Annons:
Annons:

Polisen utsatta för äggkastning i Malmö

Publicerad 14 juli 2018
Arkivbild

När polisen tidigare i veckan åkte ut på ett larm om en skottlossning i en lägenhet i Malmö blev de utsatta för äggkastning från andra lägenheter i området.

Det var sent under måndagskvällen som polisen i Skåne fick in ett larm om en skottlossning i en lägenhet på Östra Farmvägen i Malmö. I polisens händelserapport står det att flera personer ska ha befunnit sig i bostaden "då okända personer kommit in och avlossat skott".

Enligt uppgifter ska den första polispatrullen som kom till platsen ha blivit utsatt för äggkastning, som kastades från fönster av andra hyresgäster i fastigheten. Äggen ska ha träffat poliserna men ingen ska ha blivit skadad.

Platsen spärrades av och tekniker och vapenhund skickades till området. Senare under natten kom polisen fram till att det med största sannolikhet rörde sig om ett rån som resulterade i skottlossning och händelsen rubriceras som grovt rån, grovt vapenbrott samt framkallande av fara för annan.

Annons:

Ingen har ännu gripits misstänkt för brottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksdagen öppnar för att dra in svenska medborgarskap

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 08:12 – av Emil Fjellstedt
Riksdagshusets östra fasad sedd över vattnet, med grönskande träd och blå sommarhimmel.
Riksdagen har beslutat att öppna för återkallelse av svenska medborgarskap, men ytterligare lagstiftning krävs innan möjligheten kan användas.

Riksdagen har slutligt sagt ja till att svenska medborgarskap ska kunna dras in. Ändringen gäller bara personer med dubbla medborgarskap, och ingen kan förlora sitt medborgarskap förrän nya lagar är på plats.

Under onsdagen fattade riksdagen det andra och avgörande beslutet om att ändra regeringsformen. Det första togs den 20 maj, före valet. En grundlag kan bara ändras genom två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Den öppnar för nya lagar om återkallelse, men inga medborgarskap dras in automatiskt vid årsskiftet. Först krävs ytterligare lagstiftning.

— Efter dagens beslut blir det upp till kommande regering att ta fram en proposition till vanlig lag så att denna grundlagsändring också kan tillämpas fullt ut, sa Socialdemokraternas Amalia Rud Stenlöf i debatten.

Annons:

Kravet på dubbelt medborgarskap gäller i samtliga fall. Ingen ska kunna göras statslös.

Fusk eller allvarliga brott

Den första grunden gäller den som fått medborgarskapet på felaktiga grunder, alltså genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande. Uppgifterna måste ha haft betydelse för att medborgarskapet beviljades.

Den andra grunden gäller den som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Enligt regeringen omfattas terrorism, spioneri, brott som hör under Internationella brottmålsdomstolen och allvarlig systemhotande brottslighet i kriminella nätverk.

Propositionen pekar särskilt ut personer med bestämmande inflytande över kriminella grupper. Det kan gälla skjutningar och sprängdåd i en sådan omfattning att samhällets förmåga att upprätthålla ordningen i ett område hotas.

Även omfattande angrepp mot myndigheter och politiskt beslutsfattande kan omfattas, liksom under vissa omständigheter storskalig och systematisk välfärdsbrottslighet.

All gängbrottslighet räcker däremot inte. Kopplingen till Sveriges vitala intressen är avgörande, och på brottsgrunden krävs en fällande dom.

Samma beslut skriver in rätten till abort i grundlagen och öppnar för att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Även de ändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sjuksköterska spred patientuppgifter på Tiktok

Publicerad Igår 07:41 – av Markus Andersson
Montage med en mobil som visar Tiktoks logotyp till vänster och entrén till Norra Älvsborgs länssjukhus till höger.

Medicinska uppgifter om åtta patienter vid NÄL i Trollhättan lades ut på Tiktok av en sjuksköterska. Sjukhuset fick veta det först när en anhörig såg innehållet och slog larm.

Den anhöriga kontaktade NU-sjukvården, rapporterar P4 Väst. Därmed uppdagades att patienternas uppgifter låg öppet på plattformen.

Tiktokspridningen blev inte den enda incidenten. Senare filmade en anställd inom psykiatrin en patient, i ett separat fall. Det är den händelsen som sjukhusdirektören vid NU-sjukvården kommenterar.

— Det är ett oacceptabelt beteende och vi ser allvarligt på det, säger Björn Järbur till SVT.

Annons:

Både Tiktokfallet och filmningen ligger nu hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), dit de anmälts som personuppgiftsincidenter. Sjukhuset har dessutom satt in åtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var sjunde pojke har en adhd-diagnos

Publicerad 10 november 2026 – av Jan Sundstedt

Allt fler barn och unga får en adhd-diagnos, och Socialstyrelsen misstänker att den numera ställs vid mildare symptom än tidigare.

Ungefär var sjunde pojke i åldern 10–17 år uppskattades ha en adhd-diagnos 2025, motsvarande omkring 14 procent, visar Socialstyrelsens nya rapport. Bland flickorna i samma ålder var andelen drygt nio procent. Totalt rör det sig om över 116 000 barn.

Lars Almroth, direktör för hälso- och sjukvård på Socialstyrelsen, bedömer att adhd-diagnosen kanske ställs vid mildare symptom än för några år sedan.

— Vi vet att diagnosticeringen kanske sker på lite mildare symptom i dag jämfört med för ett par år sedan, säger han till skattefinansierade statskanalen SVT.

Annons:

Varning för missad depression

Pär Höglund, överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm, varnar för att fokuset på adhd kan tränga undan andra diagnoser. Symptom som koncentrations- och sömnsvårigheter överlappar, och då kan en depression missas, menar han.

Sedan 2021 har antalet nya depressions- och ångestdiagnoser minskat bland 10–17-åringar, skriver Socialstyrelsen. Myndigheten pekar själv på en möjlig förklaring: unga med ångest och depression tas ofta om hand i primärvården, vars diagnoser ännu inte registreras i patientregistret.

Höglund är inte övertygad om att minskningen betyder att unga faktiskt mår bättre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Närmare 400 politiker har skulder hos Kronofogden

Publicerad 9 november 2026 – av Jan Sundstedt
Blåvit Kronofogden-skylt ovanför fönster vid servicekontoret i Göteborg.
387 förtroendevalda hade aktiva skulder hos Kronofogden vecka 43 år 2026 (arkivbild).

Närmare 400 politiker har enligt en färsk kartläggning personliga skulder hos Kronofogden. Centerpartiet har störst skuld per förtroendevald samtidigt som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har störst andel skuldsatta.

Kalla Fakta och TV4-Nyheterna har kartlagt 21 854 förtroendevalda i kommuner, regioner och riksdag. Av dem hade 387 aktiva skulder hos Kronofogden under vecka 43 år 2026.

Knappt hälften av de skuldsatta var skyldiga mer än 98 000 kronor, och 41 hade skulder över en miljon.

Snittskulden på omkring 364 000 kronor drivs upp av ett fåtal mycket stora belopp.

Annons:

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har högre andel förtroendevalda med skulder än övriga riksdagspartier.

Centerpartiet har störst skuld per förtroendevald, tätt följt av Sverigedemokraterna, därefter Vänsterpartiet och Liberalerna.

Snittet, några tusen kronor, räknas över samtliga förtroendevalda i partiet, inte bara de skuldsatta.

I Haninges kommunstyrelse sitter Centerpartiets gruppledare Petri Salonen, som var skyldig 2,7 miljoner kronor. Skulden är fördelad på ett femtontal fordringar, bland annat hos CSN och Kredinor.

Salonen förklarar att skulderna har vuxit över tid, eftersom han har konsumerat mer än han klarat av att betala.

Inför valet berättade Salonen öppet om läget på sociala medier. Han säger att han har sökt professionell hjälp och att han "har varit öppen med allt".

Haningemoderaternas gruppledare Sven Gustafsson kallar skulderna en säkerhetsrisk.

— Personligen skulle jag aldrig acceptera att ha en sån person på en ledande position i mitt eget parti, säger Gustafsson.

Salonen avfärdar kritiken och menar att skulderna inte är något problem i hans fall, och att kommunens ekonomi är något annat än hans privata.

Petri Salonen hamnar dock först på fjärde plats bland de politiker med störst skulder.

Överst står Mats Engelmark (C) i Håbo med 9,6 miljoner kronor, före Sven Täppers (C) i Torsby med 6,8 miljoner.

Uppgifterna speglar läget vecka 43 år 2026 och säger inget om dagens skuldsättning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.