Nu är det återigen dags att rösta fram årets värsta slöseri av svenska skattepengar. Bland de nominerade för 2025 finns bland annat en miljonlampa, en räkodling och en fejkad kommunresa till Ghana.
Slöseriombudsmannen (SlösO), som drivs av föreningen Skattebetalarna, utser varje år vinnaren av Årets värsta skatteslöseri. Tävlingen syftar till att uppmärksamma hur skattemedel slösas bort på alla nivåer – från kommuner och regioner till stat och EU.
Inför årets tävling har man tio nomineringar som svenska folket kan rösta på. Den 29 januari kommer man att kora en vinnare, något som kommer att ske på Årets värsta slöseri-galan som hålls på Zita Folkets Bio i Stockholm. Gå in och rösta på årets värsta skatteslöseri här.
1. Låtsasresa till Afrika
Malmö stad betalade ut lön och ersättningar för en tjänsteresa till Ghana som aldrig genomfördes. De anställda stannade i Sverige under hela halvåret. Två av dem har sagt upp sig och en har avskedats. Kommunen kräver nu tillbaka cirka 450 000 kronor och har polisanmält de inblandade.
2. Bidrag till kriminella genom bluffakturor
En kartläggning från Schibsted-kanalen TV4 visar att var tredje kommun betalat minst en faktura till misstänkta blufföretag mellan 2023 och 2025. Metoden bygger ofta på små belopp, tidsnöd och övertygande säljare. Resultatet blir detsamma: skattemedel försvinner och organiserad brottslighet finansieras.
3. Konkursen hos Northvolt
Northvolts konkurs har kallats Sveriges största sedan Kreugerkraschen på 1930-talet. Genom statliga stöd, lån, garantier, investeringar och AP-fondernas ägarandel uppgår notan för skattebetalarna till flera miljarder kronor.
4. Badhus i Kiruna
Byggprojektet för ett nytt badhus i Kiruna har blivit en ekonomisk mardröm. Prislappen har stigit från 360 miljoner till över en miljard kronor, och projektet är kraftigt försenat. Parallellt sparar kommunen på annat håll – mjölken i skolan har slopats och efterrätter på äldreboenden serveras bara under helger. Badhuset har figurerat i tävlingen förut men kvalificerar sig igen då problemen fortsatt under året.
5. Kommunal propaganda
Istället för kärnverksamhet finansierar kommuner skattebetald självpropaganda: inköpta diplom, skönhetstävlingar och influencermiddagar. Halmstad vann Årets stadskärna – där bara tre betalande städer deltog. Hallandsregionen har lagt pengar på spa, lyxmiddagar och reklam för ett hotell som gick i konkurs och lämnade 158 bajstunnor.
6. Bistånd till länder som sporttvättar
Svenskt bistånd går till länder som lägger hundratals miljoner på sportsponsring. Kongo-Kinshasa fick en miljard i bistånd 2024 – och sponsrar FC Barcelona. Rwanda mottog 288 miljoner men köper reklam hos Arsenal, PSG och Bayern München, trots kritik mot regimens övergrepp. Officiellt turism, i praktiken sporttvätt: idrott för att polera sitt rykte.
7. Miljardprojekt kraschade – vården tillbaka till papper och penna
Efter 5,5 miljarder kronor kraschade journalsystemet Millennium vid lansering. Vårdpersonal återgick till papper och penna. Trots paus tickar konsultkostnaderna vidare – över 40 miljoner i månaden. Ett dyrt system som inte fungerar.
8. Miljonlampa i Helsingborg
Helsingborg köpte en "portabel belysning i form av en jätteBumling" för 1,2 miljoner kronor i slutet av året. Anledningen: pengarna behövde användas före årsskiftet för att inte minska kommande års budget.
9. Våldtäktsman köptes ut av kommun
Svenska kommuner och regioner spenderar årligen miljardbelopp på att köpa ut personal. Bonniertidningen Aftonbladets granskning visar cirka 2 000 chefsutköp under 2019–2024, med en sammanlagd nota på över en miljard kronor. Under det senaste året har det framkommit hur en våldtäktsdömd man köpts ut av två kommuner och hur chefer kunnat få fallskärm efter fallskärm genom att byta arbetsgivare.
10. Räkodling i Sandviken
Sandvikens kommun investerade miljoner i en storskalig räkodling. Projektet kraschade redan vid starten – räkynglen dog i tullen på Arlanda på grund av felaktiga dokument. Resultatet: miljoner bortkastade, inga jobb skapade och tusentals döda räkor.
