Annons:
Annons:

Två häktade för stämpling till terroristbrott

Uppdaterad 6 april 2021, Publicerad 6 april 2021 – av Per Nordin

Två personer sitter häktade på sannolika skäl misstänkta för stämpling till terroristbrott. Säkerhetspolisen är dock förtegen och vill inte lämna någon information om de misstänkta eller vad de hade planerat.

Under långfredagen greps två personer i Stockholmsregionen som tidigare varit anhållna i sin frånvaro. Personerna begärdes häktade på sannolika skäl misstänkta för stämpling till terroristbrott vid Stockholms tingsrätt under måndagen, skriver Säpo i ett pressmeddelande.

– I nuläget är det väldigt lite information och det brukar det vara i den här typen av ärenden för att inte riskera att försvåra eller förstöra den fortsatta utredningen, säger Karl Melin, presschef vid Säkerhetspolisen till statskanalen SVT.

Han berättar vidare att man efter en lång tids förarbete genomfört en insats under fredagen i Stockholmsregionen och att själva insatsen då de misstänkta greps ”gick lugnt till väga”.

Annons:

– Brottsrubriceringen är på sannolika skäl misstänkta för stämpling till terroristbrott. För säkerhetspolisens del så är insatsen resultatet av en längre tids arbete, konstaterar Melin och upprepar att han inte vill gå in ”närmare kring brottsrubricering” eller vad terroristmisstankarna består i.

Enligt chefsåklagaren ska brottsligheten ha begåtts mellan 2 januari och den 2 april då de två personerna greps. Säkerhetspolisen bedriver förundersökningen som leds av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

Stämpling innebär att en person tillsammans med någon annan antingen själva beslutat sig för att begå brott, försöker få någon annan att utföra brott eller själva går med på att begå brott för någon annans räkning.

De båda misstänkta förnekar brott. Enligt ett dagboksblad från Attunda tingsrätt så handlar det om en man och en kvinna i 30-årsåldern med Mellanöstern-klingande namn som häktats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sexuella kränkningar på svenska häkten och anstalter ökar

Publicerad 12 november 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel, med gräsmark i förgrunden.
Kriminalvårdens genomgång omfattar 87 dokumenterade händelser mellan intagna på svenska häkten och anstalter. Arkivbild från anstalten Hall utanför Södertälje.

Kriminalvårdens generaldirektör beslutade i juni om en kartläggning av sexuella övergrepp mellan intagna på Sveriges häkten och anstalter. Den färdiga rapporten visar flera fall av sexuella kränkningar.

Antalet rapporterade sexuella kränkningar ökar, och myndigheten pekar själv på brister i det förebyggande arbetet.

Rapporten omfattar 87 dokumenterade händelser på svenska häkten och anstalter under 2017–2026.

Ökningen består främst av trakasserier, men materialet rymmer även andra ofredanden och allvarliga sexuella övergrepp.

Annons:

Uppgifter om utsatthet når myndigheten ofta genom att den intagne själv berättar, men också via personalens iakttagelser och andra informationsvägar.

Dubbelbeläggning bekräftas i 21 av de 87 händelserna. Analysen visar inte att delad cell i sig ökar risken för sexuella övergrepp.

Skam och skuld

Cecilia Gyllensten Serbán, tf. enhetschef på säkerhetsavdelningen, betonar att risk- och sårbarhetsbedömningar ska väga in dubbelbeläggning när myndigheten matchar intagna, eftersom exempel visar särskild utsatthet.

Rapporten slår fast att Kriminalvården behöver utveckla arbetssättet på flera områden: förebyggande arbete, riskbedömning, hantering och uppföljning ska bli mer myndighetsövergripande.

Dokumentationen av händelserna behöver bli bättre, och intagna måste känna större trygghet att berätta om utsatthet.

Stödet efter misstänkta övergrepp behöver också utvecklas, och analysen efterlyser forskning om svenska förhållanden.

Ett mörkertal finns alltid, förklarar hon, eftersom skam och skuld minskar viljan att berätta. Maktstrukturer inom verksamheten spelar också in.

Kriminalvården ska nu konkretisera vilka åtgärder myndigheten ska vidta utifrån rekommendationerna och se över vad mer som behövs för att gå till botten med problemet, uppger Cecilia Gyllensten Serbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Idag presenteras övergångsbudgeten – fortsatt limbo i regeringsfrågan

Valet 2026

Publicerad 12 november 2026 – av Jan Sundstedt
Elisabeth Svantesson bakom ett transparent podium med svenska flaggor och EU-flaggan i bakgrunden.
Elisabeth Svantesson presenterar principerna för en övergångsbudget. Budgeten för 2027 utgår med vissa undantag från 2026 års anslag.

Övergångsregeringen lämnade på torsdagen över budgetpropositionen för 2027 till riksdagen. Regeringsfrågan står samtidigt still: V håller fast vid kravet på ministerposter och C vid sina två nej.

Övergångsbudgeten utgår från 2026 års anslagsnivåer.

Principerna är avstämda med samtliga riksdagspartier, och regeringen betonar att en övergångsbudget inte bör innehålla ny politik. Budgeten innehåller dock flera undantag.

Uppbyggnaden av totalförsvaret fortsätter med vissa justeringar, och anslagen till transportinfrastruktur ökar, bland annat utifrån försvarets behov.

Annons:

Kriminalvården behåller flera tidigare aviserade tillskott, och åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer föreslås höjas.

— […] även om vi saknar en ordinarie regering så kommer vi ta ansvar för att se till att statens verksamhet i grunden ska fungera genom övergångsbudgeten, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Budgeten gäller tills en ny regering har tillträtt och riksdagen har beslutat om dess ändringsbudget.

Regeringsfrågan fortsatt olöst

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar var nöjd med onsdagens möte med S, MP och C i Stockholm. Kravet på ministerposter ligger dock fast.

— När det gäller regeringssamverkan så har ju vi ett kongressbeslut på det, och det finns inga nya besked i det avseendet, säger Dadgostar.

Partiet vill nu veta hur S, MP och C ser på en regeringssamverkan, sedan S-ledaren Magdalena Andersson sagt att hon inte vill ha med V i regeringen.

Centerpartiet har öppnat för att stödja M-ledaren Ulf Kristersson som statsminister, men står fast vid sina nej till V i regeringen och till regeringssamarbete med SD.

Låsningarna består därmed drygt två veckor efter att C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist avslutade sin sondering den 26 oktober.

— Vi gick till val på att vi inte kommer att stötta en regering där SD ingår eller som samarbetar med SD.

— Och vi kommer inte sätta oss i eller stötta en regering där Vänsterpartiet ingår, sa migrationspolitiska talespersonen Niels Paarup-Petersen i SVT:s Aktuellt.

Partierna har nu fram till den 27 november på sig att lämna egna budgetmotioner till riksdagen.

En ny regering som tillträder dessförinnan kan alltså presentera ett alternativ till övergångsbudgeten.

Riksdagen röstar därefter om budgetförslagen den 9 december.

— Det handlar om att få Sverige att fungera, sa Elisabeth Svantesson i oktober när hon kommenterade förutsättningarna för en övergångsbudget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen öppnar för att dra in svenska medborgarskap

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Riksdagshusets östra fasad sedd över vattnet, med grönskande träd och blå sommarhimmel.
Riksdagen har beslutat att öppna för återkallelse av svenska medborgarskap, men ytterligare lagstiftning krävs innan möjligheten kan användas.

Riksdagen har slutligt sagt ja till att svenska medborgarskap ska kunna dras in. Ändringen gäller bara personer med dubbla medborgarskap, och ingen kan förlora sitt medborgarskap förrän nya lagar är på plats.

Under onsdagen fattade riksdagen det andra och avgörande beslutet om att ändra regeringsformen. Det första togs den 20 maj, före valet. En grundlag kan bara ändras genom två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Den öppnar för nya lagar om återkallelse, men inga medborgarskap dras in automatiskt vid årsskiftet. Först krävs ytterligare lagstiftning.

— Efter dagens beslut blir det upp till kommande regering att ta fram en proposition till vanlig lag så att denna grundlagsändring också kan tillämpas fullt ut, sa Socialdemokraternas Amalia Rud Stenlöf i debatten.

Annons:

Kravet på dubbelt medborgarskap gäller i samtliga fall. Ingen ska kunna göras statslös.

Fusk eller allvarliga brott

Den första grunden gäller den som fått medborgarskapet på felaktiga grunder, alltså genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande. Uppgifterna måste ha haft betydelse för att medborgarskapet beviljades.

Den andra grunden gäller den som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Enligt regeringen omfattas terrorism, spioneri, brott som hör under Internationella brottmålsdomstolen och allvarlig systemhotande brottslighet i kriminella nätverk.

Propositionen pekar särskilt ut personer med bestämmande inflytande över kriminella grupper. Det kan gälla skjutningar och sprängdåd i en sådan omfattning att samhällets förmåga att upprätthålla ordningen i ett område hotas.

Även omfattande angrepp mot myndigheter och politiskt beslutsfattande kan omfattas, liksom under vissa omständigheter storskalig och systematisk välfärdsbrottslighet.

All gängbrottslighet räcker däremot inte. Kopplingen till Sveriges vitala intressen är avgörande, och på brottsgrunden krävs en fällande dom.

Samma beslut skriver in rätten till abort i grundlagen och öppnar för att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Även de ändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sjuksköterska spred patientuppgifter på Tiktok

Publicerad 11 november 2026 – av Markus Andersson
Montage med en mobil som visar Tiktoks logotyp till vänster och entrén till Norra Älvsborgs länssjukhus till höger.

Medicinska uppgifter om åtta patienter vid NÄL i Trollhättan lades ut på Tiktok av en sjuksköterska. Sjukhuset fick veta det först när en anhörig såg innehållet och slog larm.

Den anhöriga kontaktade NU-sjukvården, rapporterar P4 Väst. Därmed uppdagades att patienternas uppgifter låg öppet på plattformen.

Tiktokspridningen blev inte den enda incidenten. Senare filmade en anställd inom psykiatrin en patient, i ett separat fall. Det är den händelsen som sjukhusdirektören vid NU-sjukvården kommenterar.

— Det är ett oacceptabelt beteende och vi ser allvarligt på det, säger Björn Järbur till SVT.

Annons:

Både Tiktokfallet och filmningen ligger nu hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), dit de anmälts som personuppgiftsincidenter. Sjukhuset har dessutom satt in åtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.