Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Över hälften kvinnor och unga uppger att de hellre avstår från sex än från sin mobil, enligt en ny undersökning från Swappie. Bland män ligger siffran något lägre.
59 procent 18-24-åringar uppger enligt undersökningen att de hellre går en månad utan sex än att ge upp sin smarttelefon en vecka. När det gäller kvinnor ligger siffran på 53 procent medan 34 procent män menar att de skulle avstå från sex i en månad för att få använda sin mobil.
– Att Gen Z är den första generationen som växt upp med smartphones har med stor sannolikhet haft inverkan på den relation unga idag har till sin mobil, något som också syns i vår studie. Att det är så pass stor skillnad mellan män och kvinnor är också förvånande – enligt undersökningen är även ålder utmärkande, äldre personer väljer hellre att avstå från sin mobil än sex och vice versa, menar Karin Armgarth, Sverigechef på Swappie i ett pressmeddelande.
Enligt undersökningen använder 35 procent av kvinnorna sin mobil mellan fyra till åtta timmar per dag, samtidigt som samma siffra för männen ligger på 22 procent. Män tar dock oftare med mobilen in på toaletten jämfört med kvinnor, där 44 respektive 38 procent väljer att göra det. Däremot är kvinnor mer aktiva för att försöka minska sin skärmtid, där 48 procent uppger att de försökt göra detta. För män ligger siffran på 34 procent.
Ungefär var fjärde person som försökt minska sin skärmtid uppger att de inte lyckats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
När Palestinademonstranter gapade på civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i Gamla Stan blev det plötsligt en nationell kris. Samma partier som ignorerat det våld och trakasserier som svenska dissidenter utsatts för i decennier skriker nu om "hot mot demokratin" och kräver inskränkningar i demonstrationsrätten.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Det var knappast någon heroisk scen som utspelade sig i Gamla Stan den 8 september. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin möttes av ett tjugotal högljudda Palestinademonstranter som följde efter honom genom de trånga gränderna. Hans reaktion? Upp med mobiltelefonen, filma, publicera på sociala medier. Resultatet blev en medial storm där politiker och kommentatorer tävlade om att fördöma händelsen i de starkaste ordalag man kan föreställa sig.
Visst var demonstranternas agerande i vanlig ordning provocerande och gränslöst. Att följa efter en person, skrika och försöka hetsa fram reaktioner är knappast sympatiskt, men reaktionerna efteråt väcker fundamentala frågor om proportionalitet, konsekvens och hur snabbt våra ledare är beredda att offra våra friheter för lite ordning och reda.
Det mest slående är dock hur snabbt och enhälligt etablissemanget plötsligt upptäckte att högljudda vänsteraktivister och invandrardemonstranter minsann utgör ett akut samhällshot som måste bekämpas. Politiker från alla läger, ledarsidor och kommentatorer – alla var de rörande överens om att detta var oacceptabelt, farligt och ett tecken på landets och demokratins förfall.
Ikväll deltog jag på en träff med den moderata riksdagsgruppen på riksdagen. När jag klev ut vid Mynttorget och skulle promenera hem såg det ut såhär. En grupp människor med antisocialt dominansbeteende började förfölja mig vilket resulterade i att jag helt enkelt inte kunde ta… pic.twitter.com/NL8NkwpHmI
Men var fanns denna oro när invandringskritiker och nationalister under 2000- och 2010-talen fick sina möten förstörda, hotades eller misshandlades? När meningsmotståndare faktiskt utsattes för verkligt fysiskt våld, inte bara obehagliga tillmälen?
Bohlin själv har suttit i riksdagen sedan 2010. Under denna period har politiskt våld från vänsterextremister och invandrargäng varit ett återkommande problem, men då handlade det förstås inte om ministrar från regeringspartierna som drabbades utan om vanliga svenskar, utan inflytande, makt eller snabbnummer till landets redaktioner.
Politikernas och etablissemangsmediernas reaktioner blev därefter, då de alltid varit mest intresserade av att skydda sig själva, att våldet bemöttes med tystnad, nonchalerades eller relativiserades. Det var ingenting som bedömdes vara värt några särskilda åtgärder eller någon större uppmärksamhet.
Moderaterna – ett hycklande parti
Fredrik Reinfeldt, Bohlins dåvarande partiledare och vår tidigare statsminister, gjorde det till och med tydligt att invandringskritiker som misshandlades eller knivhöggs hade sig själva att skylla.
”Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer”, kommenterade han när han nåtts av rapporter om att en ung Sverigedemokrat utsatts för en knivattack.
Just det fallet visade sig senare vara påhittat, men Moderaternas syn på det våld som drabbade de svenskar som vågade kritisera den förda massinvandringspolitiken blev smärtsamt tydligt – och det var alltså detta parti som Bohlin valde att ställa sig bakom och göra politisk karriär i.
Att Moderaterna under Bohlins tid i riksdagen själva var helt drivande för att öka massinvandringen från Tredje världen till Sverige är förstås en annan pikant detalj. Och det får bedömas som sannolikt att flera av de högljudda Palestinademonstranterna nog aldrig ens hade befunnit sig i Sverige om partiet inte drivit en så destruktiv linje under en så lång tid.
Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson avtäcker en tavla föreställandes den förstnämnde. Foto: Moderaterna
Personskydd eller inte?
En annan besynnerlig aspekt är Bohlins uppenbara avsaknad av säkerhetsskydd. Här har vi Sveriges civilförsvarsminister – den person som påstås vara ytterst ansvarig för landets civila beredskap i en tid av ökade säkerhetshot – som vandrar ensam genom Gamla Stan. Ingen livvakt, ingen säkerhetspersonal, bara ministern och hans mobilkamera.
Antingen innebär detta att hotbilden mot honom bedöms som obefintlig, vilket gör den efterföljande moraliska paniken överdimensionerad. Eller så brister det i säkerhetsarrangemangen kring våra ministrar, vilket i sig är anmärkningsvärt.
Oavsett vilket rimmar det illa med den alarmistiska mediebilden av en minister svävandes i livsfara.
Demonstrationsrättens framtid
Det mest oroande är dock de krav som nu reses i händelsens kölvatten. Politiker från regeringspartierna talar om att begränsa demonstrationsrätten, förbjuda ”aggressiva” demonstrationer och införa hårdare straff för dem som stör makthavare. Några vill till och med förbjuda demonstrationer utanför riksdagen.
Sverige är inte Mellanöstern. Vi måste få stopp på det dominansbeteende som aggressiva palestinaaktivister ägnar sig åt. Folkvalda politiker förväntas stå ut med att förföljas av skränande och filmande demokratisabotörer – vars syften är att hota och skrämma politiker. Vem vill… pic.twitter.com/5IZrgw6Ihx
Detta är förstås en farlig och vansinnig väg. Demonstrationsrätten är inte till för att vara bekväm för makthavarna – tvärtom är dess själva syfte att möjliggöra missnöjesyttringar och protester. Att den ibland tar sig provocerande eller obehagliga uttryck är ett litet pris att betala för detta.
De som applåderar dessa förslag bör tänka efter: Vem avgör vad som är en ”aggressiv” demonstration? Vilka kommer att drabbas härnäst när repressiva lagar väl är på plats? Historien visar att inskränkningar i demonstrationsrätten sällan stannar vid den grupp man initialt hade i åtanke.
Vänsterns förbudsiver har smittat av sig
De verktyg som skapas för att tysta arabiska Palestinademonstranter kommer nästan garanterat att användas mot andra dissidenter och oliktänkande som motsätter sig makthavarnas beslut och agendor. Om retoriken håller i sig får det nog bedömas som ytterst osannolikt om några regimkritiska protester överhuvudtaget kommer att tillåtas om ett decennium eller två.
Det är därför ytterst beklagligt att så många svenskar på sociala medier och forum papegojar makthavarnas krav på att de högljudda aktivisterna ska fängslas eller att demonstrationer av denna typ helt ska förbjudas.
Tidigare var det vänstern som var kända för att kräva censur och förbud av alla politiska åsiktsyttringar man själva ogillade, men denna attityd tycks på senare tid också ha spridit sig till högersidan av det politiska spektrat.
En slags absurd uppfattning om att jobbiga och besvärliga typer inte omfattas av samma grundlagsskyddade rättigheter som övriga, och hellre ska förbjudas än bemötas med argument.
Svaga ledare hotar friheten
Våra högsta ledare måste naturligtvis tåla att stöta på även missnöjda och uppretade politiska motståndare – även när dessa gapar och skriker. Klarar de inte av något så grundläggande är det svårt att se hur de är kapabla att leda landet när det verkligen gäller.
Att första instinkten är att filma, lägga upp på sociala medier och sedan kräva begränsningar av demonstrationsrätten säger dessvärre ganska mycket om tillståndet i svensk politik.
Demonstrationsrätten är inte heller villkorad av att makthavarna tycker om budskapet eller formen och att inskränka den för att ministrar ska slippa obehagliga möten är att undergräva våra grundläggande friheter.
Det tål att upprepas igen: Den makt människor ger staten att tysta andra kommer att användas mot dem själva. Och den dagen kommer de att förstå vad de förlorat – men då är det för sent.
Jan Sundstedt
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 till 13 år för särskilt allvarliga brott som mord och grova bombdåd. Det lovar statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med partiledarna för SD, KD och L.
I en debattartikel i Bonniertidningen Expressen hävdar de att lagändringen ska vara tidsbegränsad till fem år och endast gälla för de allvarligaste brotten.
”I det allvarliga läge vi befinner oss i måste vi prova nya åtgärder. Ett är säkert: Om vi gör som vi alltid har gjort, kommer det gå som det alltid har gått”, skriver partiledarna.
Partiledarna pekar på att antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium och att de misstänkta i livsfarliga skjutningar har blivit allt yngre.
”Den här utvecklingen måste stoppas”, konstaterar de och menar att den grova brottsligheten kryper längre ned i åldrarna.
Samtidigt lyfter de fram att antalet skjutningar totalt sett har gått ner sedan 2022 och att de hittills i år har mer än halverats jämfört med rekordåret 2022. ”Men vi har fortfarande våldsnivåer som inget anständigt samhälle kan acceptera”, skriver de vidare.
Tre skäl till sänkningen
Regeringen och SD anger tre huvudsakliga skäl för att sänka straffbarhetsåldern. För det första menar de att chansen att ett barn bryter en kriminell livsstil är större ju tidigare rätt åtgärder sätts in.
”Genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp hela polisens och Kriminalvårdens verktygslåda i ett tidigare skede”, heter det.
För det andra handlar det om statens skyldighet att skydda medborgarna från brott. Påföljder som ungdomstjänst, ungdomsvård, ungdomsövervakning eller fängelse möjliggör mer kontroll och återfallsförebyggande insatser, argumenterar partiledarna.
För det tredje är påföljden viktig för brottsoffrets upprättelse och lagstiftningens legitimitet, särskilt för unga brottsoffer som drabbas hårdast av unga brottslingar.
”Dagens system räcker inte”
”Det är uppenbart att dagens system för unga brottslingar inte räcker”, skriver partiledarna och riktar kritik mot tidigare politik. De menar att förebyggande insatser borde ha gjorts för tio år sedan när dagens unga brottslingar var små barn.
Partiledarna pekar på att flera andra länder har lägre straffbarhetsålder. I Irland är den 12 år, och 10 år för viss allvarlig brottslighet. I Nederländerna är straffbarhetsåldern 12 år och i England 10 år.
Utöver sänkningen av straffbarhetsåldern lyfter regeringen och SD fram flera andra åtgärder som genomförts eller planeras, bland annat inrättandet av ungdomsfängelser och avskaffandet av den så kallade ungdomsrabatten för myndiga ungdomar.
Polisen får också möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år i syfte att komma åt beställarna och förhindra brott innan de begås. Dessutom har sekretesshinder mellan skola, socialtjänst och polis rivits så att myndigheterna kan samarbeta enklare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Regeringen förbjuder mobiltelefoner i grundskolan från höstterminen 2026. Förbudet gäller hela skoldagen – även under raster och fritids.
Regeringen har beslutat att införa ett fullständigt mobilförbud i grundskolan med start höstterminen 2026. Beslutet innebär att elever inte längre får använda mobiltelefoner inom skolans område – varken under lektionerna, på rasterna eller under fritidsverksamheten.
Utbildningsminister Simona Mohamsson uppger att målet är att skapa en tryggare skolmiljö och minska distraktionerna i klassrummet. Genom att begränsa mobilanvändningen hoppas regeringen även kunna stärka elevernas fokus på undervisningen och uppmuntra mer fysisk aktivitet och socialt umgänge under skoldagen.
Frågan om mobilernas plats i skolan har debatterats flitigt de senaste åren. Kritiker menar att ett totalförbud riskerar att skapa praktiska problem för både elever och föräldrar, medan förespråkare lyfter fram forskning som visar att minskad skärmtid kan ge positiva effekter på både lärande och välmående.
Exakt hur förbudet ska genomföras och vilka undantag som kan bli aktuella återstår att se. Klart är dock att svenska grundskoleelever får vänja sig vid en skoldag utan mobiltelefon från och med nästa augusti.
— Det här handlar ju om att man ska kunna fokusera på matematiken och inte sitta scrolla TikTok och på rasterna kunna njuta av att hänga med kompisarna eller spela fotboll istället för att vara inne i en Snapchat-konversation, säger Simona Mohamsson (L) till statsradion SR.
Från en extrem till en annan?
Redan idag kan rektorer på eget initiativ besluta att elevernas mobiltelefoner ska samlas in, men när den nya lagen träder i kraft kommer istället motsatsen att gälla – mobilförbudet blir standarden som rektorer kan besluta om undantag från om det anses finnas särskilda behov för detta.
På sociala medier noterar bedömare lite ironiskt att Sverige ännu en gång går från en ”extrem” till en annan och pekar på att det inte var många år sedan svenska makthavare var snabba att skriva in digitaliseringen även i förskolebarnens läroplan – någonting många menar var ogenomtänkt och förhastat.
Då hyllades de ”digitala verktygen” närmast unisont av svenska politiker, men nu är tongångarna helt annorlunda och de beskrivs frekvent i negativa ordalag, samtidigt som experter konstaterar att de bidragit till sjunkande läsförståelse, försämrad handstil, koncentrationssvårigheter och ytlig inlärning där elever klipper och klistrar istället för att tänka själva.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Under söndagen gick nästan tusen taxar en promenad tillsammans i centrala Stockholm. Det är andra året i rad som man arrangerar en taxparad i hyllning av den kortbenta jycken.
Det är Svenska taxklubben som arrangerat ”Taxparad i Stockholm” i samband med taxens dag, som infaller den 7 september. Alla former av taxar var välkomna, även blandraser. Totalt var det över tusen anmälda till taxparaden, men enligt uppgift var det 889 taxar som strosade över mållinjen, enligt arrangörernas Facebook-grupp.
Taxparaden skulle från början gå från Nybroplan till Junibacken, men polisen och arrangörerna missbedömde antalet besökare som lockades för att titta. Tusentals nyfikna åskådare tog plats och därför fick man kort och gott flytta paraden ut på Strandvägen – vilket orsakade trafikproblem. Däremot var det till stor del problemfritt under paraden, enligt polisen.
— Jag såg en sur schäfer som var besviken på att han inte fick vara med, men annars har det bara varit glada miner, säger en polis till skattefinansierande SVT.
Det är andra året i rad som man arrangerar paraden, förra året lockade det 380 taxar. I flera andra städer anordnades också taxparader.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
