Annons:

MP under riksdagsspärren

Uppdaterad april 20, 2017, Publicerad april 20, 2017
Isabella Lövin och Gustav Fridolin
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 1 720,00 SEK 2% Mål: 75 000,00 SEK

I Yougovs senaste opinionsundersökning kan vi se att om det vore val i dag så skulle vi ha tre stora block i regeringen som slåss med att få stöd ifrån små partierna.

Opinionsundersökningen visar att Moderaterna tappar i sitt stöd från förra valet men ökar med 0,2 procentenheter jämfört med förra månaden och ligger nu på 15,6 procent. Socialdemokraterna ökar från 22,0 procent till 24,1 procent. Sverigedemokraterna är nu det tredje största blocket i riksdagen - men blir samtidigt största parti - med sina 25,6 procent.

MP ligger under 4 procent-spärren med sina 2,7 procent och är tillsammans med KD (3,6 procent) de partier i riksdagen som skulle åka ut om det vore val idag.

Fi har ännu inte tagit sig upp över 4 procentspärren och backar till från 3,3 till 2,5 procent.

Annons:

Kan Fi ta sig in i riksdagen nästa år?
Ja vi kan komma att se Feministiskt initiativ i riksdagen nästa val. Det högst troliga är om Miljöpartiet tappar allt fler väljare så kommer flertalet gå över och stödja Fi. Vilket betyder att Fi kan komma att sträcka sig precis över 4 procent spärren. Socialdemokraterna kommer då att ingå regerings samarbete med Fi som tar Miljöpartiets plats i riksdagen.

Hur kommer det att gå för SD?
Vi har sett att Sverigedemokraterna ökar nästan dubbelt för varje val. Förra valet så landade de på 12,9 procent. 2010 fick partiet endast 5,7 procent - så vi kan räkna med att de minst kommer att få 18 procent nästa val år. I alla opinionsundersökningar visar det att SD har fått ett enormt väljarstöd. Tabun för att rösta på SD försvinner allt mer och det övriga parternas utspel biter inte lika lätt på väljarna. Sverigedemokraterna kommer att vara det parti som kommer att vinna mest i valet den 9 september nästa år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tingsrätten friar mannen som tände eld på Egons hår – brottet preskriberat

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:48 – av Jan Sundstedt
Egon Malmgren i närbild, bredvid en ruta från bussen där en tändare hålls mot en mans huvud.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.

Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.

Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.

Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.

Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.

Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.

Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.

Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.

Februari 2020

Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.

Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.

Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.

Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.

Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.

Dömd för mordförsök

I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.

Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.

Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.

Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.

I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.

Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.

Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.

Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.

Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.

Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.

Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.

Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vänsterextrema Revolutionära frontens grundare åtalas för sparkar mot 16-åring

Vänsterextremismen i Sverige

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två polisbilder av en vuxen man i keps och grön jacka vid ett stängsel. Till höger ligger han på marken med blod på händerna.
Joel Bjurströmer Almgren greps efter överfallet vid Aspuddens IP. Han åtalas för grov misshandel av en då 16-årig pojke, som enligt förundersökningen låg ner när sparkarna mot huvudet utdelades. Han nekar.

Joel Bjurströmer Almgren, 47, grundare av vänsterextrema Revolutionära fronten, åtalas för grov misshandel efter ett överfall på en då 16-årig pojke vid Aspuddens IP. Enligt förundersökningen ska han ha sparkat pojken i huvudet medan han låg ner. Han nekar.

Pojken hade kommit för att se IFK Aspudden-Tellus. På läktaren ska Bjurströmer Almgren och ytterligare en man först ha ropat på honom, sedan sprungit ikapp och slagit omkull honom. Därefter började sparkarna. Enligt förundersökningen deltog ett tiotal svartklädda. Bjurströmer Almgren ska ha utdelat upprepade sparkar mot huvudet, medan andra sparkade i ryggen och drog i tröjan. Sedan flydde de maskerade. Förloppet förefaller utpekat: de gick på en ensam pojke, inte tvärtom.

Åklagaren bedömer misshandeln som grov på grund av våldets omfattning och det numerära överläget. Pojken, i dag 17, klarade sig utan allvarliga skador, skriver Bonniertidningen Expressen. I förhör säger han: "Jag står kvar i helchock av att jag inte vet vad som händer, i nästa sekund ligger jag ner och får en massa slag." Matchen ställdes in. En polispatrull fanns redan på plats, men de flesta hann undan. Polisens bilder från gripandet visar blod på Bjurströmer Almgrens händer.

Samma man överföll den som avslöjade åtalet

Uppgifterna om sparkarna kommer från Mijo Eklund, 18, som skriver under namnet Lulle. Han publicerade delar av förundersökningen dagen innan övriga medier. Eklund blev själv överfallen av Bjurströmer Almgren och flera andra vänsterextremister vid Stockholms moské i oktober 2025, och filmade när det hände.

Åtalet rapporterades under tisdagen av Fria Tider, som påminner om att vänstern hyllade honom med kampanjen #freejoel när han tidigare dömdes för att ha knivhuggit en politisk motståndare i ryggen. Den domen, från upploppet i Kärrtorp 2014, blev sex och ett halvt års fängelse, skriver Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet. Fria Tider har också rapporterat att Stockholms tingsrätt i december 2022 dömde honom till två års fängelse för grovt vapenbrott.

Flaskan är den andra åtalspunkten

I samma stämningsansökan åtalas han för misshandel efter att ha slagit en glasflaska i huvudet på en man i 23-årsåldern. Mannen säger i förhör att han försökte gripa in och då fick flaskan, och att den som slog hette Joel Bjurströmer Almgren, rapporterar Aftonbladet. Han är målsägande, inte åtalad. Bjurströmer Almgren nekar till båda punkterna. En annan man, 35 år, åtalas också. Båda har enligt Expressen vägrat svara på polisens frågor.

Åklagaren lämnar politiken utanför

Åklagare Josefine Lundström säger till Aftonbladet att hon inte för någon bevisning om tillhörighet.

Jag för ingen bevisning till någon tillhörighet åt något håll, det finns ingen större anledning att utreda det i det här fallet. Det är ingen sådan grund till den här misshandeln, säger hon.

Det åtalet gäller är ändå sparkarna mot en pojke som låg ner. I förhör sade Bjurströmer Almgren bara:

Jag är oskyldig.

Fria Tider uppger, med hänvisning till Lulle, att pojken några veckor senare fick ett hotbrev och att affischer sattes upp i trapphuset. Varken namn eller personnummer återges här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IAF: 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från a-kassorna

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Arbetsförmedlingens kontor i Malmö, med skylt och entré mot en stenlagd gata.
IAF uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025. Omkring 242 miljoner av dem spåras till handläggningen hos Arbetsförmedlingen och a-kassorna.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025, vilket motsvarar 3,4 procent av de 24,4 miljarder kronor som betalades ut under året. Ungefär tre av fem felaktiga kronor har orsakats av de arbetssökande själva.

Uppskattningen kommer från IAF:s omfattningsstudie, som beslutades under tisdagen och har lämnats till regeringen. Det sammanvägda intervallet är 713–914 miljoner kronor. Myndighetens rapport bygger på registeranalyser och ärendegranskningar.

Tyngst väger felen hos de sökande, omkring 500 miljoner kronor. Merparten gäller förhållanden som inte har anmälts. Det vanligaste är att arbete inte har redovisats. Därefter följer fortsatt företagande, studier och vistelse utomlands under tid med ersättning.

Mer än hälften av alla felaktiga utbetalningar beror på att arbetssökande lämnar fel uppgifter om inkomster, företagande eller studier. Det orsakar felaktiga utbetalningar som uppgår till 500 miljoner kronor - alltså en halv miljard kronor, säger Mathias Wahlsten.

Mellan 341 och 443 miljoner kronor av de sökandes fel bedöms kunna bero på misstänkt avsiktliga fel eller grov vårdslöshet. IAF understryker samtidigt att det inte går att bedöma om den andelen har förändrats sedan den förra omfattningsstudien 2021, eftersom metod och datamaterial skiljer sig åt.

Fel beslut trots korrekta uppgifter

Resten av felen uppstår i myndigheternas och kassornas egen hantering. Fel orsakade av Arbetsförmedlingen eller a-kassorna uppskattas till omkring 242 miljoner kronor. Den dominerande orsaken är att tillräckliga och korrekta uppgifter fanns – men att beslutet blev fel. Ett exempel är att en sökande uppgett studier till Arbetsförmedlingen utan att informationen förts vidare till a-kassan.

Fel som orsakas av a-kassornas egna bedömningar uppskattas till 66 miljoner kronor 2025, mot 19 miljoner kronor 2021. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Arbetsförmedlingens fel fortsätter enligt IAF att minska.

När samma risker jämförs som 2021 landar 2025 på 585 miljoner kronor och 2,5 procent, mot 564 miljoner kronor och 2,6 procent. IAF:s bedömning är att andelen felaktiga utbetalningar inte har förändrats i någon större utsträckning – den högre totalsumman förklaras främst av bättre studiekvalitet och bredare täckning av riskerna.

Ändå kvarstår ett nettofel på 327–357 miljoner kronor inom kassornas ordinarie kontrollområden, efter förväntade återbetalningar. IAF menar att kassorna behöver upptäcka felen tidigare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vänsterpartiets egen gruppledare påstod sig inte veta vem somaliern var – polisen hade honom i spaningsmaterialet

Valet 2026

Publicerad september 22, 2026 – av Jan Sundstedt
Mohamed Abdukardir Alis valaffisch för Vänsterpartiet och riksdagens plenisal
Mohamed Abdukardir Alis valaffisch för Vänsterpartiet i Dalarna, och riksdagens plenisal. Riksenheten mot korruption utreder misstänkt valfusk i Borlänge.

Riksenheten mot korruption återupptog under måndagen en tidigare nedlagd förundersökning om otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge. I samma stad petade den politiskt okände somaliern Mohamed Abdukardir Ali, svensk medborgare sedan februari 2026, Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Kajsa Fredholm ur riksdagen med 648 personkryss. Ali förekommer i polisens spaningsmaterial, men är inte delgiven misstanke.

När samtliga valdistrikt i Dalarnas län var räknade efter valet den 13 september stod det klart att Ali, 30, från Borlänge, tagit länets enda vänsterpartistiska riksdagsmandat. Han stod på nionde plats på listan men fick 648 personröster, drygt trehundra fler än Kajsa Fredholm, som toppade listan, är partiets klimatpolitiska talesperson och har suttit i riksdagen sedan 2022. Kryssen motsvarade enligt Bulletin 6 procent av partiets röster i länet och passerade därmed femprocentsspärren. Platsen gick till Ali.

Ali har gått med i Vänsterpartiet för drygt ett år sedan och har aldrig haft något politiskt uppdrag. Partiets gruppledare i Borlänge, Matts Hammarqvist, sade först till Bonniertidningen Expressen att han inte hade några kontaktuppgifter till den nyvalde ledamoten: "Jag har faktiskt inte riktigt koll på vem det är." Dagen efter backade han inför Schibsted-kanalen TV4, enligt Kvartal, och sade att han visst vet vem det är, men att det inte är någon han känner personligen eller haft med att göra.

Anmälan: förkryssade V-sedlar och skjutsade väljare

Den 1 september kom en anonym anmälan in om misstänkt valfusk i Borlänge. Brottsrubriceringen är "otillbörligt verkande vid röstning genom att dela ut förkryssade valsedlar för att påverka valet". I anmälan uppges att personer "tilldelats valsedlar för Vänsterpartiet med förkryssade politiker".

Enligt anmälan ska väljare också ha transporterats mellan olika områden i Borlänge och lokalen för förtidsröstning i köpcentret Kupolen. Majoriteten av dem som uppges ha skjutsats ska ha haft somalisk bakgrund. Dagens industri, som var först med uppgifterna, skriver enligt SVT att människor enligt anmälan bland annat erbjudits pengar för att rösta på riksdagskandidaten.

Polisen spanade under förtidsröstningen i två dagar mot en bil och flera personer. Expressen uppger att Ali förekommer i spaningsmaterialet, liksom ytterligare en lokal vänsterpartistisk politiker från Dalarna. Polisen ville genomföra husrannsakan i bilen för att söka efter förkryssade valsedlar, men fick enligt uppgifterna inte tillstånd av förundersökningsledaren. Därefter lades förundersökningen ned med hänvisning till bevisproblem.

Till utredningsmaterialet hör enligt uppgifter till Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet fotografier som uppges visa hur en person överlämnar både kontanter och valsedlar till väljare. Samma person ska vid flera tillfällen ha fotograferats i anslutning till en bankomat. Aftonbladet skriver vidare att minst en person varit misstänkt för att ha gått runt med valsedlar där Alis namn redan var ikryssat och för att ha försökt förmå andra att använda dem.

Åklagaren vill inte säga varför utredningen lever igen

Kammaråklagare Oskar Edvardsson vid Riksenheten mot korruption bekräftar att ärendet är aktivt på nytt.

Förundersökningen har varit nedlagd men är numera återupptagen och pågående, säger han till Expressen.

Till Aftonbladet och till skattefinansierade statskanalen SVT säger Edvardsson att beslutet beror på att nya uppgifter kommit in, men han vill inte säga vilka. Inför Expressen vägrar han uppge om uppgifterna kommer från polisen eller från allmänheten.

Vad utredningen i praktiken handlar om vill åklagaren inte precisera, men han ger SVT en tolkning: "Valfusk är väl den enklaste översättningen." På frågan om det gäller förkryssade valsedlar svarar han Expressen att det beskrivna agerandet "skulle kunna utgöra otillbörligt verkande". Ingen är delgiven misstanke och ingen är frihetsberövad.

Nekades medborgarskap 2024 – riksdagsarvode 2026

Två år före valsegern fick Ali avslag på sin ansökan om svenskt medborgarskap. Migrationsverket och migrationsdomstolen, som fastställde avslaget i augusti 2024, pekade på skulder om 163 045 kronor hos Kronofogden i form av obetalda skatter, studielån och privatlån, och på att han inte uppfyllde kravet på hederligt levnadssätt. Karenstiden angavs till minst två år. I februari 2026 gjordes en ny bedömning och medborgarskapet beviljades.

Ali beskriver sig som arbetslös. Hans taxerade inkomst var 15 800 kronor 2023, 32 500 kronor 2024 och 162 700 kronor 2025. Skuldsaneringen löper från september 2022 till juni 2027, utan betalningsplan eftersom han enligt Kronofogden lever på existensminimum. Riksdagsarvodet på 81 400 kronor i månaden kan leda till att saneringen omprövas.

"Det är helt, helt, fel"

Ali avvisar bestämt att han skulle ha något med misstankarna att göra.

Det är helt, helt, fel. Jag har inte gjort det. Jag vet lagen, säger han till SVT och tillägger att han inte har talat med polisen och att han fick veta om utredningen genom ett sms från en journalist.

Till Expressen har han skrivit att han själv är överraskad över stödet eftersom han inte haft någon egen kampanj eller något valmaterial. Tidningen har samtidigt hittat inlägg i sociala medier där han tillsammans med vänner kampanjar för Vänsterpartiet i Dalarna, och en affärskompanjon beskriver hans nätverk inom den somaliska gruppen i Borlänge som stort.

Länsstyrelsen Dalarnas valansvariga Helle Bryn-Jenssen bekräftar för SVT att det finns en rapporterad incident från Borlänge som handlar om att någon försökt påverka väljare vid röstningen, och att händelsen är polisanmäld. Valmyndighetens pressekreterare Jany Plevnik hänvisar till polisen. Myndigheten fick omkring 1 200 incidentrapporter under förtidsröstningen och vill nu, som Nya Dagbladet rapporterat, skrota partiernas egna valsedlar.

Hur länge Borlängefallet förblir en hemlighet vill åklagaren inte lova något om. Om någon eller ett par veckor kan det finnas möjlighet att lämna mer information i ärendet, säger Edvardsson till Aftonbladet. Ali fotograferades när han kom till Stockholm under måndagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.