Platsbrist i fängelser – fler tvingas avtjäna straff i häktet

Allt fler tvingas avtjäna sina fängelsestraff i häktet, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Anledningen är helt enkelt att det råder platsbrist på Sveriges anstalter.

Under 2022 var det i genomsnitt 2 680 personer inskrivna i häkte i Sverige. Av dessa var 345 dömda som avtjänade sina fängelsestraff i häkte, så kallade verkställighetsfall. Jämfört med året innan motsvarar det en ökning med hela 110 procent, står i en ny rapport från BRÅ.

Anledningen till de kraftigt ökade verkställighetsfallen beror på att det är fullt på landets fängelser, vilket leder till att de som egentligen skulle avtjänat straff i fängelseanstalter inte alltid får plats.

– Det senaste årets ökning av verkställighetsfall i häkte påverkas av att det är platsbrist på anstalterna vilket innebär att det tagit längre tid att hitta anstaltsplatser med rätt säkerhetsklass till de klienter som väntar i häktena. Det leder till att de som egentligen skulle sitta i fängelse, istället får avtjäna hela eller delar av sin påföljd i häkte, säger Charlotta Lindström, statistiker, Brå.

Sedan 2017 har den sammanlagda strafftiden i utdömda fängelsedomar ökat med 63 procent och antalet fängelsepåföljder med 23 procent. Även antalet personer som är häktade har ökat då siffran 2017 låg på 1781.

Den vanliga mediantiden i häktet är elva dagar, men vanligen ska man inte sitta mer än sju dagar i sträck, förklarar Lindström, som också pekar på att det finns problematik med att låta dömda brottslingar avtjäna fängelsestraffen i häktet.

– Problemet är att i häktet har man inte samma resurser, man sitter längre stunder i sin cell, och det finns restriktioner. Det finns regler som säger att man inte ska sitta mer än sju dagar i väntan på en anstaltsplacering, i undantagsfall trettio dagar. Nu kan det i vissa fall vara mer än trettio dagar för en del personer. Man bryter till viss del mot lagen, säger hon till Bonniertidningen DN.

Rapporten visar också att 10 298 dömda påbörjade en fängelseverkställighet år 2022. Av dessa var sju procent kvinnor och 93 procent män. Jämfört med 2021 var det en ökning med 9 procent. Bland dessa hade 71 procent svenskt medborgarskap medan 29 procent saknade detta. Andelen personer utan svenskt medborgarskap var högre bland männen än bland kvinnorna.