Nu är det återigen dags att rösta för att utnämna årets värsta slöseri av svenska skattepengar. Bland de nominerade för 2023 återfinns exempel på anmärkningsvärt slöseri från såväl stat som kommuner, regioner och myndigheter.
Varje år anordnar Slöseriombudsmannen (SlösO), som är skapad av föreningen Skattebetalarna, en tävling där årets värsta slöseri med skattemedel utses. Tävlingens syfte är att synliggöra att skatteslöseri är något som sker i stort och smått på regionala och lokala, såväl som på statliga, nivåer och även EU-nivå. Det kan vara både strukturella och "enskilt dumma beslut", enligt Skattebetalarnas kommunikationschef Per Lindgren.
– Man kan vara mer upprörd över något som kostat mycket pengar eller någonting som kostat lite pengar, men som är särskilt uppseendeväckande, säger han i podcasten Uppskattat.
Förra året tog Region Gävleborg hem priset efter en satsning på två vindkraftverk, under 2012, som kostat skattebetalarna mer än 100 miljoner kronor, som man sedan sålde under 2022.
Inför årets tävling har man tio nomineringar som svenska folket kan rösta på. I januari kommer man att kora en vinnare. Gå in och rösta på årets värsta skattslöseri här. När tävlingen är avgjord kommer Nya Dagbladet att meddela vilket skatteslöseri som fick årets antipris.
1. Poddar för miljoner
Medierna i P1 har granskar 15 myndigheter som producerar egna poddar och funnit att där lagts en del skattepengar. Exempelvis fann man att Nämnden för hemslöjdsfrågor lagt 25 000 kronor per avsnitt och att Vinnovas podcast kostar 30 000 kronor per avsnitt. Det dyraste är dock Kriminalvården, vars tredje poddsäsong har kostat 645 000 kronor att producera, vilket innebär en kostnad på 129 000 kronor per avsnitt. Räknar man också med marknadsföringskostnader på cirka 3 miljoner kronor landar ett avsnitt i snitt på 729 000 kronor.
2. Arbetsförmedlingen och de 90 uppsagda nyrekryteringarna
Cirka 90 personer som utbildats i nio veckor för att bli arbetsförmedlare blev uppsagda en dag innan utbildningen var avklarad. Exakt vad kostnaden blev är oklart, men helt klart slöseri, enligt Skattebetalarna.
3. Miljoner för att inte bygga ett sjukhus
Region Kronoberg beslutade i mars 2022 att bygga ett nytt akutsjukhus i Räppe. Ett år och tre månader efter att beslutet fattades kallade regionen till pressträff för att berätta att man helt skrotat planerna om sjukhuset. Anledningen uppgavs vara kostnadsökningar till följd av kriget i Ukraina, energikrisen, inflationen och räntehöjningar, något regionen inte haft med i beräkningarna när man fattade beslut om bygget 15 månader tidigare. Kostnaden för sjukhuset som aldrig blev till beräknas till 370 miljoner kronor.
4. Värdelös konst
Non-fungible token, eller NFT, är en slags kryptoteknik som används som ägarbevis vid handel med digital konst. Under 2022 blev så kallad NFT-konst trendigt, ett år senare visar en studie från dappGambl att 95 procent av all NFT-konst dock är värdelös. Statens konstråd satsade trots det 300 000 av skattepengar på sådan konst.
5. Biståndspengar till terroristprojekt
Vänsterpartiets biståndsorganisation, VIF, har under flera års tid donerat Sida-pengar till projekt med kopplingar till den palestinska organisationen DFLP. Dagen efter den brutala terrorattacken mot Israel den 7 oktober 2023, som kostade tusentals människor livet, gick ledare för DFLP ut och bekräftade att man deltagit vid attacken.
6. Miljardbadhus
Kostnaden för badhuset i Kiruna beräknades ursprungligen till 360 miljoner kronor men har fyra år senare stigit till över en miljard, vilket är pengar som kommunen inte har. Därför har man tvingats ta lån på 314 miljoner kronor, vilket innebär en årlig räntekostnad för skattebetalarna i mångmiljonklassen. Man har dessutom behövt ta av pengar som varit avsedda för nya lokaler för skola och omsorg, för att täcka upp finansieringen.
7. Kommunal ineffektivitet
Skattebetalarna går i en rapport från 2023 igenom alla 290 kommuners kvalitet och kostnader inom fyra områden; förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. Totalt slösas årligen 30 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar på oförklarliga överkostnader bara inom dessa fyra områden, enligt rapporten. Om politiker hade jämfört med bättre fungerande kommuner och dragit lärdom av hur man på ett effektivare sätt kan organisera sina verksamheter så hade 30 miljarder kronor kunnat sparas in årligen, konstaterar Skattebetalarna.
8. Miljarder i stöd som inte skapar mervärde
Den aktiva industripolitiken uppskattas till minst 50 miljarder kronor om året. Stöd till näringslivet har ökat under de senaste 15 åren och Vinnovas anslag har gått upp med 47 procent sedan 2007, medan Energimyndighetens medel tredubblats. Exempelvis beviljade Energimyndigheten år 2018 stöd till Hybrits pilotfas på 528 miljoner kronor. Totalkostnaden angavs dock till 1,4 miljarder och återstoden bekostas av statligt ägda Vattenfall.
Gemensamt för medel som utgör den svenska industripolitiken är att det är skattebetalarnas pengar som politikerna aningslöst leker affär med och att de inte skapar något av betydande värde, menar Skattebetalarna.
9. Trätande om gång- och cykelbro
Det har under en period pågått en dispyt mellan Stockholms stad, som vill bygga en gång- och cykelbro mellan Slussen och Gamla stan, och Region Stockholm som menar att metoden man vill använda för att bygga inte är säker. Stockholms stad pekar dock mot att metoden är säker och inte kommer att påverka en närbelägen tunnelbanebro. Denna dispyt om byggnaden av gångbron har kostat ungefär en miljon kronor om dagen.
10. Stänk och splash ska ge tillökning i Haparanda
Efter en debatt beslöt kommunfullmäktige i Haparanda att staden skulle få en ny visuell identitet. Den nya profilen innehåller stänk, splash, och olika grafiska element som ska spegla typiska kännetecken hämtade från Haparandas natur och arkitektur. Genom den nya visuella identiteten hoppas man att fler ska vilja flytta till staden och märkligt nog hoppas man också på ökade födelsetal som ett resultat. Denna nya identitet har kostar cirka 300 000 kronor.
