beviljas svenska medborgarskap.

Hon har också mycket höga förväntningar inför valet 2026 och tror att Jimmie Åkesson kan bli Sveriges näste statsminister.

I oktober avgick Sverigedemokraternas ungdomsförbunds ordförande, Emil Eneblad, och ersattes av Denice Westerberg – mest känd för sin roll som programledare på Youtubekanalen Riks.

Internt betraktas hon numera som ett stort politiskt framtidsnamn, och när en SD-konferens hölls i Norrköping i helgen var hon också en av huvudtalarna.

Annons:

– Det är ju även vår roll som ungdomsförbund att driva opinion. Pusha debatten framåt, pusha på vårt egna parti och Tidö-partierna och se till att det händer saker. Så jag ser inget problem med att man skulle ha en hårdare ton i debatter. Jag tror att vi behöver debattera mer politik, speciellt bland unga, säger hon i en intervju med tabloiden Aftonbladet.

För snart tio år sedan upplöste Sverigedemokraterna sitt dåvarande ungdomsförbund, efter flera uppslitande konflikter och meningsskiljaktigheter i olika frågor, och utbrytarna grundade istället Alternativ för Sverige. Det nya ungdomsförbundet anses vara betydligt mer ”lojalt” mot moderpartiet och följer i allt väsentligt dess linje i olika frågor.

"Måste börja få ut folk"

Där AfS betraktar svenskar som en etnisk grupp, och anser att ett stort antal utomeuropeiska migranter måste utvisas oavsett huruvida de anpassat sig till det svenska samhället eller inte, menar SD och dess ungdomsförbund istället att svenskheten är ”öppen” eller kulturell och att migranter som ”sköter sig” också kan upptas i den svenska gemenskapen oavsett härkomst.

– Vi har en väldigt god relation med partiet och vi kan påverka partiet mer än vad jag tror att många andra ungdomsförbund kan göra med deras partier, menar SD-toppen.

En fråga som hon anser vara särskilt viktig är att fler migranter ska förmås att lämna Sverige – antingen frivilligt eller genom tvångsmedel, och hon betonar att återvandringen måste ske storskaligt.

– Vi sänder ut de signalerna att assimilera dig till Sverige eller bo inte i Sverige. Vi måste stoppa att det kommer fler människor till Sverige, men vi måste också börja få ut folk. Den frivilliga återvandringen är en bra del i det, men vi måste också börja få plats utvisningar och avtal med länder. Att man kan börja utvisa folk som tidigare inte har gått att utvisa.

– Alla steg mot att kunna få fler att återvandra och få fler att utvisas är steg i rätt riktning, förtydligar hon.

"Delat ut fruktansvärt många medborgarskap"

För migranter som inte sköter sig vill ungdomsordföranden ”klippa passet” och menar att detta bör vara standard dels om man inte lyckats anpassa sig till det svenska samhället, men också om det framkommer att man egentligen inte hade skyddsskäl till att börja med.

– En av anledningarna kan vara att man inte kan språket. Eller om man kommer till Sverige och har flytt hit och sen några år senare semestrar i sitt hemland. Då tycker jag att man har förbrukat chanserna att vara i Sverige. Då kan man lika gärna flytta tillbaka dit helt.

Även migranter som tilldelats svenska medborgarskap bör utvisas i stor skala – detta eftersom medborgarskapen enligt Westerberg helt enkelt har delats ut alldeles för frikostigt och utan några större krav eller kontroller.

– Ja, eftersom vi har delat ut så fruktansvärt många medborgarskap till människor utan att ens kolla två gånger på det. Har någon ett svenskt medborgarskap men sen frekvent reser tillbaka till sitt hemland och semestrar, då borde man kolla på om den här människan verkligen ska ha ett svenskt medborgarskap eller om vi har gett ut det på felaktiga grunder?

Tror på Åkesson som statsminister

Helt nöjd med SD:s roll i Tidösamarbetet är hon inte heller, och särskilt då inte med det begränsade inflytande Sverigedemokraterna fått. Inför valet om två år hoppas hon att SD blir största parti i en regeringskonstellation och att Jimmie Åkesson då också blir svensk statsminister.

– Självklart att Jimmie Åkesson ska ha statsministerposten... I min värld finns det inte ett till Tidösamarbete, förklarar hon.

Flera andra SD-företrädare har också meddelat att man inte ser det som ett alternativ att vara stödparti till Moderaterna efter nästa val, och att man förväntar sig att sitta i regeringen 2026 - eller vara i opposition mot denna. I dagsläget har SD cirka 40 procent av väljarstödet bland Tidöpartierna, men har trots det bara fått igenom mycket begränsade delar av sin politik, vilket också gjort väljare och anhängare frustrerade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 7, 2026 – av Jan Sundstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.

Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.

Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.

Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.

Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.

Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.

Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.

Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.

Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.

Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.

Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.

Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.

Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.

För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Migranten slog sönder bilar – här ledsnar italienarna och ger honom stryk

Migrantvåldet

Uppdaterad september 7, 2026, Publicerad september 6, 2026 – av Redaktionen
En man med stång vid en bil med krossad vindruta samt invånare som ingriper i Martina Franca.
Mannen slog sönder bilrutor med en stång i Martina Franca innan invånare ingrep och höll honom kvar.

En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen.

Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanske migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom.

Fyra invånare övermannade honom och förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom, skriver tidningen. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning.

Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen, en man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt.

Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta

Migrationskrisen i Europa

Uppdaterad september 6, 2026, Publicerad september 6, 2026 – av Jan Sundstedt
En mycket stor folkmassa med spanska flaggor fyller Plaza de Cibeles i Madrid
Tiotusentals människor fyllde Plaza de Cibeles i Madrid den 2 september i protest mot regeringens hantering av krisen i Ceuta.

Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen.

Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao.

Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras.

Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator.

Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular.

Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters.

Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder.

Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien.

Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter.

Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser.

Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.

En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över.

Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet.

Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering.

Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen.

Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga.

Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna.

Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd.

Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll.

I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen.

I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare.

Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk.

EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism.

För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd.

I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar.

Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter.

Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator.

Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Weidel: Tyskland ska lämna Schengen och euron

Migrationskrisen i Europa

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
AfD:s partiledare Alice Weidel talar vid CPAC Hungary i maj 2025.
AfD:s partiledare Alice Weidel talar vid CPAC Hungary i maj 2025.

Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar.

I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen.

Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”.

Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.

Massinvandringen till Ceuta

Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande.

Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.

Vill också lämna euron

Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk.

Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.