Att oroa sig över att staten registrerar svenskarnas DNA gör dig till en lättkränkt konspirationsteoretiker. Detta säger Tobias Andersson, förbundsordförande för Ungsvenskarna SDU, som vill föra ett DNA-register över svenskarnas DNA.
I förra månaden fastslog Ungsvenskarna SDU sin kriminalpolitik. En av punkterna man accepterade var att polisen ska föra ett DNA-register över svenskarna.
En opinionsundersökning från i somras visade att endast 37 procent av befolkningen vill att polisen ska föra ett DNA-register, men Ungsvenskarnas förbundsordförande Tobias Andersson menar att svenskarna är lättkränkta konspirationsteoretiker.
– Vi ansåg att det viktigaste är att se till att få fast så många brottslingar som möjligt, inte att ta hänsyn till några lättkränkta personer med konspirationsteorier om hur det kan missbrukas, säger han till Nyheter24.
Annons:
Tobias Andersson förklarar vidare att man med ett DNA-register ”vill ge polisen alla till buds stående medel för att lösa grov brottslighet”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Över 850 elever har inte återvänt till skolan efter årets sommarlov och kommunerna vet inte var barnen befinner sig. Orsakerna är okända, och flera kommuner försöker nå vårdnadshavarna.
Eleverna saknades fortfarande en månad efter terminsstart, visar kartläggningen som Sveriges Radio Ekot rapporterar om. Kommunerna hade då ännu inte fått kontakt med barnen.
Sammanlagt 190 kommuner svarade på frågor om elever som kommunerna inte fått kontakt med. Hälften uppgav att elever inte hade återvänt efter sommarlovet.
Kartläggningen omfattar alltså inte hela Sverige.
Annons:
Siffran över 850 gäller de svarande kommunerna och ger inget besked om hur många elever som saknas i övriga kommuner.
Misstankar om att barnen befinner sig utomlands förekommer i många fall. Några bekräftade uppgifter om var eleverna finns eller varför barnen uteblivit framgår inte av kartläggningen.
Flera kommuner uppger att man aktivt söker kontakt med vårdnadshavarna för att få veta var barnen befinner sig.
Andreas Lundholm, skolchef i Ljusnarsbergs kommun, framhåller att skolan inte kan veta vilken miljö barnen befinner sig i så länge kommunen inte lyckas få kontakt med dem. Han uttrycker oro över situationen och betonar skolans uppgift att få barnen till skolan.
Var är de 850 saknade eleverna? Foto: Olha Romaniuk/iStock (genrebild).
Skolplikt och längre frånvaro
Skolverket betonar att barn som är folkbokförda i Sverige har skolplikt, vilket innebär att barnen ska gå i skolan och delta i undervisningen. Sjukdom och beviljad ledighet är exempel på giltiga skäl att vara frånvarande från skolan.
Barn som varaktigt vistas utomlands omfattas däremot inte av skolplikten, även om barnen är folkbokförda i Sverige. Hemkommunen avgör om en utlandsvistelse ska räknas som varaktig.
Någon fast tidsgräns finns inte för kommunens bedömning. Misstankar om utlandsvistelser räcker därför inte för att avgöra om eleverna i kartläggningen omfattas av undantaget från skolplikten.
Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn skyndsamt utreda frånvaron, om en utredning inte är obehövlig. Ansvaret gäller både giltig och ogiltig frånvaro, även för elever utan skolplikt.
Reglerna anger inget exakt antal dagar eller frånvarotillfällen som kräver en utredning. Det är rektorerna som måste bedöma behovet utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och elevens frånvaro.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Universitets- och högskolerådet, UHR, uppger att medborgarskapsprovet i svenska inte kommer att bli klart i tid ens efter regeringens förlängning i vintras och vill nu skjuta upp provet i läs- och hörförståelse till hösten 2029.
I en slutredovisning som myndigheten publicerade under veckan konstaterar UHR att det saknas förutsättningar att införa provet den 1 oktober 2027.
Stockholms universitet, som bistår i arbetet, ser fortfarande ingen möjlighet att ta fram ett färdigutvecklat och kvalitetssäkrat prov till dess.
UHR bedömer dessutom att proven i muntlig och skriftlig svenska dröjer ännu längre och kan införas tidigast 2030, och anger svårigheten att rekrytera tillräckligt många kompetenta bedömare som främsta orsak.
Annons:
Tidsplanen har spruckit förut. I februari förlängde regeringen tiden, sedan Stockholms universitet sagt att provet inte gick att ta fram inom den angivna tiden.
Statsrådet Lotta Edholm förklarade då att justeringen skulle säkerställa hög kvalitet.
UHR vill att provet genomförs digitalt från start. Att börja med papper ger enligt myndigheten varken tidsvinster eller bättre kostnadseffektivitet.
Tidsramarna för både provet och anskaffningen av en digital plattform beskrivs ändå som snäva.
"Ett senare införande ger möjlighet att utveckla, testa och kvalitetssäkra både proven och den digitala infrastrukturen", säger Andreas Sandberg, programansvarig på UHR, i en skriftlig kommentar till TT.
Kravet på svenska ligger kvar
Förseningen är än så länge en rekommendation. Regeringen ska ta ställning till när provet ska genomföras, och kunskapskravet tas inte bort, skriver Migrationsverket.
Den som omfattas måste fortfarande visa sina kunskaper i svenska, exempelvis med godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskola, gymnasium, folkhögskola eller komvux, med högsta sfi-kursen, med Tisus eller med ett annat tillförlitligt funktionellt kunskapsprov.
Samhällskunskapsprovet fortsätter som planerat, och genomfördes för första gången på Älvsjömässan i augusti i år.
UHR föreslår att sökande inledningsvis skriver proven vid olika tillfällen, svenskprovet digitalt och samhällskunskapsprovet på papper. Målet är en gemensam digital plattform.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
SD:s vice partiledare Henrik Vinge, ofta utpekad som Jimmie Åkessons efterträdare, vill vinna somaliernas röster och pekar ut partiets egen utvisningsretorik som hindret. Utspelet möts av hård kritik från högerkanten.
Vinge gästade podden Sista Måltiden i avsnitt 420, som publicerades under torsdagen. Där berättade han om samtal med somalier som i stort sett delar SD:s politik men ändå inte röstar på partiet, enligt Fria Tider som återger intervjun.
— De här människorna borde rösta SD, men ingen röstar SD. De höll med om varenda grej, i stort sett, i praktiken. De borde hamna där. Men alla samtal slutar med att ja, fast du vill ju utvisa mig, så att jag kommer inte rösta på dig, säger Henrik Vinge.
Enligt Vinge kan misstron förklara varför högerpartierna går så dåligt i utanförskapsområdena. Ett parti som vill bli stort har ett ansvar att arbeta med de väljarna, menar han, eftersom de bor här och kommer att rösta långt in i framtiden.
Annons:
Förakt kostar röster
Vinge räknar inte med att förorterna försvinner.
— Vi kommer att ha den här typen av utanförskapsområden i många decennier, vill vi bli ett stort parti så måste vi kunna möta de människorna också. Och då kan vi inte möta dem med förakt, för då kommer de inte rösta på oss, säger han.
Han förutspår att "tanterna och farbröderna" som tänker på det sätt programledaren beskrev kommer att förlora. Samhällsutvecklingen gynnas inte av att gruppen lyfts fram som problemet, utan det handlar om individer, enligt Vinge.
— Vi har en mycket mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, säger Vinge, som tror att de flesta kommer att välja den svenska modellen före den gamla somaliska traditionen.
"Lika naiv" som Reinfeldts borgare
Kritiken lät inte vänta på sig. Jeff Ahl, tidigare riksdagsledamot för SD och i dag verksam i Örebropartiet, frågar enligt Fria Tider: "Varför går inte Vinge med i Liberalerna istället?"
Signaturen Herr Husis sammanfattar resonemanget på sitt eget sätt, enligt Frihetsnytt som skriver: "Om somalier i förorten bara inser hur bra svensk kultur är så kommer de överge den somaliska. Den här killen är lika naiv som valfri borgare under Reinfeldt."
Avfärdade återvandring i september
Utspelet är inte Vinges första avsteg från den hårda linjen. I en intervju med Dagens ETC i september avfärdade han storskalig återvandring, vilket Fria Tider rapporterade om.
— Att tänka sig återvandring i den skalan, det tror jag är helt orealistiskt och kanske inte önskvärt heller, sade Vinge då.
I samma intervju sade han att han känner "många muslimer som är svenskar".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Aktivt kol i marken kan stoppa nästan all spridning av PFAS från brandövningsplatser till grundvattnet, visar statliga pilotförsök. Ämnena försvinner dock inte. De binds kvar i jorden.
Statens geotekniska institut, SGI, har under fyra år testat saneringsmetoder på regeringens uppdrag, bland annat vid brandövningsplatserna på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser. I ett pressmeddelande den 31 augusti redovisade myndigheten resultaten.
När aktivt kol blandades in i marken ovanför grundvattenytan sjönk halterna i markvattnet med mer än 99,98 procent, i stort sett omedelbart. I Örnsköldsvik byggdes i stället en barriär med aktivt kol nedströms brandövningsplatsen. Efter ungefär ett och ett halvt år hade PFAS-halten i vattnet som lämnade barriären minskat med 99,99 procent.
Enligt SGI sjönk halten i ett barriärförsök till nivåer jämförbara med gränsvärdet för PFAS i dricksvatten.
Annons:
Kolet binder PFAS – men bryter inte ned det
Kolet binder PFAS men bryter inte ned ämnena, konstaterar SGI. Projektansvarige forskaren Michael Pettersson skriver att stabilisering med aktivt kol "är en metod som kan användas redan nu för att effektivt minska spridningen av PFAS till grundvattnet".
Jordtvätt minskade halterna med omkring 90 procent med vatten och omkring 97 procent med tillsats av luft och tensider. Luftinjektering bedömdes ha begränsad nytta. Ingen metod fungerar överallt, enligt SGI.
När skattefinansierade statskanalen SVT den 29 september rapporterade om försöken sammanfattade SGI:s hydrogeolog Robert Earon resultatet.
— Vi har minskat spridningen med mer än 99 procent, säger han till SVT.
PFAS finns bland annat i brandskum. Kemikalieinspektionen betraktar ämnena som hälsofarliga, och de är mycket svåra att bryta ned.
— Det finns tusentals platser där man använt brandskum som kan innehålla PFAS, säger Earon till SVT.
I Kallinge i Blekinge förorenade PFAS från brandskum dricksvattnet. De drabbade har enligt forskning vid Göteborgs universitet bland de högsta PFAS-halterna i blodet i världen. Flera kommuner har enligt SGI tagit grundvattentäkter ur bruk eller installerat kostsam reningsutrustning.
SGI:s chef för mark- och vattenmiljö, Mikael Stark, rekommenderar att fungerande metoder börjar användas där de passar och att effekterna följs upp. Att vänta riskerar enligt SGI att PFAS fortsätter spridas till nya områden och att åtgärderna blir dyrare. I juli förlängde regeringen uppdraget till 2030.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
