Annons:

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

Uppdaterad 2 november 2022, Publicerad 28 mars 2018 – av Alexander Almqvist, Markus Andersson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK

Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

Annons:

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

"Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon", försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att "larmet" har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var "godkända"? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad "värdegrund", snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dan Park till Kriminalvården: ”De får komma och hämta mig”

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad Idag 21:28 – av Jan Sundstedt
Arkivmontage med Dan Park sittande vid en mikrofon till vänster och Malmö tingsrätts tegelfasad med skylten Sveriges Domstola
Dan Park uppger att han har ansökt om fotboja inför sitt sex månader långa fängelsestraff. Arkivbilder; domstolsfasaden visar Malmö tingsrätt, inte anstalten Gruvberget.

Konstnären Dan Park tänker inte inställa sig frivilligt för att avtjäna sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp. I stället har han ansökt om fotboja – och enligt beslutet han själv publicerat har han fram till den 17 mars 2027 på sig.

"De får komma och hämta mig", skriver Park på X den 27 oktober. Inlägget visar Kriminalvårdens beslut om inställelse.

Dagen efter följde han upp i ett svar: "Jag har ansökt om fotboja istället så får man se om staten godtar det".

Kallad till Gruvberget

Beslutet som Park publicerat är daterat den 19 oktober och hänvisar till en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 22 juli. Påföljden är sex månaders fängelse.

Park ska enligt beslutet inställa sig på anstalten Gruvberget i Åmotsbruk senast den 17 mars 2027. Fristen har alltså inte löpt ut, och det är närmare fem månader kvar till sista inställelsedag.

I april rapporterade skattefinansierade statskanalen SVT att Park dömts av tingsrätten till sex månaders fängelse för sju inlägg på X från hösten 2023, med kommentarer och bilder av hans konst, bland annat om judar och muslimer. Park förnekade att kontot var hans men medgav att han skapat konstverken. Tingsrätten ansåg det tydligt att han stod bakom kontot.

Frivården avgör

Enligt Kriminalvården kan fängelsestraff på högst ett år och sex månader i många fall avtjänas hemma med elektronisk övervakning. Den dömde kan själv ansöka.

Kraven är bland annat en godkänd bostad, samtycke från alla myndiga i hushållet, en sysselsättning, ett tydligt schema samt nykterhet och drogfrihet. Frivården gör alltid en lämplighetsprövning innan straffet får avtjänas hemma.

Den som får fotboja har utegångsförbud utanför schemat och måste öppna dörren för oanmälda kontrollbesök dygnet runt. Den som missköter sig får avtjäna resten av straffet i fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fader blir far i Herrens bön – översättaren avfärdar kritiken

Publicerad Idag 18:49 – av Marcus Andersson
Personer sitter vid bord med bärbara datorer i ett mötesrum, med en person och en öppen dator i förgrunden.
NT 2026 är en ny översättning av Nya testamentet. Vilken version av Herrens bön som används i gudstjänsten är en separat fråga.

Svenska Bibelsällskapet byter "Fader" mot "Far" och lägger till ett utropstecken i Herrens bön i Nya testamentet 2026. Översättaren Dan Nässelqvist kallar reaktionerna "en storm i ett vattenglas".

Nya testamentet 2026, NT 2026, har tagits fram inför 500-årsjubileet av den första svenska översättningen från 1526. Bönen inleds nu "Vår Far i himlen!", och det är den inledningen som har väckt flest reaktioner.

Förändringen är inte den första. Svenska kyrkan skriver att den nuvarande översättningen från mitten av 1980-talet börjar "Vår fader", medan den tidigare version många lärde sig inleddes med "Fader vår". Den senaste omarbetningen gjordes för att komma närmare grekiskans ordalydelse.

Nässelqvist, en av primäröversättarna, ger sin syn i en intervju med finlandssvenska Kyrkpressen.

— Det som kommit upp om Herrens bön tycker jag är en storm i ett vattenglas, säger han.

— Bara för att fader blivit far betyder det inte att Gud är nära på något sätt som det inte är meningen att han ska vara. I bönen är Gud inte omöjlig att förstå och på oändligt avstånd. Vi får ha den familjerelationen till honom, säger Nässelqvist.

Nya Tider skriver att Svenska Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon har sagt till Kyrkans tidning att man "kanske mest" fått reaktioner på formuleringarna i just Herrens bön.

Tidningen uppger också att lovprisningen "Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen" flyttas från själva bibeltexten i Matteus 6:13 till en fotnot. Svenska kyrkan konstaterar att lovprisningen saknas i de flesta moderna bibelöversättningar, eftersom den troligen är ett senare tillägg, men att den har en stark ställning i kyrkans liv.

Översättningen av Nya testamentet är inte detsamma som den bön som används i gudstjänsten, och Nässelqvist är tydlig på den punkten.

— Den här översättningen betyder inte att bönen förändras i gudstjänsten, säger han.

Själv hade han velat gå längre. Han föreslog "må ditt namn hållas heligt" i stället för "bli helgat", så att det framgår att det är människan som ska hålla namnet heligt. Samma förslag fördes fram av översättarna bakom 1917 års version, men de fick inte igenom det.

— Men i ett sådant här projekt måste man släppa sina egna grejer och inse att det är konsensus som gäller, säger Nässelqvist.

Marcus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Transportstyrelsen säger ja till två extra år med förhöjd bilskatt

Klimatöverdrifterna

Publicerad Idag 11:12 – av Emil Fjellstedt

Nya bensin- och dieselbilar kan få förhöjd skatt i fem år i stället för tre. Transportstyrelsen ställer sig bakom förslaget och vill dessutom höja grundbeloppet och koldioxidbeloppet i den vanliga fordonsskatten.

Förslagen kommer från den statliga utredningen Vägen mot utfasning (SOU 2026:33), som ska fasa ut fossila drivmedel ur vägtrafiken. Inget är beslutat ännu. Remisstiden går ut den 30 oktober, och sedan tar regeringen ställning.

Transportstyrelsens remissvar är beslutat av generaldirektör Joel Smith. Där tillstyrker myndigheten att malus förlängs från tre till fem år. Malus är den förhöjda skatt som i dag tas ut under de tre första åren på nya bensin- och dieseldrivna personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.

Grundavgiften upp en sjättedel

Myndigheten stöder också en höjning av den ordinarie fordonsskatten. Grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor, en ökning med en sjättedel. Koldioxidbeloppet går från 22 till 25 kronor per gram. Utredningen vill dessutom sänka gränsen för när koldioxidbeloppet börjar tas ut.

För dieselbilar blir räkningen en annan. Utredningen vill slopa bränslefaktorn och bränsletillägget för dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar, och även det tillstyrker myndigheten. Vad dieselägaren till slut betalar beror på hur de slopade delarna vägs mot de höjda beloppen.

Tidplanen sätter myndigheten däremot stopp för. Transportstyrelsen avstyrker de föreslagna datumen, den 1 januari 2028 för malus och dieseländringen och den 1 februari 2028 för skattehöjningen. Myndigheten vill i stället ha en gemensam tidpunkt för alla tre och förordar av praktiska skäl en annan månad än januari eller juli.

Bilbranschen: slår mot dem som inte kan byta

Mobility Sweden, som organiserar tillverkare och importörer av bilar, lastbilar och bussar, säger nej till den generella höjningen. Organisationen skriver att den ökar "kostnaderna för fordonsägande även för den befintliga fordonsflottan, där möjligheten att på kort sikt byta fordon kan vara begränsad".

Notan landar alltså inte bara hos nybilsköparen. Den träffar också den som redan äger sin bil och inte kan byta ut den i första taget.

Branschen avstyrker även att dieselns skattedelar slopas. Det sänker skatten för lätta dieselfordon och minskar fördelen med att välja elbil, menar organisationen, som hellre ser att nollutsläppsfordon görs mer attraktiva.

Varnar för småföretagen

Utredningen vill också att kommuner ska kunna införa miljözoner för personbilar separat från lastbilar och bussar. Där säger Transportstyrelsen nej till utformningen. Förslaget "riskerar att slå väldigt hårt mot små företag", skriver myndigheten, eftersom hantverkare och servicefirmor i städerna ofta kör personbil, lätt lastbil eller lätt buss.

Myndigheten ifrågasätter dessutom att lokala trafikregler används mot det som myndigheten kallar ett "nationellt problem", användningen av fossila bränslen. "Nationella utmaningar bör hanteras med nationella styrmedel och inte genom lokal trafikreglering", skriver Transportstyrelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Poliser vittnar om råare klimat: ”Hot och våld har normaliserats”

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 14:41 – av Emil Fjellstedt
Uniformerad kvinnlig polis med fläta, sedd bakifrån framför rulltrappor i en stationsmiljö.
Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten uppger att de utsatts för hot eller våld under en tolvmånadersperiod.

Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten har under en tolvmånadersperiod utsatts för hot eller våld. Nästan varannan säger att kollegorna sällan eller aldrig räcker till när det blir farligt.

Siffrorna kommer från en Novusundersökning som Polisförbundet presenterade under måndagen. Poliserna besvarade enkäten i januari och februari 2026 och redogjorde då för de föregående tolv månaderna.

— Det är en helt oacceptabel siffra och någonting som vi inte ska vänja oss vid att normalisera, säger förbundsordföranden Katharina von Sydow i Schibsted-kanalen TV4:s Nyhetsmorgon.

Hela 45 procent av poliserna i ingripandeverksamheten anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot kollegor.

"Gränsen för någon att använda våld har sänkts"

Poliserna själva beskriver ett hårdare samhällsklimat och en grövre brottslighet. "Allt har blivit grövre och potentiellt farligare", skriver en av dem i enkäten.

En annan uppger: "I dag hotar ungdomar 12–17 år poliser till livet och slåss mot polis". En tredje berättar att man "drar av fyrverkeripjäser vid polisstationen/fordon/patruller" och "går efter poliser på väg hem".

Andelen var ännu högre när Polisförbundet gjorde samma undersökning 2023. Då hade nio av tio ingripandepoliser utsatts för hot eller våld.

Johan Löfling Tärnström har arbetat som polis i tio år och är i dag verksam i Haninge och Nynäshamn. För TV4 berättar han om ett ingripande där tre poliser försökte få med sig en man till polisbilen.

— Trots att vi använde pepparsprej vid det tillfället så fick han tag i mitt hår och slet av en hårtuss från mig, säger han.

Förbundet kräver fler poliser

Polisförbundet vill att poliskåren fortsätter växa, både med nya poliser och med erfarna som återvänder till yrket. Förbundet driver också frågor om skyddsutrustning som sitter rätt, ett starkare integritetsskydd för poliser och deras familjer samt återkommande fortbildning genom hela yrkeslivet.

Ett ansvar lägger förbundet på politiken.

— Politiken har under de senaste 10–15 åren varit ganska ryckig. Man har satsat på polisen och sedan har man glömt av det och satsat igen, säger Katharina von Sydow.

Undersökningen bygger på anonyma svar från 1 314 poliser. Urvalet drogs slumpmässigt ur förbundets medlemspanel, och 47 procent av nettourvalet genomförde hela webbintervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.