Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Hundar har funnits i alla möjliga former och storlekar i tusentals år – långt innan moderna hundraser blev till. Nu visar ny forskning att mångfalden bland hundar började ta form redan för 11 000 år sedan, och att en del av dessa tidiga raser inte längre existerar.
De flesta tänker troligen att hundrasernas stora variation är ett modernt påfund – resultatet av systematisk avel under 1800- och 1900-talen. Men en internationell forskargrupp med omkring 40 lärosäten, däribland University of Exeter, franska CNRS och Biologiska museet vid Lunds universitet, har nu visat att det inte stämmer. Genom att jämföra 643 kranier från vargar och tidiga tamhundar med avancerad 3D-teknik har de kunnat visa att hundar redan för 11 000 år sedan kunde se väldigt olika ut.
Förlorade hundtyper som aldrig kommer tillbaka
Maria Mostadius, intendent vid Biologiska museet vid Lunds universitet, bidrog med elva kranier från museets och Historiska museets samlingar. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
— Det fascinerande är att redan de allra första domesticerade hundarna uppvisade former som vi inte ser hos dagens raser. Hundar är en spegel av vår historia – deras utveckling har formats av migrationer, miljöförändringar och samhällsutveckling, säger Mostadius.
Enligt forskarna hänger variationen ihop med att hundar tidigt fick olika uppgifter hos människan – allt från jakt och vallning till vakt och sällskap. Över tid ledde det till att hundar utvecklade tydligt skilda kroppsformer beroende på vad de användes till. Tidiga, varierade hundformer har hittats på flera håll i världen – i Europa, Amerika och Asien – vilket tyder på att hundar snabbt började skilja sig från vargarna efter domesticeringen.
Bland de kranier forskarna studerat finns former som inte har någon motsvarighet bland dagens hundraser. Dessa tidiga hundtyper dog ut och med dem försvann genetiska linjer som inte går att få tillbaka.
En stor lucka i forskningen är perioden 25 000–11 000 år sedan. Det var troligen då människan först började tämja vargen, men det saknas fortfarande tillräckligt med fynd från Central- och Sydvästasien för att ge en fullständig bild.
— Det hade så klart varit häftigt att hitta urhunden! Att förstå hundarnas tidiga mångfald är också att förstå oss själva – våra samhällen, våra miljöer och vårt långa samspel med djur. Hundarnas historia är i hög grad vår egen historia, säger Mostadius.
Är du hund- eller kattmänniska?
Röstning stängd
72 röster totalt
