Annons:

Transportstyrelsen vill se hårdare krav för A-traktorer

Uppdaterad november 1, 2022, Publicerad november 1, 2022 – av Sofie Persson
A-traktor EPA-traktor
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Antalet olyckor med A-traktorer fortsätter att öka i Sverige och idag finns det inte särskilt många krav på förare eller fordon. Därför lägger nu Transportstyrelsen fram en rad förslag som ska öka säkerheten och därmed minska olyckorna. Även frågan om höjning av hastigheten tas upp.

Antalet A-traktorer, eller EPA-traktorer, har ökat kraftigt de senaste åren. I dag finns över 50 000 fordon registrerade, vilket motsvarar en fördubbling på bara två och ett halvt års tid. I samband med ökningen har också olyckorna blivit flera. Antalet olyckor har tredubblats sett till det årliga genomsnittet under 2016-2019 och ökningen är större än ökningen av antalet fordon. I nuläget finns en hel del brister kring lagar för A-traktorer varför Transportstyrelsen nu vill införa hårdare krav.

Transportstyrelsen vill införa bälteskrav, något som inte finns idag. Det ska också införas krav på vinterdäck likt det är på vanliga bilar och man vill även införa en tvåårig prövotid för körkort med behörighet AM. Eftersom man ofta även ser att EPA-traktorer går fortare än tillåtet vill man också införa tekniska krav som ska "försvåra manipulation av hastighetsbegränsning" samt även att "traktorer inte ska få köras fortare än högsta tillåtna konstruktiva hastighet".

Just hastigheten har det länge varit debatt om där åtskilliga menar att man bör höja hastigheten. Idag får A-traktorer enbart gå i 30 km/h och många menar att man bör höja till åtminstone 40 km/h, men Transportstyrelsen konstaterar att man inte bör höja hastigheten som det ser ut i nuläget.

Annons:

– Att höja till 45 kilometer i timmen har aldrig varit aktuellt eftersom alla traktorer med konstruktiv hastighet över 40 kilometer i timmen kräver B-körkort och därmed skulle det bli 18-årsgräns för att kunna köra A-traktor. Däremot har vi analyserat möjligheten att höja till 40 kilometer i timmen, men bedömer att det inte bör göras i detta läge när antalet olyckor ökat så kraftigt, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

Samtidigt menar man att det finns möjlighet för en höjning i framtiden, men det skulle endast kunna ske om olyckorna minskade markant.

– Vi vill se en förbättrad trafiksäkerhet för både A-traktorförare och andra trafikanter. Olyckor med A-traktorer inblandade måste minska. Om de gör det är vi beredda att tänka om kring hastighetsgränsen, säger Hallenberg.

Andra förslag är bland annat att det ska införas krav på att passagerare i traktor vid färd på väg måste sitta på en plats avsedd för passagerare med endast en passagerare per plats. Man vill också öka fokus på risker i utbildningen för körkort med behörighet AM och möjlighet att göra utbildningen med fyrhjuliga fordon, samt att det införs förtydligade krav på LGF-skyltens befintlighet och utformning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Eleverna förstår inte läraren – skolans svar är ett möte med tolk

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 14:30 – av Emil Fjellstedt
Elever sitter i ett klassrum, sedda bakifrån, med en lärare vid tavlan

Elever på en högstadieskola i Värmland förstår inte lärarens svenska, enligt föräldrarna. Nu behöver rektorn en tolk för att samtala med skolans egen lärare.

Problemen började redan första skoldagen efter sommarlovet i augusti. Det berättar oroliga föräldrar för Nya Wermlands-Tidningen, som rapporterar om fallet på en högstadieskola i en värmländsk kommun.

— Det fungerar liksom inte, säger en förälder till tidningen.

Enligt NWT beskriver föräldrarna missförstånd både under lektionerna och i andra kontakter med läraren. De oroar sig för att barnen ska halka efter.

Flera föräldrar uppger att de har kontaktat rektorn och kommunen utan att få svar.

I ett utskick till berörda familjer bekräftar rektorn att klagomålen är kända och framför allt gäller lärarens svenska, enligt NWT.

"Jag är fullt medveten om problemen och har samtal med NN kring det. Vi har också under denna vecka ett inbokat samtal tillsammans med tolk för att kunna reda ut ordentligt var problemet ligger", skriver rektorn.

Att skolan behöver tolk för samtalet får en förälder att reagera.

— Då får vi ett mejl där de skriver att de ska ta hjälp av en tolk för att reda ut problemet. Men, det anser jag att man redan vet när man behöver en tolk, säger föräldern till NWT.

Läraren får redan stöd, och enligt rektorn ska fler insatser sättas in. I utskicket lyfter rektorn också kommunens ansvar som arbetsgivare.

"Vi som kommun har också ett ganska långtgående ansvar gentemot lärarna, att erbjuda dem det stöd som krävs för att de ska kunna göra ett bra jobb".

Till NWT vill rektorn inte kommentera situationen närmare, med hänvisning till lärarens "integritet".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

S tar taktpinnen i fyra av riksdagens utskott – SD får konstitutionsutskottet

Valet 2026

Uppdaterad Idag kl 14:40, Publicerad Igår 15:35 – av Jan Sundstedt
Översikt över riksdagens plenisal med bågformade bänkrader, blå stolar och presidiet till höger.
Riksdagens plenisal (genrebild).

Riksdagens utskott har fått sina senaste ledare. Socialdemokraterna leder fyra av riksdagens 15 utskott, bland dem finans- och utrikesutskotten. Sverigedemokraterna tar ordförandeposten i konstitutionsutskottet.

På tisdagen valde ledamöterna i varje utskott ordförande och vice ordförande, skriver riksdagen i ett skriftligt tillkännagivande.

Valen följde på kammarens beslut tidigare samma dag om vilka ledamöter som ska sitta i utskotten och EU-nämnden.

EU-nämnden väljer sitt presidium först vid sitt första sammanträde den 7 oktober.

Socialdemokraterna tar tunga poster

Mikael Damberg (S) blir ordförande i finansutskottet med Edward Riedl (M) som vice ordförande.

Morgan Johansson (S) leder utrikesutskottet, Teresa Carvalho (S) justitieutskottet och Ardalan Shekarabi (S) arbetsmarknadsutskottet.

Oscar Sjöstedt (SD) blir ordförande i konstitutionsutskottet, med Jennie Nilsson (S) som vice.

Sverigedemokraterna leder också kulturutskottet genom Mattias Karlsson Bergman och socialutskottet genom Linda Lindberg.

Moderaterna får tre ordförandeposter: Jörgen Berglund i försvarsutskottet, Boriana Åberg i skatteutskottet och Maria Stockhaus i trafikutskottet.

Mikael Damberg (S). Foto: Faksimil/regeringen.se.

Liberalerna blir utan ordförandepost

Vänsterpartiet leder socialförsäkringsutskottet och utbildningsutskottet genom Nadja Awad och Hawar Asaiesh.

Kjell-Arne Ottosson (KD) leder civilutskottet och Emma Nohrén (MP) miljö- och jordbruksutskottet.

Anders Ådahl (C) blir ordförande i näringsutskottet.

Liberalerna står utan ordförandepost. Partiets Joar Forssell blir vice ordförande i Ådahls näringsutskott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tingsrätten tar 3,5 miljoner från resenär – inget brott bevisat

Publicerad Igår 10:01 – av Emil Fjellstedt
Fotomontage med Stockholms tingsrätts entré till vänster och många svenska 500-kronorssedlar från ett annat tullbeslag till höger, åtskilda av en rak vit linje.

Stockholms tingsrätt tar alla de drygt 3,5 miljoner kronor som en resenär hade i en resväska på Arlanda. Pengarna har aldrig kopplats till något specifikt brott.

Kontanterna, totalt 3 518 750 kronor, hittades i april 2022 när personen skulle resa från Arlanda till Turkiet. Resenären uppgav att pengarna skulle gå till ett lägenhetsköp och bland annat kom från försäljning av klockor och en fastighet.

Polisen köpte inte förklaringen. Myndighetens finansiella utredning visade att personens utgifter kraftigt översteg de lagliga inkomsterna, uppger polisen.

— Det saknades också tillförlitlig dokumentation som kunde styrka förklaringen till var pengarna kom ifrån, säger Christina Cedérus, utredare vid polisen i region Stockholm.

Förverkande utan koppling till ett specifikt brott

Det gick inte att bevisa att pengarna hörde ihop med ett bestämt brott.

I stället prövades pengarna enligt reglerna om självständigt förverkande. De kräver ingen koppling till ett konkret brott. Det räcker att det är "klart mera sannolikt" att egendomen kommer från brottslig verksamhet än att den inte gör det.

Frågan i rätten gällde alltså inte resenärens skuld, utan pengarnas sannolika ursprung.

Polisen stod för den ekonomiska kartläggningen. Beslutet fattades av tingsrätten, som den 29 september 2026 slog fast att hela beloppet ska förverkas.

Polisen lyfter själv fram fallet som ett exempel på vad metoden kan åstadkomma.

— Beslutet visar hur finansiella utredningar och möjligheten till självständigt förverkande kan användas för att komma åt pengar som bedöms härröra från brottslig verksamhet, även när pengarna inte kan knytas till ett konkret brott, säger Christina Cedérus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SVT Play ska kräva konto i apparna – registrera dig eller bli utestängd

Publicerad oktober 7, 2026 – av Markus Andersson

Den skattefinansierade statskanalen SVT ska kräva inloggning i SVT Plays mobil- och tv-appar. Den som saknar e-postadress kommer inte att kunna använda apparna, trots att public service-avgiften dras med skatten.

SVT meddelade på tisdagen den 6 oktober att kravet kommer att införas stegvis inom några månader. Än så länge går det att titta utan inloggning.

Webben, svtplay.se, och traditionella tv-sändningar kommer även fortsättningsvis att vara tillgängliga utan konto.

SVT motiverar förändringen med att tittandet ska följa användaren mellan skärmar.

— För att en digital tv-tjänst ska bli riktigt bra behöver användarna vara inloggade, säger programdirektören Eva Beckman i SVT:s besked.

Användaren kommer att behöva ange e-postadress och födelsedatum. Konto utan mejladress stöds inte, skriver SVT. Den som saknar e-post hänvisas till att söka efter en gratistjänst.

80-åriga Annette Svärdsten befarar att äldre kommer att få svårt att följa instruktionerna, rapporterar seniortidningen Senioren.

— Vi betalar idag licens via skattsedeln och då ska SVT vara tillgängligt för alla, säger hon till tidningen.

Public service-avgiften är högst 1 184 kronor per person 2026 och tas ut även av avgiftsskyldiga som saknar tv, skriver Skatteverket.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.