Annons:

Rumänskt ekipage stoppat i Malmö – fick betala 40 000

Uppdaterad november 14, 2019, Publicerad januari 21, 2015
Rumänska långtradare är en allt vanligare syn på svenska vägar. Bilden är illustrativ.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Antalet utländska olagliga ekipage som kommer in i landet ökar. I förra veckan stoppades ett ekipage ifrån Rumänien på E6 vid trafikplats Flädie (norr om Malmö) i Skåne. Transporten var på väg norrut.

Polisen konstaterade brott mot cabotagereglerna, "med råge" som man uttrycker det, och föraren hade dessutom brutit mot kör- och vilotidsreglerna.

Sanktionsavgiften på 40 000 kronor fick betalas på platsen. Ett ordningsföreläggande utfärdades också till föraren. En annan godkänd lastbil fick istället hämta trailern och den rumäske föraren tilläts att lämna landet.

Vid samma tillfälle stoppades tre ytterligare utländska ekipage varav samtliga tre förbjöds fortsätta resan då de bröt mot olika regler.

Annons:

 

Relaterat:
Svensk Åkeritidning
Transportarbetareförbundets tidning

Fakta cabotage

En cabotagetransport är en tillfällig inrikestransport som utförs i ett EU-land, av en utländsk transportör. Transportören får högst utföra tre inrikestransporter, under en period av sju dagar, efter en redan utförd internationell godstransport.

Reglerna infördes i maj 2010.

Källa: Transportstyrelsen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Diplomaten Sven Hirdman är död – hans uppmaning till fred lever vidare

Publicerad Idag 12:34 – av Markus Andersson, Emil Fjellstedt
Sven Hirdman med glasögon sitter i en fåtölj under intervjun med Dissidentklubben.
Sven Hirdman intervjuades i sitt hem den 23 maj 2025 om diplomati, svensk säkerhetspolitik och kriget i Ukraina.

Sven Hirdman, som i tio år var Sveriges ambassadör i Moskva, har avlidit. Han ägnade ett långt diplomatliv åt att förstå Ryssland och försvarade in i det sista en självständig svensk utrikespolitik byggd på dialog.

Dissidentklubben har meddelat hans bortgång.

Hirdman hörde till en generation diplomater som byggde sitt yrke på språkkunskap, tålamod och ingående kännedom om motparten. Han studerade slaviska språk och kom till Utrikesdepartementet 1963.

Vägen gick via fredsforskningsinstitutet Sipri, där han var biträdande direktör 1969–1972, och vidare till Peking som ambassadråd 1972–1976. Han var statssekreterare i Försvarsdepartementet 1979–1982, ambassadör i Tel Aviv och därefter chef för krigsmaterielinspektionen, med ansvar för tillsynen över svensk vapenexport.

Tio år i Moskva

År 1994 tog han över ambassaden i Moskva, där han stannade till 2004. Under de sista fyra åren var han doyen, alltså rangäldst i den diplomatiska kåren, och han var samtidigt ackrediterad i flera forna sovjetrepubliker.

Dissidentklubben beskriver honom som den gamla skolans diplomat och skriver att få svenskar var så kunniga om rysk kultur och politik. När han gästade Sveriges Radios Söndagsintervjun i mars 2022 presenterades han som diplomaten som känt Ryssland i mer än 60 år.

Enligt Dissidentklubben sörjde han djupt det han såg som en infantilisering och avveckling av svensk diplomati under det senaste decenniet. I maj 2025 intervjuade Mats Nilsson och Mattias Forsgren honom i hans hem i Bromma; han avslutade med en förhoppning om att tittare skulle börja tänka självständigt.

Varnade för krigsrisken

Hirdman höll fast vid sin linje även när han anklagades för att förringa hotet från Ryssland. I debattartikeln "Svenskt Natomedlemskap kräver folkomröstning", som Nya Dagbladet publicerade i juli 2023, beskrev han ett krig mellan Ryssland och USA/Nato som det största säkerhetshotet mot Sverige. Slutsatsen var att vi "därför bör göra allt vi kan för att hindra att ett sådant krig uppstår".

Han beskrev medlemskapet som ett genomgripande och svåråterkalleligt brott med den alliansfria linjen, med fasta åtaganden som Natos kärnvapenpolitik, militär infrastruktur och skyldigheten att bistå andra länder. Ett så stort steg krävde enligt honom brett folkligt stöd och borde avgöras genom en folkomröstning.

Han varnade också för att Sverige skulle förlora sin självständiga säkerhetspolitiska identitet. Spänningen i Nordeuropa skulle stiga, och i ett krig mellan stormakterna skulle Sverige bli ett omedelbart krigsmål, bedömde han.

Hirdman vägde också fördelarna. Han medgav att ett medlemskap kunde ge avskräckning, ett starkare försvar och närmare nordiskt samarbete, men fann nackdelarna tyngre. Det var en diplomats argument, framfört med skäl och inte med slagord.

Sina erfarenheter samlade han i böckerna "Ryssland och svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst" från 2015 och "Sverige i stormaktspolitikens mitt" från 2017.

Sven Hirdman lämnar efter sig en gärning byggd på kunskap om motparten, respekt för samtalet och modet att tänka självständigt även när det kostade. Hans stora ärende var att Sverige skulle göra allt för att hindra ett krig mellan stormakterna. Det ärendet förtjänar att leva vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var sjätte oroar sig för överfall – nu ordnas hundpromenader

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 06:55 – av Jan Sundstedt
En vit hund i koppel går bredvid en person i mörka byxor på en gångväg med gräs och höstlöv intill.
Även personer utan hund är välkomna till de gemensamma kvällspromenaderna i Skellefteå. Genrebild, inte från arrangemanget.

Polisen i Skellefteå bjuder in till gemensamma kvällspromenader för att öka den upplevda tryggheten. Även den som saknar hund är välkommen.

Polisen, Skellefteå kommun och Medborgarskolan arrangerar promenaderna under hösten, skriver polisen. Syftet är att dela information och prata om hur invånarna tillsammans kan bidra till ett tryggare samhälle, med utgångspunkt i trygghetsundersökningar och lokala lägesbilder.

Poliser och kommunens brottsförebyggande samordnare inleder varje promenad med information. Hundägare kan komma en timme tidigare för att prova aktiviteter med hunden. Deltagarna måste anmäla sig i förväg via Medborgarskolan.

I Skellefteå har 17 procent av de tillfrågade oroat sig för att bli överfallna eller misshandlade i området där de bor, enligt skattefinansierade statskanalen SVT. Uppgiften kommer från Polisregion Nords undersökning 2025, som besvarades av 1 789 personer i Skellefteå. I samma undersökning uppgav 0,1 procent att de utsatts för fysiskt våld på allmän plats.

Måtten bygger på enkätsvar. De är varken brottsstatistik eller ett mått på den faktiska risken.

— Det är ett sätt att få människor att komma ut och träffas, säger polisen Carin Wiklund till SVT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Magdalena Andersson nedröstad med klar majoritet

Valet 2026

Publicerad Igår 14:35 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson i närbild med mikrofoner i förgrunden och flera personer i bakgrunden. Faksimil från SVT.
Magdalena Andersson (S) i samband med statsministeromröstningen under torsdagen.

Riksdagen har sagt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister. Endast hennes egna partikamrater röstade ja till förslaget om en ren S-regering.

Voteringen i kammaren på torsdagen slutade 248 nej mot 99 ja.

Mot förslaget röstade Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Ingen ledamot avstod. Två var frånvarande, en från V och en från MP.

Magdalena Andersson hade i förväg meddelat talmannen att hon inte såg någon möjlighet att bilda regering, och hon räknade själv med nederlaget.

— Jag kommer att falla, sade hon inför omröstningen.

Översikt över riksdagens kammare med talarstol och ledamöter.
Kammaren under prövningen av Magdalena Andersson som statsminister den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Centerpartiets samtliga 25 ledamöter röstade nej.

Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist menar att C kan släppa fram en regering med enbart Socialdemokraterna.

Enligt Thand Ringqvist saknas i dagsläget dock ett politiskt program förankrat i mitten.

— Magdalena Andersson är vår mest sannolika statsministerkandidat, men det krävs en samsyn på vilken politik som ska genomföras, säger hon.

Ledamöter i riksdagens blå bänkar under statsministeromröstningen.
Foto: Faksimil/SVT.

MP och V: Vi ska sitta i kommande S-regering

Vänsterpartiets Samuel Gonzalez förklarade partiets nej med de löften V har gett sina väljare.

Miljöpartiets Annika Hirvonen säger att Andersson fortfarande är partiets kandidat.

MP har däremot aviserat att man inte tänker släppa fram en regering där partiet självt inte ingår.

Talare klädd i svart vid mikrofonen i riksdagens kammare.
Anförande av Annika Hirvonen (MP) i kammaren inför statsministeromröstningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Från Tidösidan kritiserade Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson bristen på enighet trots 176 mandat.

Sverigedemokraternas Matheus Enholm anser att Magdalena Andersson "saknar en plan".

Socialdemokraternas Lena Hallengren avvisar att läget är en kris för demokratin. Enligt henne har samtalen de senaste veckorna inte handlat om en enpartiregering.

Thand Ringqvist sade före voteringen att sonderingsuppdraget nu bör gå till Ulf Kristersson (M), och att ett extraval vore ett misslyckande för politiken.

Riksdagens talarstol och presidium med ledamöter i förgrunden.
Riksdagens kammare under statsministerprövningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Riksdagens talman Andreas Norlén ska nu ringa partiledarna. Vem som får nästa sonderingsuppdrag är ännu inte klart.

Magdalena Andersson är det första statsministerförslaget efter valet som riksdagen avvisar.

Enligt regeringsformen leder fyra avslag till extraval.

Något som flertalet riksdagspartier, med möjligt undantag för Moderaterna och Sverigedemokraterna, gärna undviker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lånar till mat och hyra – Stadsmissionen kräver skärpta kreditregler

Välfärdskollapsen

Publicerad Igår 10:23 – av Emil Fjellstedt
Kunder med rullkorgar i en butiksgång mellan livsmedelshyllor, med Matmissionens skylt i bakgrunden.
Matmissionen är Stockholms Stadsmissions sociala matbutiker, där medlemmar med låg inkomst kan handla till lägre priser.

Närmare 500 000 svenskar är överskuldsatta, och många har lånat till hyra och mat. Sveriges Stadsmissioner kräver att kreditavtal ska kunna ogiltigförklaras när långivaren slarvat med kreditprövningen.

Siffran gäller 2025 och omfattar cirka 450 000 personer med aktiva skulder hos Kronofogden samt cirka 50 000 med pågående skuldsanering. Det framgår av Fattigdomsrapporten 2026, som Stadsmissionen publicerade. Det motsvarar fem procent av befolkningen och en ökning med 13 procent sedan 2019.

Skuldbeloppet hos Kronofogden har under samma tid vuxit med 86 procent, till 154 miljarder kronor. Unga vuxnas skulder där har fördubblats på tio år till 2,2 miljarder kronor, och omkring 30 000 personer mellan 18 och 25 år hade fastställda skulder 2025.

Hyra och mat, inte lyx

Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg avvisar bilden av att överskuldsättning handlar om lyxkonsumtion. Det säger han i en intervju med Epoch Times. Budget- och skuldrådgivarna i kommunerna ger enligt honom en helt annan bild.

— Det är otroligt vanligt att man tar skulder för att betala hyra och fixa mat – sådana här grundläggande saker, säger Jonas Rydberg.

Rapporten noterar att Kronofogden anger överkonsumtion som vanligaste orsak bland dem som söker skuldsanering, utan att precisera vad begreppet innebär. Forskarna Julia Callegari och Frida Wallander vid Mälardalens universitet beskriver i stället "överlevnadskonsumtion", ett ord de hämtat från en budget- och skuldrådgivare. Lånen tas ofta för hyra, el och mat när inkomsten saknas eller inte räcker.

Rydberg pekar på en lång urholkning av välfärds- och socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har liberaliserats.

— Vi ska inte ha ett samhälle där människor hamnar under skälig levnadsnivå och blir desperata, säger han.

Krav på långivarna

Stadsmissionen vill att lån till människor som saknar möjlighet att betala tillbaka ska kunna ogiltigförklaras. Organisationen kräver också en stödgaranti med öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivningen samt lättare tillgång till skuldsanering. Vid skuldsanering bör den skuldsatte enligt Stadsmissionen först få betala själva skulden och därefter räntor och avgifter.

Riksrevisionen har uppskattat samhällskostnaden för överskuldsättning till uppemot 200 miljarder kronor om året, bland annat för sjukvård och produktionsbortfall.

— Kreditprövningen måste vara mycket precis. Har man inte gjort den så får företaget stå sitt kast, säger Jonas Rydberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.