MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 24 mars 2025

måndag 24 mars 2025

Svenska arbetslösheten skenar

Välfärdskollapsen

publicerad 17 februari 2025
– av Redaktionen
Nästan 600 000 personer klassas nu som arbetslösa enligt SCB:s statistik.

I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till nästan 600 000 jämfört med samma månad 2024. Det innebär att arbetslösheten nu ligger på 10,4 procent – och det förväntas dröja innan den negativa trenden vänder.

I januari var 5,1 miljoner människor mellan 15 och 74 år sysselsatta i Sverige – samtidigt som 592 000 befann sig i arbetslöshet. Den definitionen innebär att arbetslösheten ökat från 8,5 procent till 10,4 på bara ett år.

– Arbetslösheten ökade i januari. Samtidigt ser vi en minskning i antalet kvinnor utanför arbetskraften, säger Charlotta Olofsson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 173 000 och sysselsättningsgraden låg på 67,1 procent, jämfört med 67,6 procent för ett år sedan. Vid årsskiftet var omkring 377 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – vilket är cirka 27 000 fler än samma period 2024.

Förväntad ljusning till hösten

Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis säger till statstelevisionen, SVT, att ett skäl till att arbetslösheten fortsätter att stiga är att ”hushållens konsumtion utvecklats svagare än vad vi har förväntat oss”.

Samtidigt förväntar man sig att den negativa trenden ska vändas – även om det bedöms gå långsamt.

– Vår bedömning är att arbetslösheten kommer sluta öka under våren 2025 för att sedan börja minska successivt under hösten 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Liberalerna vill förbjuda utländskt ägande av svenska skolor

Välfärdskollapsen

publicerad Igår 14:02
– av Redaktionen
Johan Pehrson menar nu att avregleringarna inom välfärden har gått för långt.

Liberalerna har länge varit en drivande kraft för att möjliggöra avregleringar och privatiseringar av olika slag inom den svenska välfärden.

Nu anser man dock att avregleringarna har gått för långt och konstaterar att friskolorna i många fall drivs av ”charlataner” och vill helt förbjuda utländskt ägande i svenska friskolor.

I ett pressmeddelande medger man att Libalerna i flera decennier ”sett det som sitt främsta mål att rulla tillbaka statens ansvar och öppna upp för fler privata alternativ”. Resultatet har dock inte blivit som önskat och man menar att avregleringarna inom vissa områden har gått för långt och att det är hög tid att ”ompröva” den tidigare synen.

Tidigare reformer har gjort Sverige friare, men dagens utmaningar kräver att staten tar ett större ansvar. Gängkriminalitet och bristande reglering inom friskolesystemet har skapat sårbarheter som utnyttjas av oseriösa aktörer”, heter det.

Partiet vill nu dels se ett totalstopp för utländskt ägande i svenska skolor och dels stoppa privata HVB-hem för unga kriminella. Det senare eftersom många HVB-hem har kopplingar till organiserad brottslighet.

– Det finns inom det breda välfärdsområdet så kallade charlataner på flera områden inom skolan, förkunnade partiledaren Johan Pehrson tidigare i veckan, och argumenterade för att det behövs kraftfullare statlig och offentlig styrning.

Ska vara under ”svensk kontroll”

Till statstelevisionen, SVT, förklarar Pehrson att man också vill förbjuda skolägare från andra EU-länder, och pekar bland annat på att utländska företag och intressen riskerar att påverka svensk skola på ett negativt sätt.

– Det är klart att det här gör man inte över en dag, men att se till att svensk skola är under svensk kontroll är centralt. Det är en säkerhetsfråga och en kunskapsfråga, menar han.

Mellan 2014 och 2021 ökade det utländska ägandet i svenska skolor med 70 procent och flera av de stora skolkoncernerna som är verksamma i landet idag har delvis utländska ägare – exempelvis Engelska Skolan och Academedia.

”Extrema religiösa intressen”

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har tidigare pekat på att utländskt ägande av svenska skolor ger utländska aktörer möjligheter att påverka svenska elever i vad som påstås vara ”antidemokratiska syften”.

Genom åren har det också uppmärksammats hur Saudiarabien och andra totalitära islamistiska stater finansierar skolor i Sverige, och hur dessa skolor också i många fall haft en strikt muslimsk inriktning.

– Utländska extrema, religiösa intressen, av den typen vi nu här talar om, med Saudiarabiens Wahhabism, att de står för en finansiering, det måste man ju förstå att det inte beror på att Saudiarabien vill förbättra matematikundervisningen i den skolan. Det har ju att göra med att de vill påverka inriktningen i religiös riktning och det ska helt enkelt inte vara tillåtet, sa Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund 2018.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu blir svenskarnas medicin dyrare – regeringen skyller på ”åldrande befolkning”

Välfärdskollapsen

publicerad 17 mars 2025
– av Markus Andersson
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) hävdar att höjningen är nödvändig för att klara finansieringen.

Den moderatledda regeringen har meddelat att man de kommande åren kommer att storsatsa på militär upprustning – och låna miljardbelopp för att finansiera projektet.

Samtidigt urholkas den svenska välfärden, och den här gången riktas udden mot sjuka svenskar, när patienternas egenavgifter för receptbelagda läkemedel kraftigt höjs.

Trots att avgiften redan har höjts märkbart de senaste åren vill nu Tidöpartierna se ytterligare en höjning – denna gång på 30 procent.

Det innebär att den som regelbundet tar receptbelagda mediciner från och med i sommar själv först måste betala 3800 kronor för dessa årligen – istället för dagens 2900, innan högkostnadsskyddet börjar gälla och läkemedlen blir avgiftsfria.

– Det är en stor höjning och en svår situation, hävdar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), under en pressträff.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, påstår hon vidare.

Hänvisar till ”den demografiska utvecklingen”

Regeringen pekar på att svenskarna idag genom medicinska framsteg lever längre än tidigare – men att detta inte alls bara är positivt, utan också medför ökade kostnader.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, ökningen av kroniska sjukdomar och de ökade möjligheterna till behandling har emellertid lett till att statens utgifter för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet har ökat kraftigt och prognoser visar på fortsatt snabbt ökande kostnader”, heter det.

Beslutet förväntas drabba sjuk- och fattigpensionärer hårdast och under gårdagen arrangerades också protester i Stockholm där hundratals personer marscherade under parollen ”Vi vill ha råd med vård”.

– Det är en ynklig höjning ur statens synpunkt så droppa den för pensionärernas skull, vädjar Curre Hansson, PRO-ordförande i Stockholm.

– Har regeringen råd att sänka skatterna för höginkomsttagare har den råd att se till att vanliga människor har råd att hämta ut sin medicin, argumenterar Karin Rågsjö, talesman för V i sjukvårdsfrågor.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska löner sämst i Norden

Välfärdskollapsen

publicerad 16 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Pengar lön köpkraft
Svenska löner inom ett flertal yrken halkar alltmer efter sina nordiska grannar

Svenska löner för viktiga yrkesgrupper är de lägsta i Norden, visar siffror från 2023. Danmark, Norge men även Island toppar löneligan med betydligt mer välfyllda lönekuvert, samtidigt som Finland ligger närmast Sverige och i ett par fall trumfar svenska löner.

Sverige halkar alltmer efter sina nordiska grannar när det gäller löner för samhällsbärande och centrala yrken som exempelvis fastighetsskötare, sjuksköterskor och socionomer.

Statistik visar att Sverige, ofta i sällskap med Finland, har de lägsta genomsnittslönerna för dessa yrken, medan Danmark och Norge toppar listan med betydligt högre ersättningar.

Siffrorna bygger på data från 2023, de mest aktuella siffrorna tillgängliga, och hämtas från nationella statistikbyråer som SCB, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och Statistics Iceland, samt fackförbund i respektive land.

  • Fastighetsskötare i Sverige tjänar minst i Norden, medan Danmark och Norge sticker ut med klart högre löner. Finland ligger dock nära Sverige i löneläge.
  • Sjuksköterskor i Sverige hamnar också här i botten av löneligan med lägre löner än våra nordiska grannar. Danmark leder med de högsta lönenivåerna, samtidigt som Finland ligger tätt intill svenska nivåer.
  • Socionomer i Sverige uppvisar samma mönster och ligger lägst i Norden. Danmark och Norge erbjuder betydligt bättre lönevillkor, medan Finland återigen är Sverige hack i häl. Island når också högre nivåer än sina svenska kollegor.

Det är viktigt att notera att lönerna kan variera beroende på region, sektor och erfarenhet, vilket de facto kan påverka de angivna intervallen.

Köpkraft ej inräknad

Skillnaderna i löneläge kan kopplas till varierande arbetsmarknadspolitik, skatter och produktivitet i de nordiska länderna. Sverige sticker ut som det land där yrkesgrupperna ovan i reda kronor belönas i ringaste mängd.

Något som väcker frågor om löneutvecklingen framöver – inte minst med tanke på stundande avtalsrörelse.

Värt att poängtera är att siffrorna inte tar hänsyn till köpkraft, vilket i slutändan kan påverka hur lönerna upplevs i vardagen beroende på levnadskostnader. Även valutakurser påverkar resultatet.

Skillnaderna understryker att Sverige halkar efter i löneutvecklingen. Finland får anses som närmaste konkurrent, men är fortfarande något vassare i ett par fall. Danmark och Norge leder utvecklingen med högst löner, vilket belyser en tydlig nordisk lönedifferens.

Källor:

Statistiska Centralbyrån (SCB), Sverige, 2023: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonesok/

Statistics Norway, 2023: https://www.ssb.no/en/statbank/table/11420/

Statistics Finland, 2023: https://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_palkat_en.html

Statistics Denmark, 2023: https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/arbejdsmaerket/loen-og-indkomst/loenstatistik

Statistics Iceland, 2023: https://www.statice.is/statistics/society/wages-and-income/wages/

Fackförbund som Vårdförbundet (Sverige), Tehy (Finland), Norsk Sykepleierforbund (Norge), m.fl., 2023.

Genomsnittliga löner Norden - 2023 års statistik

Fastighetsskötare: Sverige ligger lägst med 30 200–31 100 SEK/månad, medan Danmark och Norge når upp till 40 500–48 000 SEK respektive 40 000–45 000 SEK. Finland (30 800–35 200 SEK) och Island (36 000–40 000 SEK).

Sjuksköterskor: Sverige har 37 500 SEK/månad, lägst i Norden, medan Danmark leder med 52 500–60 000 SEK, följt av Norge (50 000–55 000 SEK), Island (48 000–52 000 SEK) och Finland (38 500 SEK).

Socionomer: Sverige ligger lägst med 38 000 SEK/månad, medan Danmark når 48 000–57 000 SEK, Norge 45 000–50 000 SEK, Island 40 000–44 000 SEK och Finland 35 200–39 600 SEK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ica-vd:n om skenande matpriserna: ”Gör allt för att hjälpa kunderna”

Välfärdskollapsen

publicerad 7 mars 2025
– av Isac Boman
Ica Sveriges vd, Eric Lundberg, hävdar att matjätten gör allt man kan för att få ner priserna.

Sveriges skenande matpriser har lett till upprop och uppmaningar till bojkott av de stora matvarukedjorna i landet och många svenskar menar att livsmedelsjättarna berikar sig på befolkningens bekostnad.

ICA Sveriges vd, Eric Lundberg, slår dock ifrån sig den hårda kritiken och hävdar att man ”gör allt vi kan för att hjälpa kunderna” – trots att man gjorde mångmiljardvinster förra året.

Nya Dagbladet uppmärksammade nyligen hur det under vecka 12 planeras en större bojkott av landets stora matbutiker i protest mot de stigande matpriserna – ett initiativ som fått stora spridning på sociala medier.

– Matpriserna blir mycket extrema. De påverkar alla just nu, både mig som tjänar bra men också de som har det väldigt tufft ekonomiskt, konstaterar Robin Lindgren, från Eskilstuna.

På sociala medier vittnar ensamstående föräldrar, sjukskrivna och pensionärer om hur deras ekonomi redan tidigare varit på bristningsgränsen efter kraftigt höjda boendekostnader och en allmänt ökad prisbild – och att det nu gått så långt att de känner sig tvingade att prioritera bort maten.

”Dags att säga ifrån”

Redan för ett år inkom larm om att många ensamstående föräldrar inte har råd att äta sig mätta eller tvingas avstå näringsriktig mat. Allt fler söker också hjälp av kyrkan eller ideella organisationer och det är vanligt att föräldrarna själva avstår mat för att barnen ska kunna få den mat de behöver.

Det har länge riktats anklagelser mot matjättarnas ägare om att de höjer priserna betydligt mer än vad som är befogat av den allmänna prisutvecklingen, och att de utnyttjar inflationen och en osäker världsekonomi för att profitera på svenska konsumenter.

Matpriserna i Sverige har skjutit i höjden, och de som drabbas hårdast är de som redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop – fattiga, studenter och pensionärer. Samtidigt redovisar de stora matkedjorna fortsatt höga vinster. Det är dags att säga ifrån!”, konstaterar Filippa Lind, initiativtagare till bojkottningskampanjen.

”Gör allt i vår makt”

ICA är den i särklass största och mest inflytelserika livsmedelsaktören i Sverige, och vd:n Eric Lundberg, hävdar att han ”förstår kundernas frustration” och att man inte alls okynneshöjer priserna.

– Vi gör allt i vår makt. Vi förhandlar med våra leverantörer. Förra året investerade vi över en miljard i att sänka, mota, matpriserna. Vi sänkte priset på frukt och grönt med över 12 procent, hävdar han.

–Vi gör verkligen allt vi kan för att hjälpa kunderna i den här svåra och utmanande tiden, bedyrar Lundberg vidare.

”Investerat för att hjälpa kunderna”

Samtidigt gjorde Ica Sverige förra året en bruttovinst på hela 26 miljarder kronor – men vd:n anser inte att det är någonting märkligt.

– Vi har investerat för att hjälpa kunderna, säger han och menar att livsmedelsbranschen är ”en väldigt investeringsintensiv bransch”.

– Om vi jämför prisökningstakten och priserna jämfört med till exempel övriga EU så har vi haft en lägre prisökningstakt i Sverige. Tittar man också på den totala dagligvaruhandeln så är det endast två av sex aktörer som faktiskt är lönsamma, påstås det.

Icas andel av den svenska dagligvaruhandeln utgör cirka 50 procent. Tillsammans med Axfood och Coop står man för cirka 90 procent av livsmedelsförsäljningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend