Enligt Skolverkets senaste siffror har Sverige på relativt kort tid blivit Västvärldens mest mångspråkiga nation, där nästan en tredjedel av alla grundskoleelever idag talar ett annat språk än svenska som förstaspråk. Denna utveckling speglar de senaste decenniernas omfattande invandring, vilket har resulterat i ett dramatiskt demografiskt skifte.
Skolverkets senaste statistik för läsåret 2023/24 visar att 29 procent av alla 7-16-åringar är berättigade till modersmålsundervisning – en ökning från 24 procent under läsåret 2014/15.
Detta innebär att nästan en tredjedel av alla svenska grundskoleelever talar ett annat språk än svenska i hemmet. De vanligaste språken är arabiska, följt av somaliska, kurdiska och sydslaviska språk som bosniska och serbiska.
Förändringen av befolkningens språkprofil kan ses främst som en konsekvens av den omfattande invandring som skett under de senaste decennierna. Idag har mellan 40 och 45 procent av alla barn och unga någon form av utländsk bakgrund, antingen genom att de själva eller deras föräldrar är födda utomlands.
Det är inte så ovanligt bland mina SFI-elever att de bott här i 10, 15, 25 år. De bor i sina enklaver, pratar sitt språk med grannar och i affärer, kollar på sitt lands kanaler. De har sina bidrag. Det har aldrig varit aktuellt att lära sig svenska.
— Anders Wester (@AndersWester1) August 25, 2024
Traditionella minoritetsspråk påverkas
Den snabba ökningen av elever som talar invandrarspråk har också påverkat de traditionella minoritetsspråken i Sverige, som nu är på kraftig tillbakagång.
Antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning i något av de nationella minoritetsspråken, såsom finska, samiska eller romani chib, fortsätter att minska. Endast en liten andel av svenska skolbarn talar idag dessa språk, vilket kontrasterar kraftigt mot det stora antalet barn som talar invandrarspråk.
Svensk mångspråkighet saknar motstycke
I jämförelse med andra mångfaldspräglade länder som USA, Australien och Storbritannien, där andelen barn som talar ett annat språk än majoritetsspråket ligger på runt 20-25 procent, står Sverige i en egen kategori med sina närmare 30 procent.
Den svenska mångspråkigheten är dessutom unik eftersom de språk som talas här ofta inte har någon naturlig koppling till landet, till skillnad från språk i andra västländer som har historiska eller koloniala band till sina minoritetsspråk.
Den snabba förändringen har satt Sverige på kartan som västvärldens mest polyglotta land, som många menar kommer att påverka och i förlängningen innebära stora konsekvenser för den svenska kulturen och språkets framtid.
Folkskiftet i siffror - topp-tio
Andelen 7-16-åringar som talar ett annat språk än svenska som förstaspråk är i många kommuner betydligt högre än riksgenomsnittet på 29 procent. Här ett urval:
- Södertälje 70,7
- Botkyrka 63,5
- Haparanda 62,2
- Malmö 60,2
- Sundbyberg 54,7
- Upplands-Bro 53,7
- Järfälla 53,2
- Solna 52,6
- Burlöv 50,7
- Flen 46,5
- Åstorp 46,3
- Helsingborg 45,8
- Lessebo 45,1
- Fagersta 44,6
- Huddinge 43,5
- Pajala 42,7
- Jokkmokk 42,1
- Bjuv 41,3
- Göteborg 41
- Landskrona 40,3
Stockholm/Göteborg/Malmö, genomsnitt: 44,2 procent.