Annons:

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

Uppdaterad november 2, 2022, Publicerad mars 28, 2018 – av Alexander Almqvist
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 34 250,00 SEK 46% Mål: 75 000,00 SEK

Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

Annons:

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

"Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon", försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att "larmet" har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var "godkända"? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad "värdegrund", snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vinge vill ha somaliernas röster – pekar ut SD:s utvisningslinje som hinder

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Igår 11:35 – av Emil Fjellstedt
Henrik Vinge talar vid en pressträff, med svenska flaggan och EU-flaggor i bakgrunden.
Henrik Vinge talar vid en pressträff i Regeringskansliet.

SD:s vice partiledare Henrik Vinge, ofta utpekad som Jimmie Åkessons efterträdare, vill vinna somaliernas röster och pekar ut partiets egen utvisningsretorik som hindret. Utspelet möts av hård kritik från högerkanten.

Vinge gästade podden Sista Måltiden i avsnitt 420, som publicerades under torsdagen. Där berättade han om samtal med somalier som i stort sett delar SD:s politik men ändå inte röstar på partiet, enligt Fria Tider som återger intervjun.

— De här människorna borde rösta SD, men ingen röstar SD. De höll med om varenda grej, i stort sett, i praktiken. De borde hamna där. Men alla samtal slutar med att ja, fast du vill ju utvisa mig, så att jag kommer inte rösta på dig, säger Henrik Vinge.

Enligt Vinge kan misstron förklara varför högerpartierna går så dåligt i utanförskapsområdena. Ett parti som vill bli stort har ett ansvar att arbeta med de väljarna, menar han, eftersom de bor här och kommer att rösta långt in i framtiden.

Förakt kostar röster

Vinge räknar inte med att förorterna försvinner.

— Vi kommer att ha den här typen av utanförskapsområden i många decennier, vill vi bli ett stort parti så måste vi kunna möta de människorna också. Och då kan vi inte möta dem med förakt, för då kommer de inte rösta på oss, säger han.

Han förutspår att "tanterna och farbröderna" som tänker på det sätt programledaren beskrev kommer att förlora. Samhällsutvecklingen gynnas inte av att gruppen lyfts fram som problemet, utan det handlar om individer, enligt Vinge.

— Vi har en mycket mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, säger Vinge, som tror att de flesta kommer att välja den svenska modellen före den gamla somaliska traditionen.

"Lika naiv" som Reinfeldts borgare

Kritiken lät inte vänta på sig. Jeff Ahl, tidigare riksdagsledamot för SD och i dag verksam i Örebropartiet, frågar enligt Fria Tider: "Varför går inte Vinge med i Liberalerna istället?"

Signaturen Herr Husis sammanfattar resonemanget på sitt eget sätt, enligt Frihetsnytt som skriver: "Om somalier i förorten bara inser hur bra svensk kultur är så kommer de överge den somaliska. Den här killen är lika naiv som valfri borgare under Reinfeldt."

Avfärdade återvandring i september

Utspelet är inte Vinges första avsteg från den hårda linjen. I en intervju med Dagens ETC i september avfärdade han storskalig återvandring, vilket Fria Tider rapporterade om.

— Att tänka sig återvandring i den skalan, det tror jag är helt orealistiskt och kanske inte önskvärt heller, sade Vinge då.

I samma intervju sade han att han känner "många muslimer som är svenskar".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny metod ska hindra PFAS från att spridas till grundvattnet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
Vita mätstolpar i skogsmark vid en barriär av aktivt kol, med en person i varselkläder längre bort
Mätpunkter inne i barriären av aktivt kol vid brandövningsplatsen i Örnsköldsvik, där SGI följt hur PFAS binds innan det når grundvattnet.

Aktivt kol i marken kan stoppa nästan all spridning av PFAS från brandövningsplatser till grundvattnet, visar statliga pilotförsök. Ämnena försvinner dock inte. De binds kvar i jorden.

Statens geotekniska institut, SGI, har under fyra år testat saneringsmetoder på regeringens uppdrag, bland annat vid brandövningsplatserna på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser. I ett pressmeddelande den 31 augusti redovisade myndigheten resultaten.

När aktivt kol blandades in i marken ovanför grundvattenytan sjönk halterna i markvattnet med mer än 99,98 procent, i stort sett omedelbart. I Örnsköldsvik byggdes i stället en barriär med aktivt kol nedströms brandövningsplatsen. Efter ungefär ett och ett halvt år hade PFAS-halten i vattnet som lämnade barriären minskat med 99,99 procent.

Enligt SGI sjönk halten i ett barriärförsök till nivåer jämförbara med gränsvärdet för PFAS i dricksvatten.

Kolet binder PFAS – men bryter inte ned det

Kolet binder PFAS men bryter inte ned ämnena, konstaterar SGI. Projektansvarige forskaren Michael Pettersson skriver att stabilisering med aktivt kol "är en metod som kan användas redan nu för att effektivt minska spridningen av PFAS till grundvattnet".

Jordtvätt minskade halterna med omkring 90 procent med vatten och omkring 97 procent med tillsats av luft och tensider. Luftinjektering bedömdes ha begränsad nytta. Ingen metod fungerar överallt, enligt SGI.

När skattefinansierade statskanalen SVT den 29 september rapporterade om försöken sammanfattade SGI:s hydrogeolog Robert Earon resultatet.

— Vi har minskat spridningen med mer än 99 procent, säger han till SVT.

PFAS finns bland annat i brandskum. Kemikalieinspektionen betraktar ämnena som hälsofarliga, och de är mycket svåra att bryta ned.

— Det finns tusentals platser där man använt brandskum som kan innehålla PFAS, säger Earon till SVT.

I Kallinge i Blekinge förorenade PFAS från brandskum dricksvattnet. De drabbade har enligt forskning vid Göteborgs universitet bland de högsta PFAS-halterna i blodet i världen. Flera kommuner har enligt SGI tagit grundvattentäkter ur bruk eller installerat kostsam reningsutrustning.

SGI:s chef för mark- och vattenmiljö, Mikael Stark, rekommenderar att fungerande metoder börjar användas där de passar och att effekterna följs upp. Att vänta riskerar enligt SGI att PFAS fortsätter spridas till nya områden och att åtgärderna blir dyrare. I juli förlängde regeringen uppdraget till 2030.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Magdalena Andersson lämnar tillbaka sonderingsuppdraget – Andreas Norlén vald till talman

Valet 2026

Publicerad september 28, 2026 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson till vänster och Andreas Norlén till höger.

Magdalena Andersson (S) lämnade på måndagsmorgonen tillbaka sonderingsuppdraget till talmannen. Hon pekar själv ut Vänsterpartiets besked att rösta på moderaten Andreas Norlén som talman som det som avgjorde, trots att S, V, MP och C har majoritet i riksdagen.

Magdalena Andersson lämnade under måndagen tillbaka sonderingsuppdraget, tio dagar efter att hon fått det.

På en pressträff sade hon att Vänsterpartiets besked om talmansvalet var det som avgjorde.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har tillsammans 176 mandat, mot 173 för Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Andersson menade ändå att det i nuläget saknas förutsättningar för henne att bli statsminister.

— Jag kan konstatera att det inte i nuläget finns någon möjlighet för mig att bilda en regering, sade hon enligt SVT.

Andersson pekar på traditionen att det största partiet i en regering innehar talmansrollen, och hävdar att det nu finns en "ny konstellation i riksdagen" bestående av Vänsterpartiet och Moderaterna. Uttalandet är hennes tolkning och inte ett fastslaget samarbete.

Norlén omvald

V-ledaren Nooshi Dadgostar förnekade att partierna bildat ett nytt block och kallade S-beskedet något märkligt.

Vice partiledaren Ida Gabrielsson sade att Vänsterpartiet inte bytt statsministerkandidat.

— Vi har varit väldigt tydliga med att vi aldrig kommer rösta på någon annan än Magdalena Andersson, sade hon.

Senare under måndagen valdes Andreas Norlén (M) om till riksdagens talman.

I den slutna omröstningen fick han 200 röster. Socialdemokraternas kandidat Johanna Haraldsson fick 146. En röst förklarades ogiltig.

Socialdemokraterna hade begärt sluten omröstning och ställt upp med den egna kandidaten Haraldsson.

Vänsterpartiet hade i förväg meddelat att partiet skulle rösta på Andreas Norlén.

Johanna Haraldsson valdes därefter till förste vice talman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Internetstiftelsen: tydligt färre lågstadiebarn på sociala medier

Digitaliseringen

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En pojke i lågstadieålder tittar på en mobiltelefon.
Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit från 91 till 80 procent, enligt Internetstiftelsen. Arkivbild.

Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit tydligt på ett år. Resten av bilden är mindre dramatisk: bland äldre barn är minskningen liten, och åtta av tio svenskar fastnar i slöscrollandet.

Internetstiftelsen publicerade på måndagen rapporten Svenskarna och internet 2026. Där sjunker andelen lågstadiebarn som använder sociala medier från 91 procent 2025 till 80 procent i år. Det är den största förändringen i hela gruppen 8–19 år.

Undersökningen gjordes av Novus i januari 2026, med 3 776 svarande i studiens första del.

Stiftelsen formulerar sig försiktigt om vad raset betyder. Det är "markant färre lågstadiebarn som använder, eller som har börjat använda, sociala medier", skriver den. Rapporten bedömer också att fler yngre barn "sannolikt inte fått börja använda" Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube.

Även på mellanstadiet minskar användningen, men mindre. Där skriver stiftelsen att det eventuellt kan bero på att barnen som nu nått mellanstadieåldern ännu inte har börjat i samma utsträckning som tidigare årskullar – snarare än att barn har slutat.

Tonåringarna är kvar

Från högstadiet och uppåt använder i princip alla sociala medier. Rapporten ser visserligen en tendens till minskning bland högstadieungdomar sedan 2024, men någon flykt från plattformarna handlar det inte om.

De fem största tjänsterna bland 8–19-åringar är Youtube, Snapchat, Roblox, Tiktok och Instagram. Ingen tjänst ökar i princip, men flera minskar. Spelplattformen Roblox går mot strömmen, har på ett år passerat både Tiktok och Instagram och ökar bland gymnasieungdomar.

Tiktok når samtidigt sin toppnotering i just gymnasieåldern, där 81 procent använder appen.

Tjugo gånger fler mår sämre

Med slöscrollandet ser det annorlunda ut. Åtta av tio svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen. Hela 44 procent svarar att de mår sämre av det, mot 2 procent som mår bättre.

Kvinnor fastnar oftare än män, och fler kvinnor mår dåligt av det. Värst drabbade är unga kvinnor mellan 20 och 34 år. De flesta beskriver slöscrollandet som en tidstjuv som ger dåligt samvete.

Hälften av svenskarna lockas av en digital detox, och uppemot var tredje har redan tagit en. Mer än fyra av tio vill inte. Ett av de främsta skälen är att det upplevs som för svårt eller omöjligt, eftersom digitala verktyg ses som nödvändiga i vardagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.