Den världsordning USA etablerat, och som är satt under press, måste Sverige bidra i kampen för att upprätthålla. Det är ett genomgående budskap i den borgerliga regeringens totalförsvarsproposition som presenterades under tisdagen.

För åren 2025-2030 tillsätts vad man beskriver som 170 ”extra” miljarder till det militära försvaret – och knappt 36 miljarder till civilförsvaret i ambitionen att leva upp till förväntningar från ledarskapet i det alltmer isolerade Västblocket.

Tidöregeringen vill göra satsningar på försvaret – och det rejält, lät man meddela under tisdagen i samband med presentationen av proposition.

”Det är historiska satsningar. Försvarsutgifterna kommer därmed att uppgå till 2,6 procent av BNP redan 2028”, deklarerar man i samband med tisdagens pressträff.

Tydlig oro uttrycks i propositionens bakgrundsresonemang över att vad man beskriver som ”den regelbaserade världsordningen”, ett begrepp som i regel används för att beskriva den USA-ledda liberala maktordningen med utgångspunkt i Västblocket efter andra världskriget, som är ”satt under press”. Man varnar, i kontrast till denna världsordning, för aktörer som förordar en alternativ världsordning med ”flera olika maktcentra och värderingsgrunder”.

”Drivande i att förespråka en annan ordning är Ryssland och Kina. Länderna verkar för en multipolär världsordning bestående av flera olika maktcentra och värderingsgrunder, och har ambitionen att försvaga USA:s och övriga västvärldens ställning globalt.” förklaras det vidare i regeringens proposition.

Flaggar för amerikansk konfrontation med Kina

Regeringen menar vidare att man från amerikansk sida mot denna bakgrund mer tydligt riktar blickarna mot Kina som en aktör ”som har både intention och förmåga att skifta världsordningen till egen fördel”. Detta flaggar man för kan få stora konsekvenser också för svensk del, där man pekar på att Sverige och andra länder som allierat sig med USA kommer att förväntas delta med resurser på amerikansk sida även i landets nya konfliktytor i Asien.

”USA:s strategiska fokus på Kina bedöms leda till en ökad förväntan på engagemang och agerande från europeiska och asiatiska allierade”.

Vad man beskriver som ”en fortsatt amerikansk tyngdpunktsförskjutning mot framförallt den indopacifiska regionen” tillsammans med generella inrikespolitiska trender bedömer man också kommer innebära att USA har mindre resurser att satsa i Europa, och att landets europeiska allierade inklusive Sverige därför måste kompensera med att göra större militära satsningar.

”Den inrikespolitiska utvecklingen kan göra att USA framgent väljer en annan utrikes- och säkerhetspolitisk riktning, exempelvis vad gäller stödet till Ukraina. Även generationsskiften och demografisk utveckling gör att stödet för transatlantiskt engagemang över tid kan komma att minska”, utvecklar propositionen.

”Oavsett framtida administrationer torde vi komma att se en fortsatt amerikansk tyngdpunktsförskjutning mot framförallt den indopacifiska regionen, som innebär att de europeiska allierade kommer att behöva ta ett allt större ansvar för europeisk säkerhet”, fortsätter man.

Krigsorganisationen ska växa till 135 000

Rent praktiskt ska den svenska försvarsmakten fokusera på att skaffa fler vapen av de flesta typer – bland annat stridsfordon och stridsvagnar, bättre luftvärn och raketartilleri, fler drönare och införandet av redan beställda Archer-system.

Även marinen får utökade ekonomiska medel där fartyg ska beväpnas med luftvärnsrobotsystem och kustrobotförmågan utökas. Nya stridsfartyg av Luleåklass ska också införskaffas och bedöms ”ge marinen utökad förmåga och kapacitet” samt bidra till luftförsvarsförmågan.

Flygvapnet ska förstärkas uppger man, olika typer av flygplan och helikoptrar köpas in, och Sverige integreras i Natos luft- och robotförsvar (IAMD) ”för att avskräcka, eller att vid behov förhindra eller begränsa hot från luftdomänen”.

I regeringens förslag fokuseras det också på innovation, teknikutveckling och försvarsforskning, där man bland annat vill ”stärka Sveriges roll i Nato som trovärdig rymdaktör genom deltagande i olika initiativ som rymdbaserad spaning och övervakning, responsiv uppskjutning och satellitkommunikation i Arktis” samt digitalisering av underrättelseorganisationer och en ”förstärkning av förmågan till defensiva och offensiva cyberoperationer”.

Sammantaget ska krigsorganisationen öka från dagens 88 000 personer till 135 000 personer år 2035, och värnpliktskullarna ska efterhand ökas till 12 000 personer årligen, samt fyra nya armébrigader färdigställas under de kommande sex åren.