I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till nästan 600 000 jämfört med samma månad 2024. Det innebär att arbetslösheten nu ligger på 10,4 procent – och det förväntas dröja innan den negativa trenden vänder.
I januari var 5,1 miljoner människor mellan 15 och 74 år sysselsatta i Sverige – samtidigt som 592 000 befann sig i arbetslöshet. Den definitionen innebär att arbetslösheten ökat från 8,5 procent till 10,4 på bara ett år.
– Arbetslösheten ökade i januari. Samtidigt ser vi en minskning i antalet kvinnor utanför arbetskraften,säger Charlotta Olofsson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.
Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 173 000 och sysselsättningsgraden låg på 67,1 procent, jämfört med 67,6 procent för ett år sedan. Vid årsskiftet var omkring 377 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – vilket är cirka 27 000 fler än samma period 2024.
Annons:
Förväntad ljusning till hösten
Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis säger till statstelevisionen, SVT, att ett skäl till att arbetslösheten fortsätter att stiga är att ”hushållens konsumtion utvecklats svagare än vad vi har förväntat oss”.
Samtidigt förväntar man sig att den negativa trenden ska vändas – även om det bedöms gå långsamt.
– Vår bedömning är att arbetslösheten kommer sluta öka under våren 2025 för att sedan börja minska successivt under hösten 2025.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Elpriserna i Sydsverige väntas bli rekordhöga måndag till onsdag, efter att nytt årshögsta noterades förra veckan. Orsaken är inte minst nedstängda kärnkraftverk och rekordhöga gaspriser. Norr om Dalälven är priserna fortsatt låga.
I elområde SE4 låg fredagens snittpris på elbörsen Nord Pool på 3,20 kronor per kilowattimme, rapporterar SVT.
Snittet hittills i november är nästan 3 kronor, vilket är nytt årshögsta. Det tidigare rekordet sattes i oktober med 1,57 kronor.
— Måndag–onsdag ser ut att bli ännu dyrare än priserna vi såg i förra veckan, då det ser ut att bli helt vindstilla i Tyskland, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Annons:
Nästan hälften av den nordiska kärnkraften är avstängd, vilket stryper överföringen mellan elområdena och gör Sydsverige mer beroende av import.
Flera reaktorer ska enligt plan återstartas i november, vilket väntas dämpa priserna i SE3 och SE4.
I grannländerna pressar höga gaspriser, kopplade till Irankriget, ytterligare upp elpriset.
I elområdena SE1 och SE2 ligger novembersnittet på 17 respektive 11 öre per kilowattimme, då det i dessa områden finns ett stort överskott av el.
Siffrorna avser endast börspriset, inte hela elräkningen. Efter diverse skatter, pålagor samt moms blir räkningen minst dubbelt så hög.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Paraguays centralbank har tagit över Ueno Bank och spärrat kundernas insättningar i banken. Ilskan har drivit sparare och pensionärer ut på gatorna, där de kräver riksrätt mot president Santiago Peña.
Centralbankens styrelse beslutade enhälligt på måndagen att sätta Ueno under resolution. Bankens kapital i förhållande till riskerna hade sjunkit under hälften av lagens minimikrav.
Vid en resolution sköter myndigheten själv avvecklingen av banken och kan flytta insättningarna till andra banker. Återstående tillgångar kan sedan säljas för att betala bankens skulder.
Ueno uppger att banken har omkring tre miljoner kunder och förvaltar 800–850 miljoner dollar i offentliga medel. Statens pensions- och sjukförsäkringsfond IPS har placerat omkring 380 miljoner dollar i banken.
Annons:
Statliga elbolaget ANDE och kraftverket Itaipú, som Paraguay driver tillsammans med Brasilien, har också pengar låsta i banken.
Protests have erupted across Paraguay after Ueno Bank was shut down in the middle of the night over a solvency crisis, leaving customers unable to access their money. An estimated 60% of the adult population banks with Ueno. https://t.co/yTIkqmbltb
IPS:s finanschef Gladys Vera uppgav för lokala medier att novemberpensionerna skulle betalas som vanligt, eftersom pengarna till de månatliga utbetalningarna ligger i en annan bank.
Fondens placering i Ueno sitter däremot fast. IPS planerar rättsliga åtgärder för att få tillbaka pengarna och söker ny bank åt de 32 000 pensionärerna som tar ut pensionen via Ueno.
Insättningsgarantin uppgår till 228,3 miljoner guaranies, omkring 38 000 dollar, per insättare och bank. Centralbanken har aviserat ett förskott på upp till 40 minimilöner, med avdrag för förfallna skulder till Ueno.
Utbetalningarna ska börja inom 24 timmar och vara klara inom fem arbetsdagar från den 5 november. Pengarna sätts in på kundens konto i en annan bank eller på ett nyöppnat sparkonto.
Centralbanken lovar inte full ersättning för belopp över insättningsgarantin. Myndigheten utlovar bara "största möjliga skydd", och utfallet hänger på resolutionen och en eventuell likvidation.
Peña undertecknade under onsdagen en nödlag för att snabba på utbetalningarna. Presidenten uppger att lagen täcker 98 procent av insättarna.
People in Paraguay protest after their money disappears into thin air 🇵🇾
> Ueno Bank, which held money of 60% of the adult population was shut down by the govt for financial trouble
> People lost their life savings and even the govt lost retirement money kept in the bank for elderly
> Govt is now promising to reimburse some money to the poor, but the rich will still lose their entire wealth
Paraguay has a PCI ~$10k, which some bhosads will claim must make it a paradise 😁 https://t.co/Ezz0aZvtuL
Centralbankschefen Carlos Carvallo ledde tidigare Financiera Ueno, föregångaren till banken, innan Peña utsåg honom 2023. Kritiker kallade utnämningen för en intressekonflikt.
Carvallo har nu meddelat sin avgång, och Peña har föreslagit Raúl Vera Bogado som ny centralbankschef.
Peña var affärspartner med Grupo Vázquez, koncernen som äger Ueno, fram till mars 2025. Ueno förnekar att presidenten någonsin varit aktieägare eller investerare i själva banken.
Presidenten och banken tillbakavisar båda anklagelser om felsteg. Centralbanken uppger att Carlos Carvallo har avstått från alla beslut som rör Ueno.
Carlos Carvallo uppgav på tisdagen att tillsynen först slog larm om Uenos lån till bolag med koppling till ägarna. Fortsatt granskning avslöjade allvarligare oegentligheter, som centralbanken nu ska anmäla.
Polisen har gripit åtta bankchefer med stöd av arresteringsorder, bland dem vd:n Miguel Vázquez och ordföranden Juan Manuel Gustale, rapporterar Infobae. Utredningen gäller trolöshet mot huvudman, otillbörligt agerande i krissituation och bedrägeri.
Hundratals sparare, pensionärer och studenter samlades på onsdagen vid Panteón de los Héroes i Asunción, för andra dagen i rad. Demonstranterna kräver riksrätt mot både Peña och vicepresidenten Pedro Alliana.
Oppositionssenatorn Rafael Filizzola uppger att samtal pågår med delar av regeringssidan för att samla en majoritet.
Ledamöter lämnade redan under onsdagen in anklagelseskriften för riksrättsinitiativet, med 35 underskrifter, rapporterar nyhetsbyrån EFE.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Banken pekar på starkare konjunktur och dyrare energi och öppnar för fler höjningar.
Beslutet kom onsdagen den 4 november och gäller från den 11 november. Riksbanken meddelar samtidigt att inflationen väntas stiga framöver.
Starkare konjunktur och kostnadsökningar när utbudet störs ligger bakom beslutet.
En bidragande faktor är de ökade energipriserna, som de senaste veckorna har stigit kraftigt, och Riksbanken pekar på Irankriget som den drivande faktorn i kedjan av störningar.
Annons:
Riksbanken räknar med att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år.
KPIF-inflationen var 1,5 procent i september. Utan tillfälliga finanspolitiska åtgärder hade den legat på 3 procent. Fler höjningar är ännu inte beslutade.
Om utsikterna för inflation och konjunktur står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med prognosen från september.
Nästa penningpolitiska rapport med nya prognoser publiceras den 16 december.
Protokollet från Riksbanksdirektionens möte kommer den 10 november.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.
Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.
Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.
Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.
Annons:
Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.
Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.
Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.
Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.
Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
