Annons:

Regeringen lovar att utvisa fler brottslingar: ”Nu är det slutdaltat”

Migrationskrisen i Europa

Uppdaterad maj 14, 2025, Publicerad maj 14, 2025 – av Redaktionen
Enligt Johan Forsell handlar de föreslagna förändringarna "ytterst om upprättelse för brottsoffren".
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Fler ska utvisas för brott – och färre ska kunna återvända till Sverige efter att utvisningarna verkställts. Det var regeringens budskap när en ny utredning presenterades under onsdagen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) tror att antalet utvisade brottslingar kommer att "sexdubblas" och hävdar att "Sverige nu kommer att få det tuffaste regelverket för brottsutvisningar i hela Norden".

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har länge hävdat att de kraftigt vill utvisa fler utlänningar som begår brott i Sverige – och nu har en utredning tagit fram förslag på hur detta ska gå till i praktiken.

Ett av förslagen handlar om att gärningsmän ska kunna utvisas vid alla brott med strängare påföljd än böter – oavsett om det bedöms finnas någon återfallsrisk eller inte.

Annons:

Ett annat förslag är att åklagare ska vara skyldiga enligt lag att yrka på utvisning ”om brottet är utvisningsgrundande” – vilket vore en stor skillnad mot idag, då varje åklagare själv gör denna bedömning.

Vidare vill man att ”avvägningen mellan skälen för och emot utvisning” skärps – och att man framöver utgår från de lägsta krav som fastställs av EU, och inte gör mer generösa tolkningar än nödvändigt.

Fler livslånga återreseförbud

Det ska också bli lättare än idag att utvisa brottslingar som kommit till Sverige före 15 års ålder. Framöver är det inte någon allmän domstol utan migrationsverket som ska pröva eventuella verkställighetshinder i samband med att utvisningsbeslutet tas.

Att utvisade brottslingar fritt kunnat resa tillbaka Sverige bara några år efter att de utvisats är någonting som länge lett till frustration i samhället, och nu föreslås det att återreseförbuden i många fall ska bli längre eller helt permanenta.

”Om brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i mindre än sex månader ska återreseförbudet normalt bestämmas till fem år. Motsvarar straffvärdet fängelse i sex månader eller mer men inte fängelse i ett år och sex månader ska återreseförbudet normalt bestämmas till tio år. Vid högre straffvärden än så, det vill säga fängelse i ett år och sex månader eller mer, ska återreseförbudet som huvudregel inte tidsbegränsas”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

"Upprättelse för brottsoffren"

Avslutningsvis ska straffskalan för att vistas i landet i strid mot ett återreseförbud skärpas – och även den som anställer en person som saknar rätt att vistas i Sverige ska straffas hårdare än idag. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

– Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott. Antalet som kommer utvisas på grund av brott bedöms sexdubblas med utredningens förslag. Steg för steg gör vi svensk migrationspolitik mer rättvis. Det handlar ytterst om upprättelse för brottsoffren, säger migrationsminister Johan Forssell.

– Sverige kommer nu att få det tuffaste regelverket för brottsutvisningar i hela Norden, fortsätter han.

Om antalet personer som döms till utvisning på grund av brott skulle sexfaldigas innebär det cirka 3000 utvisningsbeslut årligen – jämfört med ungefär 500 idag.

Hemländerna vill inte ta emot sina medborgare

Ett återkommande problem har dock länge varit att de gamla hemländerna inte vill ta emot sina kriminella medborgare.

Många brottslingar i Sverige idag kommer från länder som Afghanistan, Irak och Somalia, men trots utvisningsbeslut går det i regel inte att verkställa utvisningarna till dessa, och många andra länder – och de blir istället kvar i Sverige. Tidöpartierna har än så länge inte presenterat någon konkret lösning på denna problematik.

Det kan också noteras att Sverige under Moderaternas styre har fortsatt ta emot cirka 100 000 migranter årligen, och kritiker argumenterar för att skärpta utvisningar kommer att få begränsad effekt, så länge massinvandringen inte också stoppas. Med gällande lagstiftning kan inte heller brottsdömda migranter som hunnit få svenskt medborgarskap utvisas

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Grekland vill låta EU-länder stoppa asylansökningar vid massankomster

Migrationskrisen i Europa

Publicerad oktober 2, 2026 – av Emil Fjellstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.

Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.

— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.

Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.

Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.

Ceuta blev exemplet

Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.

Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.

Stöd från Berlin och Wien

Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.

— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.

— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.

— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.

Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.

Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga vid en gotisk byggnad.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför unionen under 2025.

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.

Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.

Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.

Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.

Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.

Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 7, 2026 – av Jan Sundstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.

Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.

Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.

Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.

Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.

Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.

Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.

Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.

Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.

Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.

Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.

Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.

Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.

För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Migranten slog sönder bilar – här ledsnar italienarna och ger honom stryk

Migrantvåldet

Uppdaterad september 7, 2026, Publicerad september 6, 2026 – av Redaktionen
En man med stång vid en bil med krossad vindruta samt invånare som ingriper i Martina Franca.
Mannen slog sönder bilrutor med en stång i Martina Franca innan invånare ingrep och höll honom kvar.

En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen.

Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanske migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom.

Fyra invånare övermannade honom och förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom, skriver tidningen. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning.

Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen, en man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt.

Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.