I höst skärps reglerna kring dygnsvila i Sverige vilket har skapat enorm kritik bland svenska arbetare. Brandmän och personliga assistenter har satt sig emot de nya EU-direktiven och menar att det finns risk för massuppsägning om de implementeras. Nya Dagbladet har talat med Magnus, som arbetar som personlig assistent och som beskriver hur de nya reglerna hotar hans livskvalitet.
Under en tid har EU-kommissionen kritiserat Sverige för att ett flertal kollektivavtal inte lever upp till reglerna inom EU:s arbetstidsdirektiv. Direktiven gäller på flera punkter, men det är främst dygnsvila som varit problematiskt enligt EU där man menar att arbetstagare ska ha rätt till elva timmars vila per dygn. I enlighet med direktiven ska det därmed bli skärpa regler för dygnsvila från och med 1 oktober, skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och menar att man kommit överens med flera parter gällande direktiven.
Direktivet har dock fått enorm kritik eftersom det är många arbetare som trivs bättre med färre långa pass och istället vill ha fler längre lediga perioder för att återhämta sig. Över 2700 brandmän i Sverige har exempelvis skrivit under en protestlista mot de nya reglerna eftersom man menar att de kommer att skapa "katastrofala arbetstider", rapporterar skattefinansierade SVT. Under helgen protesterade även personliga assistenter i Stockholm där omkring 26 000 personer skrivit under uppropet som sedan lämnats till Kommunal. Även brukare reagerar mot de nya reglerna och menar att det är ett "sabotage mot personlig assistans", skriver Kommunalarbetaren.
Nya Dagbladet har varit i kontakt med den personlige assistenten Magnus som kan komma att få sitt schema förändrat i höst. Han oroar sig för förändringarna detta kommer att innebära för honom i hans liv.
– Tidigare arbetade jag de klassiska 7-16, enligt arbetarrörelsens gamla slagord (8 timmar arbete - 8 timmar fritid - 8 timmar sömn), men sedan några år tillbaka jobbar jag dygnspass och min möjlighet till vila och återhämtning är nu större än någonsin, berättar Magnus och fortsätter:
– Nu finns risken att jag tvingas ta del av den socialdemokratiska fritiden med två timmars pendlade om dagen och komma hem helt utmattad för att laga mat och att nästa dag tvingas återupprepa processen.
Magnus berättar att arbetstiderna vägde stort när han valde detta yrke, eftersom han inte trivs i det "vanliga ekorrhjulet" och är nu rädd att det hotas av EU-byråkraterna.
– Idag när jag kommer hem efter ett pass har jag ibland flera dagars ledighet där jag kan ägna mig åt mina hobbys och förbättra min hälsa, säger Magnus. Nu hotas min kvalitetstid av EU.
På frågan om Magnus kommer att stanna kvar på sitt arbete är han tveksam, men tror att det finns en risk att han kommer att leta efter en annan yrkesroll om reglerna implementeras enligt direktiven.
– Ärligt talat är jag osäker idag, medger Magnus.
Om man inte kan införa ett undantag i reglerna finns det risk för att åtskilliga anställda både inom vården, men också brandmän, kommer att säga upp sig från sina arbeten eftersom det innebär en markant försämring inom arbetsrollen. Lars Klevensparr, förbundsdirektör för räddningstjänsten Storgöteborg, hoppas kunna lösa detta för brandmännen genom att skicka en hemställan till ministern för civilt försvar att arbeta för ett undantag för Sverige.
– Det känns som ett sista halmstrå, säger Klevensparr till SVT.
