Annons:

Tidöpartierna: Låt polisen avlyssna barn – även utan brottsmisstanke

Övervakningssamhället

Publicerad april 30, 2025
– av Redaktionen
Den egna utredaren föreslog att endast Säpo skulle få avlyssna barn utan brottsmisstanke - men det är inte tillräckligt, enligt regeringen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Gängkriminaliteten fortsätter att plåga Sverige, med återkommande bombdåd, skjutningar och beställningsmord som sprider skräck i samhället, utan att makthavarna lyckats få bukt med brottsligheten.

Ofta använder gängen minderåriga till att begå grova brott och av det skälet vill Tidöpartierna att polisen ska ges möjlighet att avlyssna barn under 15 år – även om det saknas någon konkret brottsmisstanke.

Under en pressträff konstaterar regeringen att samhällsutvecklingen är dyster, att ”den allvarliga brottsligheten tränger allt lägre ned i åldrarna” och att barnen allt oftare ”intar centrala roller vid genomförandet av allvarliga brott”.

I dagsläget får polisen inte använda ”hemliga tvångsmedel” mot barn under 15 år – vilket påstås sätta käppar i hjulen för polisens arbete när mord och sprängningar ska utredas.

Annons:

Vid en pressträff under onsdagen bekräftade företrädare för de fyra Tidöpartierna att man vill förändra lagstiftningen så att även barn ska kunna avlyssnas – dels när de utreds för brott – men även i ”förebyggande syfte” – alltså utan någon faktisk brottsmisstanke.

– Det är långtgående förslag. Men det motiveras av samhällsutvecklingen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M), och fortsätter:

– Det handlar om att förhindra brott, men också om att nå dem som ligger bakom och styr via barnens mobiltelefoner.

Avfärdar egna utredarens begränsningar

Regeringens utredare ansåg att endast Säkerhetspolisen skulle få använda sig av avlyssning utan brottsmisstanke – men det håller inte regeringen med om utan menar istället att det är ”helt nödvändigt” att barn även får avlyssnas av vanlig polis, om de kan kopplas samman med grov organiserad brottslighet.

Man slår fast att det är viktigare att bekämpa gängkriminaliteten än att värna om barnens integritet, och Strömmer anser att ”det finns väldigt stora risker med att låta verkligheten rulla på som hittills”.

Lagändringen föreslås träda i kraft i höst och gälla i minst fem år framåt och därefter utvärderas.

Även om de flesta tycks vara eniga om att den organiserade brottsligheten måste bekämpas är många samtidigt negativt inställda till att den moderatledda regeringen återkommande väljer att lägga så stort fokus på ökad avlyssning och övervakning. Kritiker pekar också på att det finns en reell risk att övervakningsapparaten kommer att missbrukas framöver eller användas mycket godtyckligt och rättsosäkert.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 7, 2025
– av Isac Boman
Telenors informationschef kallar kravet för ett "PR-jippo" och menar att saken redan har behandlats av polisen och rättsväsendet.

Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.

I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.

”Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor”, stod det i brevet.

Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.

Annons:

Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.

Politiker avrättades

Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.

— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.

Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.

— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.

Krav på hundratals miljoner

Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.

— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han.

Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.

— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth.

I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.

”Detta kan dokumenteras med omfattande bevis”, står det i skrivelsen.

Telenor: ”Inga goda val”

Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.

”Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val”, skriver han i ett mejl och fortsätter:

”Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse”.

Sålde verksamheten 2022

Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.

Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.

Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.

— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI övervakar ChatGPT-chattar – kan polisanmäla användare

Övervakningssamhället

Publicerad september 20, 2025
– av Markus Andersson
Vad som uppfattats som privata AI-samtal kan nu hamna hos polisen.

OpenAI har i tysthet börjat övervaka användarnas ChatGPT-konversationer och kan rapportera innehåll till polismyndigheter.

Avslöjandet kommer efter incidenter där AI-chatbottar kopplats till självskadebeteende, vanföreställningar, sjukhusinläggningar och självmord – vad experter kallar ”AI-psykoser”.

I ett blogginlägg erkänner företaget att de systematiskt scannar användarnas meddelanden. När systemet upptäcker användare som planerar att skada andra dirigeras konversationerna till ett granskningsteam som kan stänga av konton och kontakta polisen.

”Om mänskliga granskare fastställer att ett ärende gäller ett omedelbart hot om allvarlig fysisk skada mot andra kan vi skicka det vidare till rättsliga instanser”, skriver OpenAI.

Annons:

Den nya policyn innebär i praktiken att miljontals användare får sina konversationer skannade och att vad många uppfattat som privata samtal med en AI är nu föremål för systematisk övervakning där innehåll kan vidarebefordras till myndigheterna.

Teknikjournalisten Noor Al-Sibai på Futurism påpekar att OpenAI:s uttalande är ”kort och vagt” och att företaget inte specificerar exakt vilka typer av konversationer som kan leda till polisanmälan.

”Det förblir oklart exakt vilka typer av chattar som kan resultera i att användarkonversationer flaggas för mänsklig granskning, än mindre att de rapporteras till polisen”, skriver hon.

Säkerhetsproblem ignoreras

Ironiskt nog har ChatGPT visat sig sårbar för ”jailbreaks” där användare kunnat lura systemet att ge instruktioner för att bygga neurotoxiner eller steg-för-steg-guider för självmord. Istället för att åtgärda dessa grundläggande säkerhetsbrister väljer OpenAI nu omfattande övervakning av användarna.

Övervakningen står i skarp kontrast till techbolagets agerande i rättegången mot New York Times, där företaget ”bestämt avvisat” krav på att lämna ut ChatGPT-loggar med hänvisning till användarintegritet.

”Det är bisarrt att OpenAI ens nämner integritet, med tanke på att de i samma inlägg erkände att de övervakar användarnas chattar och potentiellt delar dem med polisen”, konstaterar Al-Sibai.

Kan tvingas lämna ut chattar

OpenAI:s VD Sam Altman har nyligen erkänt att ChatGPT inte erbjuder samma sekretess som samtal med verkliga terapeuter eller advokater och på grund av rättegången kan företaget tvingas lämna ut användarchattar till olika domstolar.

”OpenAI sitter i en rävsax”, skriver Al-Sibai. Företaget försöker hantera PR-katastrofen från användare som drabbats av mentala hälsokriser, men eftersom de ”uppenbarligen har problem med att kontrollera sin egen teknik” faller de tillbaka på ”tung moderation som går emot deras egen VD:s löften”.

Techbolaget meddelar att de ”för närvarande inte” rapporterar självskadefall till polisen, men formuleringen antyder att även detta kan kan komma att ändras. Företaget har heller inte svarat på förfrågningar om att förtydliga vilka kriterier som används för övervakningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

Uppdaterad september 4, 2025, Publicerad september 3, 2025
– av Markus Andersson

En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Annons:

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome ”utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning”, är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst ”en dålig lösning för detta fall”.

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en ”fristående verksamhet” och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av ”feghet”.

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wifi-signaler kan identifiera personer med 95 procents säkerhet

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 21, 2025
– av Markus Andersson

Italienska forskare har utvecklat en teknik som kan spåra och identifiera individer genom att analysera hur wifi-signaler reflekteras mot mänskliga kroppar. Metoden fungerar även när personer byter kläder och kan användas för övervakning.

Forskare vid La Sapienza-universitetet i Rom har tagit fram en ny metod för att identifiera och spåra människor med hjälp av wifi-signaler. Tekniken, som forskarna kallat ”WhoFi”, kan känna igen personer med en träffsäkerhet på upp till 95 procent, skriver Sweclockers.

Metoden bygger på att wifi-signaler reflekteras och bryts på olika sätt när de träffar mänskliga kroppar. Genom att analysera dessa reflektionsmönster med hjälp av maskininlärning och artificiella neuronnät kan forskarna skapa unika ”fingeravtryck” för varje individ.

Fungerar trots klädbyten

Försöken visar att dessa digitala fingeravtryck är stabila nog för att identifiera personer även när de byter kläder eller bär ryggsäck. Den genomsnittliga igenkänningsgraden ligger på 88 procent, vilket forskarna menar är jämförbart med andra automatiska identifieringsmetoder.

Annons:

Forskningsresultaten publicerades i mitten av juli och beskriver hur tekniken skulle kunna användas inom övervakningssammanhang. Enligt forskarna kan WhoFi lösa problemet med att återidentifiera personer som först observerats via en övervakningskamera på en plats och sedan behöver hittas i bildmaterial från kameror på andra platser.

Kan användas för övervakning

Tekniken öppnar för nya möjligheter inom säkerhetsövervakning, men väcker samtidigt frågor om integritet och personlig säkerhet. Att wifi-nätverk, som finns överallt i dagens samhälle, kan användas för att spåra människor utan deras vetskap innebär en ny dimension av digital övervakning.

Forskarna presenterar sin upptäckt som ett genombrott inom området för automatisk personidentifiering, men påpekar inte de etiska implikationer som tekniken kan medföra för privatpersoners integritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.