Annons:

Nationalsocialister demonstrerar i Borlänge

Under dagen har Nordiska motståndsrörelsen demonstrerat i Borlänge. Närmare 400 personer har slutit upp under parollen "mot folkförrädare och storfinans".

Uppdaterad maj 3, 2016, Publicerad maj 1, 2016
Nordiska Motståndsrörelsen demonstrerar på 1 maj i Borlänge.

Den nationalsocialistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsens demonstrationståg i Borlänge har uppmärksammats massivt i olika medier under dagen. Mycket har handlat om fördömanden och diskussioner om huruvida organisationen överhuvudtaget har rätt att demonstrera denna dag eller någonsin.

Mellan 300 till 400 personer beslutade sig dock för att sluta upp i tåget och många fler - både lokalbor och tillresta finns på plats för att titta på tåget eller lyssna på de efterföljande talen. Politiska motståndare på den yttersta vänsterkanten har också varit på plats under dagen och vid ett tillfälle utbröt det bråk där både nationalsocialister, vänsterextremister och polis var inblandade. Det har dock inte rapporterats om några allvarligare skador och i övrigt har tillställningen gått relativt lugnt till.

Nya Dagbladet frågar Joel, som kommit från en grannkommun för att titta på tåget vad han anser om demonstrationen:

– Jag vet inte riktigt, jag kan tycka att alla har rätt att demonstrera och torgföra sina åsikter och sedan får människor själva avgöra om de håller med eller inte. Jag förstår inte alls de som försöker störa och tysta de som demonstrerar faktiskt. Då är det bättre om de går i egna tåg.

Annons:

En annan person som är på plats för att lyssna på talen berättar att han tycker att dagen har flutit på bra, att polisen gjort ett bra arbete och att han inte upplevt några allvarliga störningar.

Nej ingenting vad jag har sett, det har varit lugnt och mycket folk på plats som vill visa sitt missnöje mot politikerna.

Nordiska motståndsrörelsen betonar att organisationen inte bara är verksam i Sverige utan har grenar även i Finland och Norge genom att låta finska och norska företrädare hålla tal på sina modersmål. I korta drag var budskapen hur makteliten är korrupt och skadlig och hur dessa måste bytas ut samt hur storfinansen ligger bakom bland annat massinvandringen till Sverige och vad denna leder till. Man talade också om hur svenskar och invandrare behandlas olika av rättsväsendet och hur invandrare som begått grova brott sällan får några kännbara straff.

Organisationen uppmärksammade även åhörare på att Fredrik Vejdeland, en framträdande medlem och tidigare ansvarig utgivare för Nordfront egentligen skulle ha talat på evenemanget men istället tvingas sitta i fängelse, dömd för hets mot folkgrupp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Etablerad media möter ny konkurrens i sociala medier

Uppdaterad oktober 31, 2025, Publicerad oktober 31, 2025 – av Redaktionen

Traditionella nyhetsmedier dominerar fortfarande topp 10 i årets Maktbarometer, men den högerorienterade sajten Riks rusar uppåt med 21 placeringar. 

Medieakademin släppte tidigare i oktober Maktbarometern 2025, den årliga kartläggningen av digitalt inflytande i svenska sociala medier. Resultatet visar en komplex bild där etablerade medier behåller sin makt, men där nya aktörer snabbt vinner mark.

Fem av topp tio-platserna innehas av traditionella svenska medier. SVT ligger kvar på tredjeplats, TV4 gör en dramatisk klättring med 26 positioner till femteplats, och Aftonbladet, Sveriges Radio och Expressen finns alla med bland de tio mest inflytelserika aktörerna.

— Det digitala landskapet är i ständig förändring, och den här maktbarometern hjälper oss att förstå vilka som faktiskt sätter agendan, säger Emanuel Karlsten, ordförande för Medieakademin.

Annons:

Plattformarna avgör

Bilden varierar kraftigt mellan olika plattformar. På TikTok, som når yngre målgrupper, toppar etablerade nyhetsmedier med Expressen på andraplats och TV4 Nyheterna på tredje. Expressens TikTok-ansvarige Lisah Silfwer krediteras för att ha hittat formeln för att engagera unga genom autentiskt berättande.

På X, tidigare Twitter, är situationen rakt motsatt. Enligt Maktbarometern har högerpolitiskt innehåll total dominans och traditionella medier har försvunnit helt från topp 100-listan.

— Högerdominansen är nästan total på X. De få vänsterrösterna som har funnits i toppen har ytterligare tappat position i denna mätningen, konstaterar Karlsten.

Alternativmedia i stark tillväxt

Den mest slående förändringen är den konservativa nyhetssajten Riks, som rusar upp 21 placeringar till plats 13 i den totala rankningen. På YouTube ligger Riks nu på sjätteplats efter att ha klättrat 34 positioner.

Riks vd och chefredaktör Jacob Hagnell beskriver tillväxten som resultatet av målmedvetet arbete.

— Vi är ett av de mest utvecklade alternativen till gammelmedia. Vi kan ge unika perspektiv och ingångar och problemformuleringar som saknas där, säger Hagnell till Riks egen webbplats.

Med en miljon tittare månadsvis på YouTube och över 100 miljoner projicerade årliga visningar växer Riks särskilt starkt bland unga svenskar. Hagnells långsiktiga mål är att överträffa etablerade medier som TV4 och SVT.

I den fragmenterade mediemiljön har nya affärsmodeller vuxit fram. Ett exempel är Aeon Media, ett svenskt mediebolag som sedan 2020 erbjuder teknisk infrastruktur och kommersiella tjänster till mindre oberoende medier. Företaget driver bland annat WordPress-plattformen Aeon News Platform och hjälper publikationer med SEO, digital marknadsföring och annonsverktyg.

Politiska implikationer inför 2026

Maktförskjutningen får konkreta politiska konsekvenser. Sverigedemokraterna behåller förstaplatsen för andra året i rad och har enligt Karlsten ett försprång som "visat sig svårt att ta in" för andra partier.

Från oktober 2025 förbjuder nya EU-regler politisk reklam på de flesta stora plattformar, vilket gör organisk räckvidd avgörande inför valet 2026. Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, betonar att digitalt inflytande kan "förändra vilken slags politiska förslag som är gångbara och vilka åsikter som är möjliga att uttrycka".

Maktbarometern baseras på data från en mätperiod mellan augusti 2024 och augusti 2025, och väger samman närvaro på YouTube, Instagram, Facebook, TikTok och X.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler barn utsätts för övergrepp på nätet

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 31, 2025 – av Redaktionen
Forskning visar att barn som utsatts för internetrelaterade sexualbrott ofta drabbas av allvarlig psykisk ohälsa.

Barn och unga drabbas i ökande utsträckning av sexuella övergrepp och utpressning på internet. Cyberutredare efterlyser mer utbildning och vuxennärvaro som motåtgärd – inte förbud mot appar och spel.

Oskyldiga chattkonversationer i spelmiljöer och på sociala plattformar övergår allt oftare i sexuellt utnyttjande och utpressning av barn och ungdomar och polisen ser en tydlig ökning av internetrelaterade sexualbrott mot unga.

Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare inom enheten för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (Isöb) i Region Öst, menar att lösningen inte ligger i att förbjuda digitala plattformar. Istället krävs bättre utbildning.

— Vi måste prata med barn och ungdomar och verkligen få dem att förstå att de måste vara kritiska i vem de väljer att prata med. Ofta finns inte den tanken att ifrågasätta, säger hon.

Annons:

I polisens utredningar återkommer vissa plattformar: Snapchat, Whatsapp, Discord och olika gamingmiljöer. Det som inleds som en harmlös konversation kan snabbt utvecklas till något farligt.

— Barn saknar konsekvenstänket. I vissa appar, som exempelvis Snapchat, finns det olika poäng att tjäna i att lägga till många nya vänner. Då reflekterar man inte över vem som finns bakom användarnamnen, säger Lindgren.

"Mår dåligt och skäms"

Det är inte enbart vuxna som begår övergreppen – även ungdomar utsätter varandra. I vissa fall tar ungdomarna själva initiativet, drivna av önskan om dyra varumärkeskläder eller andra statussymboler. De skickar bilder i utbyte mot pengar eller produkter, utan att förstå att bilderna sedan kan användas för utpressning.

Flickor är den vanligaste offergruppen, men pojkar utsätts också i större omfattning än statistiken visar. Mörkertalet är dessutom betydande eftersom pojkar har svårare att berätta om övergreppen.

De vanligaste brotten är utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. Forskning visar att de drabbade ofta utvecklar psykisk ohälsa, delvis eftersom övergreppen saknar tydligt slut – bilderna kan spridas vidare och offren vet aldrig vem som sett dem.

— De mår ofta väldigt dåligt och skäms. De vill inte att mamma och pappa ska få veta. Vissa får också skäll när det kommer fram, vilket enligt mig är fel väg att gå. Det är mycket bättre att prata och lyssna och stötta, säger Alexandra Lindgren.

Polisen har kritiserats för att utredningar tar för lång tid. Lindgren bekräftar problemet och pekar på flaskhalsar inom digital analys och beroende av externa parter som internetleverantörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen går vidare med planerna på ett ”svenskt CIA”

Publicerad oktober 29, 2025 – av Jan Sundstedt
Kritiska röster jämför den nya myndigheten med amerikanska CIA.

Regeringen går vidare med planerna på en ny civil underrättelsetjänst direkt under utrikesdepartementet. Tanken är att myndigheten ska stärka Sveriges analysförmåga av händelser och påstådda hot i omvärlden och komplettera den militära underrättelsetjänsten.

En särskild utredare, Annika Brändström, har utsetts för att förbereda bildandet av den nya underrättelsetjänsten, som enligt regeringens pressmeddelande ska vara på plats den 1 januari 2027.

Förslaget bygger på en utredning ledd av tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M), som föreslog att delar av den militära underrättelsetjänsten ska överföras till en civil myndighet under regeringen.

Det kommer vara en självständig myndighet som bland annat hanterar insamling med tekniska medel och med öppen information, och kommer ligga under regeringen likt alla andra myndigheter, sade Bildt på en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M), tidigare i somras.

Annons:

Den nya myndigheten ska enligt pressmeddelandet tillgodose Regeringskansliets underrättelsebehov och arbeta nära Försvarsmakten, FRA, Säkerhetspolisen och andra relevanta aktörer inom totalförsvaret.

"Bredare säkerhetshot"

I dag sköts mycket av underrättelseverksamheten av Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten Must, som förser försvaret och regeringen med analyser.

Enligt Carl Bildt har detta system visat brister, bland annat i bedömningarna innan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

Vi har sett ett bredare säkerhetshot mot Sverige, ta bara cyberhot, terrorhot, teknologihot, investeringskontroller och fientliga statsaktörer som använder olika metoder. Vi har inte haft fullt så mycket koll på saker och ting som ligger i vårt närområde, som ligger utanför det omedelbara militära, som vi borde haft, hävdade han i samband med sommarens pressträff.

”Svenskt CIA” eller brittisk modell?

Kritiker har jämfört den nya underrättelsemyndigheten med den ökända amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Nja, det är svårt att göra den jämförelsen. Det är mer en större version av det britterna har med sin Joint Intelligence Organisation. En självständig myndighet som är inhämtande i någon form av utsträckning, men framför allt analyserande, sa Bildt.

Sveriges tidigare statsminister betonar att omvärlden kommer att uppfatta myndigheten som en betydande ambitionshöjning.

Vi har tredubblat resurser de senaste 15 åren, det har skett en fortsatt expansion av den här verksamheten. Det är en organisation som då är lite mer lik vad de flesta andra länder redan har.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skolhundar gav färre frånvarande elever

Publicerad oktober 29, 2025 – av Redaktionen
Loke och Idun arbetar som skolhundar vid Obbola skola.

Sedan hundar började delta i undervisningen på en skola i Umeå har elevernas närvaro ökat markant. Samtidigt har ångestproblemen minskat och kunskaperna förbättrats.

Det var två år sedan en skola i Obbola utanför Umeå började implementera skolhundar i undervisningen. I nuläget arbetar Idun, som är en blandras som kallas labradoodle, samt Loke – även han en blandras men av sorten Shipoo – vid skolan på halvtid.

Båda vill bara springa in i skolan direkt när vi kommer hit med bilen, säger Julia Forsgren, skolhundpedagog och hundarnas ägare, till skattefinansierade SVT.

För att hantera allergiproblem använder skolan sig av olika zoner där hundarna får vara och inte vara. Hundarna används i undervisningen för att bland annat träna begrepp genom spel. Projektet beskrivs som väldigt framgångsrikt och eleverna själva säger bland annat att de kan koncentrera sig bättre och att undervisningen blir roligare. Specialpedagogen Sandra Markström menar att man märkt skillnader i elevnärvaro, ångestproblematik och ämneskunskaper.

Annons:

Men det som nog varit mest magiskt att se är just återgång vid större problematiskt skolfrånvaro. Just ångesten till att komma till skolan blir så mycket lättare när det finns något element, som till exempel hunden, som kan underlätta och lägga mindre press på återkomsten, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.