Annons:

Så styr det svenska regelverket näthandeln med vape

Uppdaterad juli 21, 2026, Publicerad juli 20, 2026

Nikotinprodukter, som vape, byter ägare via skärmen lika ofta som över disk. Det räcker med ett par klick, en verifiering att du är av rätt ålder och ett paket ligger i brevlådan några dagar senare. Bakom den enkelheten ligger ett tätt regelverk som få kunder tänker på. Det avgör vad som får säljas på nätet och till vem.

Det lagen kräver för handel på nätet

Den som vill sälja e-cigaretter och påfyllningsbehållare måste anmäla sin försäljning innan den börjar. Det är ingen formalitet att uppfylla i efterhand utan en förutsättning för att få sälja. Kravet gäller lika mycket för nätbutiker som för kiosker. Lagen räknar både själva enheten och de påfyllningsbehållare som innehåller nikotinvätska till samma kategori, så reglerna träffar hela kedjan från apparat till vätska.

Nästa grundsten är åldern. Bara den som fyllt 18 år får köpa produkterna, oavsett om köpet sker i en fysisk butik eller via en varukorg på webben.

Det här betyder inte att den lagliga näthandeln är svår att hitta. Vuxna konsumenter kan handla vape online hos etablerade återförsäljare, som en väg bland flera på en reglerad marknad. Det som skiljer ut dem är att de har anmält sin försäljning och bär ansvaret för att reglerna följs vid alla köp.

Annons:

Och det ansvaret är reellt. Samma krav som gäller över disk gäller på nätet, med samma påföljder när de brister. Näthandeln är alltså inget kryphål vid sidan av lagen. Den är en av de kanaler lagen uttryckligen räknar med. Allt vilar på att säljaren gör rätt från första ordern.

Ålderskontroll på distans

Över disk kan en säljare be om legitimation och se kunden i ögonen. På distans försvinner den möjligheten. Det gör 18-årsgränsen svårare att upprätthålla. Men regelverket lämnar inte någon lucka. Ålderskontrollen gäller alla former av försäljning, även via automat och på nätet. Avståndet befriar ingen från att kontrollera hur gammal köparen är.

En del av kontrollen ska synas direkt i butiken. På varje webbplats måste det finnas ett tydligt och synligt meddelande om att det är förbjudet att sälja produkterna till den som inte fyllt 18 år. Det är den del kunden faktiskt ser.

Bakom skylten ligger ett mer systematiskt ansvar. Återförsäljaren är skyldig att utöva egenkontroll och ha ett egenkontrollprogram anpassat efter verksamheten, som även ska bifogas när försäljningen anmäls. Vad ett sådant program ska innehålla varierar med verksamhet, men grundtanken är att säljaren själv ska kunna visa hur åldern kontrolleras i varje led av en beställning. Programmet ska göra kontrollen till rutin.

Misstänker säljaren langning, alltså att en vuxen köper åt någon under 18, får försäljningen inte genomföras. Bevisbördan ligger hos den som säljer, inte hos den som handlar.

Vad som får säljas och hur det ska märkas

Kontrollen stannar inte vid vem som får köpa. Den når ända in i produkten, via tillverkare eller importör. Varje märke och typ av e-cigarett och påfyllningsbehållare måste anmälas till Folkhälsomyndigheten via EU-CEG, EU:s gemensamma system för produktanmälan, mot en avgift på 2 400 kronor per produkt.

När produkten väl är anmäld handlar nästa krav om hur den möter köparen. Förpackningar som säljs till konsumenter i Sverige måste ha svensk hälsovarning och svensk innehållsdeklaration, och styckeförpackningar även ett svenskt informationsblad. Att märkningen ska vara på svenska och följa en fastställd form är ett krav Folkhälsomyndigheten ställer på allt som når den svenska marknaden, oavsett var produkten tillverkats.

Gränserna gäller också innehållet. Vätskor som innehåller nikotin får inte överstiga 20 mg/ml. Det är ett tak skrivet rakt in i regelverket. Den som säljer starkare vätska än så säljer något som inte får finnas på marknaden över huvud taget.

Regelverket sätter också gränser för själva behållaren. Påfyllningsbehållare får inte rymma mer än 10 milliliter och en engångscigarett eller patron högst 2 milliliter. Produkterna ska också vara barn- och manipulationssäkra och byggda så att de inte läcker vid påfyllning. Kraven gäller alltså både förpackningens text och produktens fysiska konstruktion.

Vem håller koll på handeln?

Vem som utövar tillsynen beror på var säljaren finns. Svenska företag anmäler sin försäljning till kommunen, antingen där butiken ligger eller där företaget har sitt säte. Kommunen blir första instans för kontrollen av att reglerna följs.

Näthandeln komplicerar strukturen. E-handlare kan sakna både butik och säte i Sverige, och då fungerar inte den kommunala vägen. Ett företag utan säte eller fast driftställe i landet ska i stället registrera sin försäljning direkt hos Folkhälsomyndigheten. På så vis fångas den gränsöverskridande handeln upp, den som annars vore alltför enkel att bedriva från utsidan.

Några förhandsgodkännanden ges inte. Ingen myndighet granskar och släpper igenom produkter innan de når marknaden. Granskningen sker i efterhand, genom marknadskontroll och tillsyn. Det lägger bevisbördan på den importör som väljer att ta in produkterna.

Regleringen slutar inte heller när konsumentens köp är avslutat. Användning av e-cigaretter omfattas av samma rökförbud som tobaksvaror. Det placerar produkterna inom tobakslagens breda ram snarare än i en egen kategori vid sidan av.

Annons:

Hällristningar slipades bort på lagskyddad plats

Arkeologi och historia

Publicerad Igår 15:21 – av Emil Fjellstedt
Berghäll med en vit kontur kring en rund, svagt ristad figur på Hamrinsberget i Umeå.
Tidigare bild från 2017, före den skadegörelse som nu utreds. Den förhistoriska ristningen på Hamrinsberget är svår att se med blotta ögat; arkeologerna markerade figuren med vit kontur.

Hällristningar på Hamrinsberget i Umeå har slipats bort någon gång under sommaren. Polisen utreder grovt fornminnesbrott och saknar misstänkt – platsen har räknats som lagskyddad fornlämning sedan arkeologer 2017 identifierade en ristning som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal.

Anmälan kom in till polisen tisdagen den 15 september och gäller hällristningarna på Hamrinsberget, som ligger vid Blå vägen/Strombergs väg i Umeå. Hällristningarna har slipskador. Upptäckten gjordes i september, men exakt när själva skadan skedde är oklart. Enligt polisen har ristningarna förstörts någon gång under sommaren.

Ärendet rubriceras som grovt fornminnesbrott, och det finns i nuläget ingen misstänkt. Dagen efter anmälan gick polisen ut och bad allmänheten om hjälp med att ringa in tidpunkten.

"För att få en mer exakt brottstid uppmanas både personer som sett hällristningarna och personer som iakttagit de bortslipade hällristningarna under sommaren att höra av sig", skriver polisen.

Skyddad fornlämning sedan 2017

Det var 2017 som arkeologer vid Västerbottens museum med hjälp av 3D-fotografering kunde urskilja en förhistorisk hällristning på berget, en figur som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal. Liknande figurer brukar tolkas som solen eller månen. Efter fyndet räknades platsen som lagskyddad fornlämning, enligt Sveriges Radio, som rapporterade om upptäckten. Det var då den tredje platsen i Västerbottens län med förhistoriska hällristningar.

Ristningen var 2017 svår att se med blotta ögat, eftersom den låg på samma häll som modern graffiti och ristningar från senare tid. Hamrinsberget ligger i dag inklämt mellan Berghem och Norrlands universitetssjukhus. För 4 000 år sedan var platsen en ö på väg upp ur havets yta.

Att fyndet låg så tillgängligt för allmänheten var enligt arkeologen Erik Sandén både en tillgång och en risk. Redan 2017 fanns skador på hällen bara 15 centimeter från den gamla ristningen, och han varnade då för att eldning på berghällen kunde utplåna den. Han sade till skattefinansierade statskanalen SVT:

Jag skulle tro att om du eldar på den en gång så finns den inte mer.

I samma intervju beskrev han också vad 3D-tekniken hade gett vid handen:

Nu har vi också insett att det finns en ristning som kanske är närmare 4000 år gammal här också.

Polisen har ingen misstänkt i ärendet och söker nu både personer som sett hällristningarna under sommaren och personer som lagt märke till slipskadorna. Även den som har andra uppgifter om händelsen uppmanas höra av sig via polisen.se eller telefonnummer 114 14.

SD vill ta makten i Region Örebro län – med Allard

Valet 2026

Publicerad Igår 12:55 – av Jan Sundstedt
Patrik Nyström i ljusblå skjorta och Elin Jensen i mönstrad blus, fotograferade utomhus.
SD:s oppositionsråd Patrik Nyström och Elin Jensen vill förhandla om ett nytt styre i Region Örebro län tillsammans med Örebropartiet.

Sverigedemokraterna vill bryta det socialdemokratiska styret i Region Örebro län – och bjuder in Markus Allards Örebropartiet till förhandlingsbordet. Fem partier skulle preliminärt samla 37 av 71 mandat, men KD måste lämna S-samarbetet och både M och KD tvekar redan.

Örebropartiet gick i måndagens regionval från tre till elva mandat enligt det preliminära resultatet och blir därmed regionens tredje största parti. Under tisdagen gick Sverigedemokraternas inbjudan ut till Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna – och till valvinnaren själv. Tillsammans skulle de fem partierna ha 37 av regionfullmäktiges 71 mandat, alltså en majoritet med ett mandats marginal.

SD:s oppositionsråd Patrik Nyström pekar på att partierna redan röstat lika i flera av de stora frågor där oppositionen stått mot styret. Båda vill återinföra akutkirurgin i Lindesberg och öppna förlossningen i Karlskoga igen. SD vill dessutom flytta pengar från administration till vård och återställa kollektivtrafiken på landsbygden.

Örebropartiet har fått elva mandat av väljarna, och det ska respekteras. De är sitt eget parti med sin egen politik, och vi tycker inte lika om allt, säger Nyström i ett pressmeddelande.

Att SD nu vill leda ett maktskifte är desto mer anmärkningsvärt efter partiets eget valbakslag. Sex mandat återstår efter ett preliminärt tapp på fem, rapporterar Fria Tider. Det är Örebropartiets uppgång, inte SD:s egen, som gör den nya matematiken möjlig.

Vi gjorde inget bra val och tappade fem mandat. Det ska vi inte hymla med. Men våra sex mandat ska användas till det vi lovat väljarna, säger oppositionsrådet Elin Jensen (SD).

KD sitter kvar hos S – och Cehlin (M) är "rejält skeptisk"

Hela planen vilar på att Kristdemokraterna lämnar det styre med Socialdemokraterna och Centerpartiet som partiet suttit i sedan valet 2018. Just där tar det stopp. KD:s regionråd Behcet Barsom säger till P4 Örebro att ett samarbete med Örebropartiet är främmande för honom.

Moderaternas oppositionsråd Sebastian Cehlin är inne på samma linje. Enligt skattefinansierade statskanalen SVT, som citerar Nerikes Allehanda, är han "rejält skeptisk" till ett samarbete med Örebropartiet. Två av de fyra inbjudna partierna har alltså markerat avstånd innan några förhandlingar ens inletts.

Samtidigt är det gamla underlaget inte längre tillräckligt. S, C och KD har preliminärt 29 mandat, och med samarbetspartiet Vänsterpartiet 35 – ett mandat från majoritet, enligt SD:s egen genomgång av resultatet.

Uppsamlingsdistrikten räknas först under onsdagen, och siffrorna kan justeras. Men oavsett de sista rösterna ställs KD inför frågan om partiet ska fortsätta i det S-ledda styret, som saknar egen majoritet, eller sätta sig ned med det parti som väljarna nyss gav elva mandat.

S och V tog hem 95,2 procent av rösterna i Rosengård centrum

Valet 2026

Publicerad september 15, 2026 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson pussas på kinden i en selfie; Nooshi Dadgostar till höger. S-ros och V-logotyp över mittlinjen.
Magdalena Andersson minglar med migranter i valrörelsen. Till höger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog nio av tio giltiga röster i fem invandrartäta valdistrikt. I Rosengård centrum gick 95,2 procent till de två partierna, enligt Valmyndighetens preliminära resultat. I riket stannade samma partier på 28,1 respektive 8,3 procent.

Nya Dagbladet har gått igenom fem valdistrikt i Malmö, Örebro, Stockholm och Göteborg, i bostadsområden där kommunernas egen statistik visar att en stor majoritet av invånarna har utländsk bakgrund. Det är stickprov, inte ett slumpmässigt urval av landet. Mönstret är likväl entydigt: i samtliga fem distrikt tog Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans mellan 87 och 95 procent av de giltiga rösterna.

Av 4 076 giltiga röster i de fem distrikten gick 3 699 till de två partierna, 90,8 procent. På riksnivå fick Socialdemokraterna 1 790 848 röster, 28,1 procent, och Vänsterpartiet 526 521 röster, 8,3 procent, enligt Valmyndighetens redovisning, där 6 312 av 6 626 distrikt var räknade. I stickproven motsvarar Vänsterpartiets 1 817 röster 44,6 procent, drygt fem gånger partiets riksandel. Socialdemokraternas 1 882 röster motsvarar 46,2 procent.

I Rosengård centrum i Malmö registrerades 842 giltiga röster. Socialdemokraterna fick 455, 54,0 procent, och Vänsterpartiet 347, 41,2 procent. Tillsammans 802 röster, 95,2 procent. Valdeltagandet var 66,9 procent.

I Örtagården östra i Malmö: 855 giltiga röster. S 447 (52,3 procent), V 347 (40,6 procent). Tillsammans 794 röster, 92,9 procent. Valdeltagande 73,5 procent.

I Vivalla östra i Örebro: 929 giltiga röster. V 428 (46,1 procent), S 395 (42,5 procent). Tillsammans 823 röster, 88,6 procent. Valdeltagande 66,4 procent.

I Rinkebysvängen norra i Stockholm: 714 giltiga röster. V 389 (54,5 procent), S 249 (34,9 procent). Tillsammans 638 röster, 89,4 procent. Valdeltagande 54,6 procent.

I Hammarkullen C i nordöstra Göteborg: 736 giltiga röster. S 336 (45,7 procent), V 306 (41,6 procent). Tillsammans 642 röster, 87,3 procent. Valdeltagande 62,4 procent.

Socialdemokraterna var störst i Rosengård centrum, Örtagården östra och Hammarkullen C. Vänsterpartiet var störst i Vivalla östra och Rinkebysvängen norra. Övriga partier nådde inte i närheten av tvåsiffriga tal: Miljöpartiet fick mellan 12 och 32 röster per distrikt och Centerpartiet mellan 2 och 13.

Valdeltagandet varierade kraftigt. Högst var det i Örtagården östra med 73,5 procent, lägst i Rinkebysvängen norra med 54,6 procent. Riksdagsvalet omfattar bara svenska medborgare.

Förorter där nästan alla har utländsk bakgrund

Kommunernas egen statistik beskriver de berörda bostadsområdena i tydliga tal. Malmö stads områdesfakta för "Örtagården, Herrgården m fl" anger 63 procent utrikes födda och 26 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, sammanlagt 89 procent med utländsk bakgrund. Örebro kommun uppger i sin brottsförebyggande åtgärdsplan att 87,4 procent av invånarna i Vivalla hade utländsk bakgrund.

Stockholms stads socioekonomiska faktablad redovisar 17 026 invånare i Rinkeby, varav 15 711 med utländsk bakgrund, 92,3 procent. Göteborgs stads statistikblad för Hammarkullen anger 8 491 invånare, 55,4 procent utrikes födda och 82,5 procent med utländsk bakgrund. Kommunerna definierar utländsk bakgrund som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar.

Områdesindelningarna är större än de enskilda valdistrikten, och gränserna sammanfaller inte exakt. Demografiska andelar för ett bostadsområde kan därför inte läsas som en beskrivning av väljarna i just det valdistriktet. Statistik om personer med utländsk bakgrund visar inte hur enskilda personer har röstat. Det som redovisas är ett geografiskt mönster i röstsedlarna.

Siffrorna är fortfarande preliminära

Samtliga röstetal kommer från den preliminära räkningen, som Valmyndigheten själv beskriver som preliminär. 314 uppsamlingsdistrikt räknas den 16–17 september, och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen pågår. Andelar och absoluta tal kan därför ändras.

De fem distrikten står inte ensamma. Enligt Omni, som refererar en kartanalys från Bonnierägda DN av 311 valdistrikt som överlappar polisens utsatta områden, hade Vänsterpartiet 28,3 procent och Socialdemokraterna 39,9 procent när 305 av distrikten var räknade. Vänsterpartiet hade där ökat med 14 procentenheter. Också den metoden bygger på geografisk överlappning, där valdistriktens gränser inte exakt följer områdesgränserna.

Tills räkningen är fastställd är det de preliminära talen som gäller, och de visar att två partier som tillsammans fick drygt en tredjedel av rösterna i riket tog nästan allt i de fem distrikten.

Närmare 300 000 röster återstår – preliminärt riksdagsresultat på torsdag

Valet 2026

Publicerad september 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
Rösträknare sorterar valkuvert och valsedlar på ett bord.
Rösterna i uppsamlingsräkningen omfattar bland annat sena förtidsröster och utlandsröster som inte hann fram till vallokalerna under valdagen.

Valmyndigheten uppskattar att närmare 300 000 sent inkomna förtids- och utlandsröster återstår att räkna efter valdagen. Uppsamlingsräkningen väntas bli klar först under torsdagen – men resultatet som då presenteras är fortfarande preliminärt.

Kommunernas valnämnder räknar under onsdagen de röster som inte hann fram till vallokalerna för att räknas under valkvällen. Det gäller förtidsröster som lämnades i den egna kommunen under valdagen, röster från andra kommuner som inte kom fram i tid samt sent inkomna utlandsröster.

Enligt Valmyndigheten väntas antalet bli större än vid tidigare val. Myndigheten betonar samtidigt att närmare 300 000 är en uppskattning, inte ett på förhand känt antal.

Vi förväntar oss ett större antal röster i år än vid tidigare val. Vi kan inte veta antal i förväg, men uppskattar att det rör sig om närmare 300 000 röster i årets val, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Rösterna räknas i 314 uppsamlingsdistrikt, vilka motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun. Valmyndigheten uppger att indelningen ska skydda valhemligheten.

Slutresultatet dröjer

Den stora mängden röster innebär enligt myndighetens bedömning att många kommuner behöver längre tid. Ett uppdaterat preliminärt resultat för riksdagsvalet väntas därför först under torsdagen.

Därefter lämnas rösterna till länsstyrelserna, där den slutliga rösträkningen pågår. Det slutliga riksdagsresultatet kan presenteras när samtliga länsstyrelser är klara och Valmyndigheten har fördelat mandaten, utsett ledamöter och ersättare samt fastställt resultatet. Det väntas ske cirka en vecka efter valdagen.